"Därför ska hbtqi-personer vara en prioriterad grupp på biblioteken"

Bibliotekens hbtqi-arbete upprätthålls ofta av enstaka engagerade personer. Ett mer hållbart sätt att slå vakt om mänskliga rättigheter vore att göra ett tillägg i bibliotekslagen, skriver Christer Edeholt och Tamara Laketic från Svensk biblioteksförenings expertgrupp för hbtqi-frågor.

Hbtqi-personers rättigheter hör till de mänskliga rättigheterna. När det blåser negativa vindar för hbtqi-personer är det viktigt att biblioteken gör en kraftig markering för mänskliga rättigheter. Det ingår i bibliotekens demokratiska uppdrag.

Hbtqi-kompetens och arbete med hbtqi prioriteras väldigt olika på svenska bibliotek. Det ligger på bibliotekets ledning att avgöra hur mycket tid och utrymme som ska läggas på hbtqi, vilket gör att vissa bibliotek inte alls fokuserar på de här frågorna. Det kan leda till att hbtqi-personer upplever sig osynliggjorda och känner sig ovälkomna. Till exempel upplevs det förstås inte välkomnande för en ickebinär person att tvingas använda en toalett som är skyltad för antingen män eller för kvinnor, något som lätt kan lösas med könsneutrala toaletter.

Det finns en stor okunskap om hbtqi i samhället. För att skapa förståelse och höja den allmänna kunskapsnivån är det viktigt att hbtqi prioriteras och att bibliotekspersonal utbildas i ämnet. Hbtqi-personer finns förstås både bland besökare och bland bibliotekspersonalen, vilket gör att hbtqi-frågor också hör till arbetsmiljöfrågorna. Om du inte kan vara öppen och trygg med den du är på din arbetsplats, är det inte en god arbetsmiljö.

EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har presenterat en undersökning av hbtqi-personers livsvillkor 2019. Enkätundersökningen visar att många homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexpersoner lever med rädsla, våld och diskriminering. Några av undersökningens resultat om Sverige visar till exempel att:

– 42 procent av de tillfrågade hbtqi-personerna undviker att hålla sin partners hand offentligt.

– 31 procent säger att de har blivit trakasserade året innan undersökningen.

– 61 procent är ganska eller väldigt öppna med att de är hbti-personer.

– 22 procent undviker ofta eller alltid vissa platser av rädsla för att bli attackerade.

– 15 procent har känt sig diskriminerade på jobbet året innan undersökningen.

Läs mer om undersökningen här

Det krävs kunskap och förståelse för att de framsteg som har gjorts för hbtqi-personers rättigheter ska fortleva. Att arbeta aktivt med hbtqi-frågor, regnbågshyllor och andra satsningar är ett viktigt arbete. Biblioteken ska kunna skapa platser som upplevs trygga för hbtqi-personer och synliggöra hbtqi-perspektiv även när rättigheterna börjar bli ifrågasatta. Det hbtqi-arbete som finns på biblioteken görs ofta av enstaka engagerade personer vilket ger en oacceptabel sårbarhet. För att arbetet ska bli hållbart krävs det att hbtqi blir integrerat i bibliotekets verksamhet.

Certifieringar och andra utbildningsinsatser kan vara ganska dyra, vilket gör att alla bibliotek inte har råd eller tycker att de har möjlighet att prioritera frågan. Om hbtqi-personer var inkuderade i bibliotekslagen skulle det som inträffade på Täby bibliotek hösten 2019 kunnat ha undvikits, då en politiker ifrågasatte bibliotekets val av föreläsare och hade synpunkter på att skattepengar används till hbtqi-perspektiv. På samma sätt har olika hbtqi-satsningar ifrågasatts på flera andra bibliotek runt om i landet. En del vill göra hbtqi-rättigheter till en partipolitisk och kontroversiell fråga och inte som den är, en del av de i samhället överenskomna mänskliga rättigheterna.

Hbtqi-frågor behöver lyftas till en mer nationell och formell nivå. Det skulle hjälpa när arbetet med synliggörandet och inkluderingen blir ifrågasatt av hbtqi-fientliga och reaktionära krafter. Hbtqi-rättigheter gynnar alla människor och inte enbart hbtqi-personer. Alla vinner på den frihet som det innebär att få vara den du är – att du har rätt att vara du.

Fotnot: Till årsmötet i mitten av maj lade Svensk biblioteksförenings expertgrupp för hbtq-frågor fram en motion om att föreningen bör arbeta för att hbtqi-personer ska omfattas av bibliotekslagens definition av prioriterade grupper. Förslaget bifölls av årsmötet.