Kontakten mellan utbildning och studenter måste utvecklas
2 okt 2017 • 4 min
Utmaningarna för de biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna är påtagliga och spännande. Ämnesöverskridande samarbeten ger nya möjligheter att utveckla relevansen för professionen – gärna med fler studentaktiva inslag och initiativ, skriver Claes Lennartsson och Åsa Söderlind, Bibliotekshögskolan i Borås.


Svar till Stieg Anderssons artikel Studenterna kommer att rädda biblioteksutbildningarna, biblioteksbladet.se den 5 september 2017
Stieg Anderssons artikel berör en rad viktiga frågor kopplat till bibliotekarieprofessionen och bibliotekarieutbildning som vi gärna vill lyfta fram och reflektera kring lite ytterligare. Biblioteksarbete och det professionsfält våra utbildningar och vår forskning relaterar till är mångfasetterat och har hög grad av komplexitet. Biblioteken skall utgöra mötesplatser och arenor för kunskap, utbildning och kulturupplevelser. De skall vara en av samhällets garanter för jämlik tillgång till information, litteratur och andra medier, analoga som digitala. De skall serva studenter och forskare, liksom barn och unga, eller vem som helst som önskar ta del av dess utbud. Biblioteksfältet omfattar också allt från ett filialbibliotek i Vårby gård till ett högskolebibliotek vid Chalmers, ett skolbibliotek i Örnsköldsvik, eller ett specialbibliotek på Patent- och registreringsverket. Som en av få samhällsinstitutioner är biblioteken också till helt övervägande del öppna för alla och dess utbud gratis tillgängligt. Från och till blir bibliotekens centrala roll i samhällsbygget extra synlig, även i offentlig debatt. Vad ska biblioteket egentligen innehålla och erbjuda och vem eller vad påverkar och kontrollerar utbudet? Hur kan bibliotek bli verkliga arenor för alla? Att dilemman uppstår är oundvikligt.
Lyfter vi blicken något kan vi även se en sedan länge framväxande breddning av professionsfältet, illustrerad av att till exempel informationsspecialister eller informationsarkitekter är verksamma också i andra organisationer än bibliotek, inom både offentlig och privat sektor. Behov av nya specialistkunskaper inom området sammanhänger förstås med olika samhällsförändringar, inte minst digitaliseringen med tillhörande juridiska och politiska ramverk. Det är ganska uppenbart att det ställs stora krav på den utbildning som skall förbereda för ett verksamhetsfält med sådan bredd och komplexitet.
Förväntningarna på bibliotekarieutbildningarna är också både höga och olikartade. Allt från mer ”traditionella” kunskaper som litteraturkännedom och hur man bemöter och vägleder användare i biblioteket eller arbetar läsfrämjande, till fördjupade IT- och systemkunskaper kan efterfrågas, liksom kunskaper inom datahantering, bibliometri och e-publicering. Bibliotekarier förväntas också vara samhällsorienterade och allmänbildade, och de bör vara framåtblickande och innovativa i dialog med närsamhället de verkar i. Ibland kan osäkerheten kring den egna specifika kompetensen vara stor. Biblioteksverksamhet utvecklas ju i samspel med användare, och gränserna kan vara vida för vad bibliotekets lokaler fylls med, i form av medieutbud och verksamhet. Uppgifter från fältet om att det finns bibliotek som inte anställer just bibliotekarier utan personer med helt andra yrkesutbildningar kan vara utmanande och förbryllande, men speglar egentligen bara verksamhetens komplexitet. Sammantaget, variationen i vad ett bibliotekariearbete kan innebära gör också att behovet av fördjupade kunskaper inom olika områden uppstår.
Vid Högskolan i Borås försöker vi sedan länge möta dessa mångfacetterade behov och förväntningar på olika sätt. En tydlig utveckling har skett från yrkesutbildning till en vetenskapligt förankrad akademisk utbildning, som också är forskningsförberedande. Numera finns kandidatutbildning, utbildning på avancerad nivå, och även forskarutbildning inom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap. Just akademiseringen av bibliotekarieutbildningen och forskningen inom ämnet har, menar vi, varit och är viktig för både kunskapsutveckling och professionalisering inom området. Vid Högskolan i Borås erbjuds också ett utbud av fristående kurser som syftar till att svara mot kompetensutvecklingsbehov hos redan yrkesverksamma. Slutligen erbjuder vi uppdragsutbildningar där det finns möjlighet att anpassa innehåll utifrån de särskilda önskemål som kan finnas.
Under utbildningens gång är det inte ovanligt att studenter känner osäkerhet om vad bibliotekarieprofessionens kunskapsbas egentligen består av och vad den egna specialistkunskapen kommer att bli. När utbildningen närmar sig sitt avslut brukar dock en del pusselbitar ha fallit på plats, men det är ju först i en faktisk yrkesroll som de förvärvade kunskaperna sätts i spel. De utmaningar som har beskrivits ovan kan dock peka på behov av mer ämnesöverskridande samarbeten, till exempel mellan biblioteks- och informationsvetenskap, pedagogik, litteraturvetenskap, informatik och datavetenskap. Vid Högskolan i Borås pågår arbete för att möta dessa utmaningar genom samverkan, i syfte att utveckla nya professionsrelevanta kurser och program.
En fråga som Anderssons artikel särskilt lyfter fram är behovet av arenor för kommunikation och kunskapsutbyte mellan utbildningarna och professionsfältet, särskilt då förstärkta och utökade kontakter mellan studenter och professionsfält. Det är helt centralt att sådana finns för att den akademiskt förankrade utbildningen skall kunna utvecklas och hålla sig relevant på det sätt som krävs. Inom ramen för våra utbildningar här vid Bibliotekshögskolan arbetar vi med olika metoder för att åstadkomma detta, till exempel genom mentorsprogram, fältstudiekurser, studiebesök och gästlärare med yrkeserfarenhet. Som ytterligare exempel på redan etablerade forum kan nämnas programråd, där både externa deltagare, lärarrepresentanter och studenter delar. Tillsammans med övriga biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningar i landet medverkar också våra forskare och lärare årligen på ett stort antal seminarier, konferenser, utbildningsdagar och nätverksträffar, inte sällan tillsammans med professionsföreträdare.
Vi menar inte att bibliotekarieutbildningarna är så illa ute att de behöver räddas, även om en del av de tendenser som Andersson pekar på utgör påtagliga utmaningar. Däremot är vi eniga om att kontaktytorna mellan utbildning, studenterna och professionen behöver fortsätta att utvecklas för att ge bästa möjliga förutsättningar att svara mot de förväntningar som både studenter och professionsföreträdare har. Det är viktigt att tala om vem som ska bidra med vad i studentens utveckling inför och under sitt yrkesliv, och vi bör tala om det tillsammans. Återigen och avslutningsvis välkomnar vi därför nya intressanta initiativ för att uppnå detta och ser fram emot fortsatta samtal i olika forum kring idéer, synpunkter och konkreta förslag.
För ledningen vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
Claes Lennartsson, sektionschef
Åsa Söderlind, biträdande sektionschef
Senaste nytt

