Vanligaste hoten kopplade till rasism och HBTQI-frågor
1 mar 2023 • < 1 min
Var femte bibliotekarie uppger att de har utsatts för hat på jobbet under de senaste två åren, enligt en färsk rapport från Dik. Vanligast är att hot och hat sker i samband med sexism, rasism och HBTQI-frågor.
Prideflaggan kan vara källa till hat som riktas mot bibliotekspersonal, enligt en rapport från Dik.
Rasistiska uttalanden är den vanligaste formen av hat som de svarande möter på sina arbetsplatser, visar undersökningen som fackförbundet Dik har gjort bland sina medlemmar. En som svarande på enkäten berättar hur besökare har gett uttryck för att personer med utländsk bakgrund bör sluta arbeta på biblioteket. En annan har fått höra: ”Kan du ens svenska?” och blivit ombedd att hämta en ”riktig” bibliotekarie.
I undersökningen framkommer att hot och hat är vanligt på såväl bibliotek som museer och arbetsplatser där kommunikatörer verkar. Och vid sidan av rasism handlar hot och hat alltså inte sällan om HBTQI-frågor.
”Jag har blivit kallad bögjävel för att jag försvarat att biblioteket har regnbågsflaggor uppe under pride”, berättar en av dem som svarade på enkäten.
Ett annat exempel är de hot som riktades mot bibliotek i samband med att dragartister skulle hålla sagostund.
Medlemmarna vittnar också om att verksamheten märker av att välfärdsstaten successivt har dragit sig tillbaka, enligt Dik. På många platser är biblioteket den enda öppna platsen där besökare kan vistas utan att förväntas köpa något.
Hot mot kulturarbetare äventyrar det öppna samhället, slår Dik fast i rapporten, och kräver ett systematiskt arbetsmiljöarbete på alla arbetsplatser samt skärpt lagstiftning så att hot från exempelvis besökare på biblioteket även omfattas av arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.
Undersökningen omfattar 3 500 offentliganställda medlemmar som har svarat på en enkät. Svarsfrekvensen var 26 procent. 77 procent av de som svarade på enkäten var kvinnor. Utöver bibliotekarier som utgör den största gruppen (37 procent) svarade även andra offentliganställda medlemmar, bland annat kommunikatörer, museianställda och arkivarier.
2 kommentarer
Senaste nytt
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Hon vill knyta ihop Europas bibliotek
Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”
9 apr 2024 • 6 min
Böckerna som censureras mest
Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.
8 apr 2024 • < 1 min
Ministerns besked om e-plikten – ”Ett fattigt svar”
För tre år sedan föreslog en utredning uppgraderad pliktlagstiftning för att det digitala kulturarvet inte ska gå förlorat Vad händer? Utbildningsminister Mats Persson gav svar tidigare i veckan.
5 apr 2024 • 2 min
USA:s biblioteksförening mål i kulturkriget
Attackerna mot biblioteken trappas upp i USA. Ett nytt lagförslag förbjuder medlemskap i den amerikanska biblioteksföreningen.
5 apr 2024 • 2 min
Mitt skrivbord vetter ut mot rummet och en dörröppning. Bortom öppningen skönjer jag en trappa som leder upp till andra våningen där min fru sitter och arbetar på sin nästa bok eller ritar bilder. Eller tar en extra tupplur. I trappuppgången har vi någon gång för flera år sedan hängt upp en regnbågsflagga, som jag tror att jag har inhandlat i Italien. Och mitt på denna frihetliga fana, med stora vita bokstäver som går parallellt med det azurblå och mossgröna fältet, ståtar ordet PACE. Så har det en gång varit och så borde det — för den allmänna moralens skull — fortfarande vara. Står ordet PACE på bibliotrekens prifdeflaggor? Kanske en studerande vid bibliotekshögskolan vill samla in statistik som belyser denna fråga?
”I undersökningen framkommer att hot och hat är vanligt på såväl bibliotek som museer och arbetsplatser där kommunikatörer verkar.” – Nej, det gör det inte. Svarsfrekvensen är ynka 26%, och personer som utsatts för sådant är rimligen mer benägna än andra att svara på en enkät om saken. Så om 20% av de svarande uppger sig ha utsatts för hat eller kränkningar är det knappast mer än 10% totalt. Till vilket förstås kommer att begrepp som ”hat”, ”hot” och ”kränkningar”, liksom ”rasism”, ”sexism” o.s.v. idag blivit så överanvända och totalt urvattnade att man knappast kan utgå ifrån att det handlar om så mycket mer än ”någon hade en annan åsikt än mig, och det fick mig att må lite dåligt”.