Om nyttan av litteraturen
21 dec 2016 • 2 min
Ordet läsfrämjande väcker kanske lika många olika känslor som det finns läsare. Själv åker jag tidsmaskin till Bokmässan 2001 –...

Ordet läsfrämjande väcker kanske lika många olika känslor som det finns läsare. Själv åker jag tidsmaskin till Bokmässan 2001 – till det subversiva förlaget Vertigos monter där värdarna bar tröjor med texten ”Läsrörelsen suger hästballe”. Runt i gångarna och på kaféerna möttes mässbesökare av flyers som beskrev hur Läsrörelsen ”stödd av hovet, staten och kapitalet” idkade ”välgörenhet” gentemot arbetarklassen. Vertigo anklagade dem för att väja för politiken, för att inte komma med några förslag om realpolitiska åtgärder som att stoppa biblioteksnedläggningar, ge mer resurser till skolan eller kräva satsningar på arbetsplatsbibliotek.
Sedan dess har de sociala och ekonomiska skillnaderna i vårt land bara ökat. Det har lagts ner fler bibliotek. Och enligt PISA-mätningarna åtminstone fram till 2012 har svenska elevers läsförståelse stadigt sjunkit jämfört med andra OECD-länder sedan 2000.
När vi skickar den här tidningen till tryck har siffrorna från den senaste PISA-mätningen inte kommit, så vi vet inte om den dystra trenden för svensk läsförståelse har vänt. Men vi vet att förstasidan på regeringens webbplats rymmer en högt placerad banner där det står ”Hela Sverige läser med barnen”. Att höstlov blev läslov. Att en särskild läsdelegation har bildats. Vi vet att regeringen utökar satsningarna på Bokstart, där biblioteket kommer hem till nyblivna familjer och inspirerar bebisarna och deras föräldrar till läsning, och Läslyftet, en fortbildningssatsning i skolan som nu också kommer att omfatta skolbibliotekarier.
För politikerna handlar den här frågan nu om att få de unga att bli läskompetenta nog att kunna tillgodogöra sig utbildning. Eller för den delen klara sina jobb.
I Kulturrådets kunskapssammanställning Med läsning som mål (2015) framgår det att barn från socioekonomiskt svaga miljöer generellt sett läser mindre för nöjes skull än barn från mer priviligierade klasser. Att högutbildade läser mer än lågutbildade. Och flera studier pekar på den fria läsningen som en biljett till en klassresa.
På mässan 2001 fnös Vertigos förläggare Carl-Michael Edenborg över idén om litteraturens nytta. ”Läsrörelsens syn är att böcker ska göra samhällsmedborgarna bättre och barnen ska läsa för att sluta svära. Men är det någonstans jag lärt mig begå olagligheter och svära är det fan i mig i litteraturen”, sa han senare till Sydsvenskan.
Nu handlar det om mer än att sluta svära. Nu handlar det om att fixa framtiden. Då behöver vi kanske både en realpolitik som minskar klyftorna och varenda aktör som vill verka läsfrämjande. Och varför skulle inte också den subversiva litteraturen kunna låna sig till att möjliggöra en och annan klassresa?
Senaste nytt

Varnar biblioteken för Tiktok
Stadsbibliotekarien i Stockholm, Daniel Forsman, uppmanar sina kollegor i Bibliotekssverige att fundera över hur man använder den kinesiska plattformen Tiktok.
7 feb 2023 • 3 min

Höga elpriser leder till färre turer för bokbussen
De höga elkostnaderna tvingar kultur- och fritidsförvaltningen i Malung-Sälen till stora besparingar. För biblioteket leder det till strypt vikariepott och färre turer för bokbussen.
7 feb 2023 • 2 min

SKR: ”Tuffa år framför oss”
Liksom all kommunal verksamhet drabbas även biblioteken i det svåra ekonomiska läget, säger SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog. "Det är så här det ser ut just nu."
7 feb 2023 • 3 min

2023 ett magert år för folkbiblioteken
Resurserna för nästan 90 procent av landets folkbibliotek har krympt 2023, visar Biblioteksbladets årliga enkätundersökning. Skälet är nedskurna budgetar, hög inflation eller både och.
6 feb 2023 • 2 min

Använder spel för att nå biblioteksmålen
Spel- och spelkultur står i fokus för ett nytt expertnätverk. Målet är att höja kunskapsnivån på medlemmarna i Svensk biblioteksförening.
2 feb 2023 • 2 min

Iflas ordförande skjuter på budbäraren
Avslöjandena om rötan inom Ifla fortsätter att ge eko. Den tyska tidningen BuB ägnar sin senaste utgåva åt historien och publicerar en intervju där Ifla-ordföranden Barbara Lison både bekräftar viktiga uppgifter och försöker undergräva Biblioteksbladets trovärdighet.
1 feb 2023 • 3 min
”Vi blev förvånade över Lotta Edholms svala intresse”
”Vi måste prata om skolbibliotek”, skriver 1613 personer i ett öppet brev till Lotta Edholm. Igår träffade brevets initiativtagare skolministern. De är frågande över bemötandet de fick.
31 jan 2023 • 3 min

Författare varnas för BTJ-tjänst
I höstas lanserade BTJ sin nya tjänst för författarbesök på bibliotek. Nu varnar Författarcentrum sina medlemmar för att använda den. ”Vi oroar oss för en urholkning av arvodesnivåerna.”
31 jan 2023 • 3 min

Öppet brev till Lotta Edholm: Vi måste prata om skolbiblioteken!
1613 personer från förlag, bibliotek, akademi och fackförbund skriver till skolministern: "En skola är en skola först när alla elever har ett skolbibliotek som är bemannat med en utbildad skolbibliotekarie."
30 jan 2023 • 2 min
Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
0 kommentarer