"Därför ska hbtqi-personer vara en prioriterad grupp på biblioteken"
5 jun 2020 • 3 min
Bibliotekens hbtqi-arbete upprätthålls ofta av enstaka engagerade personer. Ett mer hållbart sätt att slå vakt om mänskliga rättigheter vore att göra ett tillägg i bibliotekslagen, skriver Christer Edeholt och Tamara Laketic från Svensk biblioteksförenings expertgrupp för hbtqi-frågor.

Hbtqi-personers rättigheter hör till de mänskliga rättigheterna. När det blåser negativa vindar för hbtqi-personer är det viktigt att biblioteken gör en kraftig markering för mänskliga rättigheter. Det ingår i bibliotekens demokratiska uppdrag.
Hbtqi-kompetens och arbete med hbtqi prioriteras väldigt olika på svenska bibliotek. Det ligger på bibliotekets ledning att avgöra hur mycket tid och utrymme som ska läggas på hbtqi, vilket gör att vissa bibliotek inte alls fokuserar på de här frågorna. Det kan leda till att hbtqi-personer upplever sig osynliggjorda och känner sig ovälkomna. Till exempel upplevs det förstås inte välkomnande för en ickebinär person att tvingas använda en toalett som är skyltad för antingen män eller för kvinnor, något som lätt kan lösas med könsneutrala toaletter.

Det finns en stor okunskap om hbtqi i samhället. För att skapa förståelse och höja den allmänna kunskapsnivån är det viktigt att hbtqi prioriteras och att bibliotekspersonal utbildas i ämnet. Hbtqi-personer finns förstås både bland besökare och bland bibliotekspersonalen, vilket gör att hbtqi-frågor också hör till arbetsmiljöfrågorna. Om du inte kan vara öppen och trygg med den du är på din arbetsplats, är det inte en god arbetsmiljö.
EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har presenterat en undersökning av hbtqi-personers livsvillkor 2019. Enkätundersökningen visar att många homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexpersoner lever med rädsla, våld och diskriminering. Några av undersökningens resultat om Sverige visar till exempel att:
– 42 procent av de tillfrågade hbtqi-personerna undviker att hålla sin partners hand offentligt.
– 31 procent säger att de har blivit trakasserade året innan undersökningen.
– 61 procent är ganska eller väldigt öppna med att de är hbti-personer.
– 22 procent undviker ofta eller alltid vissa platser av rädsla för att bli attackerade.
– 15 procent har känt sig diskriminerade på jobbet året innan undersökningen.
Det krävs kunskap och förståelse för att de framsteg som har gjorts för hbtqi-personers rättigheter ska fortleva. Att arbeta aktivt med hbtqi-frågor, regnbågshyllor och andra satsningar är ett viktigt arbete. Biblioteken ska kunna skapa platser som upplevs trygga för hbtqi-personer och synliggöra hbtqi-perspektiv även när rättigheterna börjar bli ifrågasatta. Det hbtqi-arbete som finns på biblioteken görs ofta av enstaka engagerade personer vilket ger en oacceptabel sårbarhet. För att arbetet ska bli hållbart krävs det att hbtqi blir integrerat i bibliotekets verksamhet.
Certifieringar och andra utbildningsinsatser kan vara ganska dyra, vilket gör att alla bibliotek inte har råd eller tycker att de har möjlighet att prioritera frågan. Om hbtqi-personer var inkuderade i bibliotekslagen skulle det som inträffade på Täby bibliotek hösten 2019 kunnat ha undvikits, då en politiker ifrågasatte bibliotekets val av föreläsare och hade synpunkter på att skattepengar används till hbtqi-perspektiv. På samma sätt har olika hbtqi-satsningar ifrågasatts på flera andra bibliotek runt om i landet. En del vill göra hbtqi-rättigheter till en partipolitisk och kontroversiell fråga och inte som den är, en del av de i samhället överenskomna mänskliga rättigheterna.
Hbtqi-frågor behöver lyftas till en mer nationell och formell nivå. Det skulle hjälpa när arbetet med synliggörandet och inkluderingen blir ifrågasatt av hbtqi-fientliga och reaktionära krafter. Hbtqi-rättigheter gynnar alla människor och inte enbart hbtqi-personer. Alla vinner på den frihet som det innebär att få vara den du är – att du har rätt att vara du.
Fotnot: Till årsmötet i mitten av maj lade Svensk biblioteksförenings expertgrupp för hbtq-frågor fram en motion om att föreningen bör arbeta för att hbtqi-personer ska omfattas av bibliotekslagens definition av prioriterade grupper. Förslaget bifölls av årsmötet.
Senaste nytt
Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
Högre arbetslöshet bland utrikesfödda bibliotekarier
Arbetslösheten är fyra gånger så hög bland bibliotekarier som är födda i utlandet än bland inrikesfödda. Det visar en granskning från Magasin K.
25 jan 2023 • < 1 min

Populärt låna elmätare i söder
Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.
24 jan 2023 • 3 min

Romskt resursbibliotek placeras i Malmö
Det blir Biblioteken i Malmö som får uppdraget att vara värd för resursbiblioteket för romani chib.
20 jan 2023 • < 1 min

Besked om skolbibliotek uteblev
Vikten av läsning lyftes på skolministerns och utbildningsministerns pressträff på fredagen. Men ingen nämnde skolbiblioteken.
20 jan 2023 • < 1 min

Tror på effekt av tillträdesförbudet
I sin bok Stök på bibliotek konstaterar Gunnar Rensfeldt att varken stöket eller varianter av tillträdesförbud är något nytt. Han tror att lagen om tillträdesförbud kommer att göra skillnad.
19 jan 2023 • 4 min

Små bibliotek för alla – en rörelse över hela världen
Små bibliotekslådor, Little Free Library, är en läsfrämjande rörelse som har spridit sig över världen. Målet är att få fler barn och unga att läsa.
18 jan 2023 • < 1 min

Debatt om anmälningsplikt, armlängds avstånd och hat och hot
Bibliotek ska vara tillgängliga för alla – men skuggsamhället måste bekämpas, skriver kulturminister Parisa Liljestrand i sitt svar på Lawen Redars två interpellationer som nu debatteras i riksdagen. ”Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver utredas närmare.”
17 jan 2023 • < 1 min

Bibliotekarie i topp tio bland unga tjejers önskan om yrke
Att jobba som bibliotekarie må inte vara den största drömmen bland ungdomar, men en färsk rapport visar att yrket finns med på topp tio när unga kvinnor listar vad de kan tänka sig jobba med. Intresset är mindre bland unga män.
17 jan 2023 • 1 min

Tisdag i riksdagen med debatt om bibliotek
Kan bibliotek fortsätta vara en plats för alla om Tidöavtalets anmälningsplikt av papperslösa drivs igenom? Hur ska hat och hot mot bibliotekspersonal motverkas? I morgon, tisdag kommer frågorna att debatteras i riksdagen.
16 jan 2023 • < 1 min
0 kommentarer