Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
1 mar 2023 • < 1 min
Var femte bibliotekarie uppger att de har utsatts för hat på jobbet under de senaste två åren, enligt en färsk rapport från Dik. Vanligast är att hot och hat sker i samband med sexism, rasism och HBTQI-frågor.
Prideflaggan kan vara källa till hat som riktas mot bibliotekspersonal, enligt en rapport från Dik.
Rasistiska uttalanden är den vanligaste formen av hat som de svarande möter på sina arbetsplatser, visar undersökningen som fackförbundet Dik har gjort bland sina medlemmar. En som svarande på enkäten berättar hur besökare har gett uttryck för att personer med utländsk bakgrund bör sluta arbeta på biblioteket. En annan har fått höra: ”Kan du ens svenska?” och blivit ombedd att hämta en ”riktig” bibliotekarie.
I undersökningen framkommer att hot och hat är vanligt på såväl bibliotek som museer och arbetsplatser där kommunikatörer verkar. Och vid sidan av rasism handlar hot och hat alltså inte sällan om HBTQI-frågor.
”Jag har blivit kallad bögjävel för att jag försvarat att biblioteket har regnbågsflaggor uppe under pride”, berättar en av dem som svarade på enkäten.
Ett annat exempel är de hot som riktades mot bibliotek i samband med att dragartister skulle hålla sagostund.
Medlemmarna vittnar också om att verksamheten märker av att välfärdsstaten successivt har dragit sig tillbaka, enligt Dik. På många platser är biblioteket den enda öppna platsen där besökare kan vistas utan att förväntas köpa något.
Hot mot kulturarbetare äventyrar det öppna samhället, slår Dik fast i rapporten, och kräver ett systematiskt arbetsmiljöarbete på alla arbetsplatser samt skärpt lagstiftning så att hot från exempelvis besökare på biblioteket även omfattas av arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.
Undersökningen omfattar 3 500 offentliganställda medlemmar som har svarat på en enkät. Svarsfrekvensen var 26 procent. 77 procent av de som svarade på enkäten var kvinnor. Utöver bibliotekarier som utgör den största gruppen (37 procent) svarade även andra offentliganställda medlemmar, bland annat kommunikatörer, museianställda och arkivarier.
2 kommentarer
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
29 sep 2023 • 3 min
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.
22 sep 2023 • 2 min
En organisation för världens bibliotekarier måste vara ett föredöme. Att Ifla inte klarade det är en stor besvikelse, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 sep 2023 • 2 min
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min
”I undersökningen framkommer att hot och hat är vanligt på såväl bibliotek som museer och arbetsplatser där kommunikatörer verkar.” – Nej, det gör det inte. Svarsfrekvensen är ynka 26%, och personer som utsatts för sådant är rimligen mer benägna än andra att svara på en enkät om saken. Så om 20% av de svarande uppger sig ha utsatts för hat eller kränkningar är det knappast mer än 10% totalt. Till vilket förstås kommer att begrepp som ”hat”, ”hot” och ”kränkningar”, liksom ”rasism”, ”sexism” o.s.v. idag blivit så överanvända och totalt urvattnade att man knappast kan utgå ifrån att det handlar om så mycket mer än ”någon hade en annan åsikt än mig, och det fick mig att må lite dåligt”.
Mitt skrivbord vetter ut mot rummet och en dörröppning. Bortom öppningen skönjer jag en trappa som leder upp till andra våningen där min fru sitter och arbetar på sin nästa bok eller ritar bilder. Eller tar en extra tupplur. I trappuppgången har vi någon gång för flera år sedan hängt upp en regnbågsflagga, som jag tror att jag har inhandlat i Italien. Och mitt på denna frihetliga fana, med stora vita bokstäver som går parallellt med det azurblå och mossgröna fältet, ståtar ordet PACE. Så har det en gång varit och så borde det — för den allmänna moralens skull — fortfarande vara. Står ordet PACE på bibliotrekens prifdeflaggor? Kanske en studerande vid bibliotekshögskolan vill samla in statistik som belyser denna fråga?