2023 ett magert år för folkbiblioteken
Resurserna för nästan 90 procent av landets folkbibliotek har krympt 2023, visar Biblioteksbladets årliga enkätundersökning. Skälet är nedskurna budgetar, hög inflation eller både och.
6 feb 2023 • 2 min

Använder spel för att nå biblioteksmålen
Spel- och spelkultur står i fokus för ett nytt expertnätverk. Målet är att höja kunskapsnivån på medlemmarna i Svensk biblioteksförening.
2 feb 2023 • 2 min

Iflas ordförande skjuter på budbäraren
Avslöjandena om rötan inom Ifla fortsätter att ge eko. Den tyska tidningen BuB ägnar sin senaste utgåva åt historien och publicerar en intervju där Ifla-ordföranden Barbara Lison både bekräftar viktiga uppgifter och försöker undergräva Biblioteksbladets trovärdighet.
1 feb 2023 • 3 min
”Vi blev förvånade över Lotta Edholms svala intresse”
”Vi måste prata om skolbibliotek”, skriver 1613 personer i ett öppet brev till Lotta Edholm. Igår träffade brevets initiativtagare skolministern. De är frågande över bemötandet de fick.
31 jan 2023 • 3 min

Författare varnas för BTJ-tjänst
I höstas lanserade BTJ sin nya tjänst för författarbesök på bibliotek. Nu varnar Författarcentrum sina medlemmar för att använda den. ”Vi oroar oss för en urholkning av arvodesnivåerna.”
31 jan 2023 • 3 min

Öppet brev till Lotta Edholm: Vi måste prata om skolbiblioteken!
1613 personer från förlag, bibliotek, akademi och fackförbund skriver till skolministern: "En skola är en skola först när alla elever har ett skolbibliotek som är bemannat med en utbildad skolbibliotekarie."
30 jan 2023 • 2 min
Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
Högre arbetslöshet bland utrikesfödda bibliotekarier
Arbetslösheten är fyra gånger så hög bland bibliotekarier som är födda i utlandet än bland inrikesfödda. Det visar en granskning från Magasin K.
25 jan 2023 • < 1 min

Populärt låna elmätare i söder
Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.
24 jan 2023 • 3 min

Romskt resursbibliotek placeras i Malmö
Det blir Biblioteken i Malmö som får uppdraget att vara värd för resursbiblioteket för romani chib.
20 jan 2023 • < 1 min
0 kommentarer