Fri läsning för alla norrmän
19 mar 2018 • 4 min
I Norge får biblioteksanvändarna nu fri digital tillgång till nästan hela den norska litteraturskatten. Mer än 250 000 titlar. Nasjonalbibliotekets chef Aslak Sira Myhre säger att tillgången är ett redskap, men också att nu börjar arbetet med att använda det.


Nu lanseras en ny modell för utlån av e-böcker på de norska folkbiblioteken. I princip får alla landets biblioteksanvändare, ett par miljoner personer, tillgång till alla e-böcker som givits ut i Norge. Biblioteken betalar en liten summa till förlag och författare för varje utlån och bestämmer själv hur många ”exemplar” av varje e-bok de vill ställa till sina låntagares förfogande.
Tillsammans med inköpsordningen till Kulturrådet som säkerställer att alla bibliotek får både fysiska och digitala böcker gratis från staten ger den nya ordningen norska läsare god och gratis tillgång till den norska digitala litteraturen.
För några veckor sedan blev vi på Nasjonalbiblioteket färdiga med den första delen av vårt stora digitaliseringsprojekt. 250 000 böcker utgivna före år 2000 är digitaliserade och tillgängliggjorda för sök och läsning för alla i Norge genom ett unikt avtal mellan rättighetsinnehavare och Nasjonalbiblioteket, där vi för en årlig summa om 2,50 kronor per invånare kan ge alla tillgång till vår skrivna kulturhistoria.
Det här är två delar av ett större projekt, en strategi där Nasjonalbiblioteket tar sikte på att digitalisera hela vår samling, alla norska tidningar, all teve och radio, all film, all musik, alla böcker och en mängd affischer, små utskrifter och foton. Detta för att göra det tillgängligt för användarna nu och i framtiden. I en värld där allt från matvaror och nyheter, till samtal eller kunskapskällor finns på nätet måste också litteraturen och kulturarvet finnas där. Det är en förutsättning för att all den kunskap som finns hos institutioner som Nationalbiblioteket ska vara relevant.

Men i motsats till vad man skulle tro om man följer diskussionerna om digitalisering i medierna och i politiken är det inte mer än så. Digitalisering framställs ibland som något magiskt i sig, som om allt förändras i det ögonblick det blir digitalt. Det stämmer inte. Tvärtom tyder det mesta på att även om man förändrar teknologin så påverkas varken människorna eller samhället i grunden av det. Få saker illustrerar detta så bra som användandet av bibliotek och kunskap.
Biblioteksstatistiken visar att av de omkring 17 miljoner utlån som görs varje år är bara en halv miljon e-bokslån. Nätresurser som Wikipedia, Store norske leksikon och inte minst Google övertar mer och mer av den kunskapssökning vi förut gjorde i uppslagsverk från landets folkbibliotek. Men fortfarande föredrar de flesta att läsa skönlitteratur och sakprosa på papper. Särskilt barn, som läser och lånar mer böcker än förr och visar litet eller inget intresse för digital läsning.
Erfarenheterna från e-böckerna borde inte vara överraskande. Till skillnad från med film och musik, som vi redan använde digitalt när Spotify och Netflix dök upp, var bokläsning en analog process. Vi ser detsamma i utvecklingen av tidningarna och tidskrifterna, där nyheterna blir digitala medan tidningar som erbjuder fördjupning, långläsning och analys behåller sin pappersform.
Men viktigare än detta är vad teknologin inte gör. Den förmedlar inte innehållet. Att vi digitaliserar kulturarvet och kunskapen betyder inte att folk kommer att uppsöka dessa. Tvärtom. För den digitala offentligheten ger oss tillgång till något som är mer lockande än historien, nämligen ögonblicket. De sociala mediernas enorma dragningskraft ligger i detta. Att vi får tillgång till nuet, på samma sätt som nättidningarnas uppdateringshysteri ger oss en känsla av att det är något avgörande som sker just i det här ögonblicket. Men att vi har tillgång till mer kunskap i våra mobiler än världens professorer förr hade under en livstid, betyder inte att vi använder den.
Att vi digitaliserar vår kultur och samlade kunskap är en förutsättning för såväl demokrati som bildning, men precis som tidigare behöver vi förmedling av kulturarvet för att folk ska ta det i bruk. I en tid med oändlig valfrihet behöver vi systematisk förmedling mer än någonsin; NRK:s sändningar eller regionaltidningarnas spalter når inte längre alla oavsett om de vill det eller inte. Vi behöver folkbildning. Och i motsats till den plattform där kunskapen lagras byter folkbildningen inte form. Vi kan inte skapa en app som tar på sig läsfrämjandet eller litteraturförmedlingen till barn och unga, eller som ser till att folk hittar de böcker som kan ge dem de bästa läsupplevelserna. Appar är utmärkta för att lösa problem vi vet om, uppgifter vi behöver utföra, omedelbara behov. Men de fungerar inte om vi själva inte vet att vi behöver det de levererar. Och det är det som är poängen med folkbildning. Det är att ge folk mer än de vet att de behöver, för att samhället blir bättre ju mer folk läser, kan och vet.
Norges invånare har fått tillgång till fler böcker digitalt än något annat folk i världen. Under de närmsta åren kommer alla tidningar som någonsin givits ut i Norge att göras digitalt tillgängliga, vi har redan tillgängliggjort över 1,5 miljoner. Men allt detta är bara redskap. Om vi ska ha någon nytta av dem behöver vi mer än något annat framtidens folkbildare. Dessa är inte digitala utan fysiska personer, många av dem anställda i norska bibliotek. För framtidens folkbildning är inte annorlunda än gamla tiders. Den kommer fortfarande att bero av institutioner, organisationer och personer som förmedlar den till andra med insikt, lust och glädje. Och främst av dessa står biblioteken.
Aslak Sira Myhre, chef för norska Nasjonalbiblioteket.
Översättning Annika Persson.
Först publicerad i norska Dagsavisen den 15 februari 2018. Texten är något kortad.
Senaste nytt

Omfamna, bemästra och använd AI
Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.
30 nov 2023 • 2 min

"Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en ny konstform i mitt liv"
AI-konstnären Annika Nordenskiöld har skapat bilderna till det nya numret av Biblioteksbladet. "Jag försöker få fram bilder som känns och som har någon sorts mänsklig närvaro."
29 nov 2023 • 2 min

Hotat samarbete lever vidare – åtminstone en tid
Svenska Daisykonsortiet, SDK, lever vidare. Det beslutades på förra veckans årsmöte. Nu tillsätts en arbetsgrupp som ska utreda konsortiets framtid.
29 nov 2023 • 3 min

Gammal data hotas av utrotning
Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.
28 nov 2023 • 3 min

Följ prisutdelningen på Augustgalan
Augustgalan hölls på måndagskvällen. Se hela prisutdelningen i efterhand här.
27 nov 2023 • < 1 min
Augustpriset: "Det är värdefullt med vårt perspektiv i juryn"
I kväll delas Augustpriserna ut. Salomon Hellman gör sitt andra år som ordförande i den jurygrupp som delar ut priset i barn- och ungdomskategorin. Han är bibliotekarie och inköpsansvarig för barn- och ungdomslitteratur på Stockholms stadsbibliotek.
27 nov 2023 • < 1 min

Sökes: person med koll på åldrade data och gammal utrustning – ”Läget är akut”
Hos Kungliga biblioteket pågår rekryteringen till en nyckelposition inom digitalt bevarande. Men det går trögt. ”Vi behöver hitta kompetenser som finns i andra branscher.”
27 nov 2023 • 3 min

"Biblioteket spelar en huvudroll för att förstå Nordirlands förflutna"
25 år har gått sedan långfredagsavtalet slöts den 10 april 1998. Sedan dess råder fred i Nordirland, men såren finns kvar och minnena av konflikten, The Troubles, finns bevarade på The Linen Hall Library i Belfast.
24 nov 2023 • 6 min

Vill vi ha fler icke-vita bibliotekarier så behöver vi prata om rasism
Bibliotek präglas av systematisk rasism och omedvetna fördomar. Den skeva representation avskräcker synliga minoriteter från yrket, skriver bibliotekarien Surrah al-Himidy.
23 nov 2023 • 3 min

Äldsta hbtqi-fynden på runstenar i ny databas
Inom projektet Queerlit har över 2000 titlar med hbtqi-tema katalogiserats i en särskild databas. De flesta är skapade de senaste 20 åren, men där finns också äldre verk. De allra äldsta är tre runstenar.
21 nov 2023 • 3 min

Öppet brev till kulturministern: "Vi är djupt bekymrade"
En anmälningsplikt går emot bibliotekslagen och skulle vara oförenligt med uppdraget att verka för barnens bästa, skriver fyra bibliotekschefer i Östergötland i ett öppet brev till kulturminister Parisa Liljestrand.
20 nov 2023 • 2 min

Regeringen uppmanas snabba på digitaliseringen av kulturarvet
KB efterlyser nya uppdrag i nästa års forskningsproposition. Och Svensk biblioteksförening lyfter hela bibliotekssektorns roll för att forskningen ska nå ut till allmänheten.
20 nov 2023 • 2 min
0 kommentarer