Trött ovilja att ta till sig empirisk forskning

DIK-ordföranden Anna Troberg svarar Ulla Hamilton om skolbiblioteken: "Anklagar man någon för att ha en daterad syn på läsning är det bra att själv inte ha en rent arkaisk syn på vad ett modernt skolbibliotek bör vara och kan bidra med."

Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton citerades nyligen i Aftonbladet (19/1 2021) i samband med att utredningen ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” (SOU 2021:3) presenterats. Hamilton var kritisk och etablerade en alternativ bild av vad ett skolbibliotek kan vara. Hon menade att man till exempel kan ha ”lättillgängliga böcker i korridoren”.

Detta uttalande har väckt uppmärksamhet hos de som faktiskt vet vad ett bemannat skolbibliotek pedagogiskt kan bidra med. Hamilton skriver i Biblioteksbladet (25/1 2021) att det är en ”styvmoderlig sammanfattning av ett längre resonemang”. Så kan det vara, så låt oss lämna det olyckliga citatet i Aftonbladet och istället titta på vad Hamilton säger när hon får möjlighet att lägga ut orden.

Hamilton betonar vikten av läsning och det är det nog ingen som är beredd att argumentera emot. Förmågan att läsa, att ta till sig och förstå text, är en förutsättning för att studera, bli en aktiv samhällsmedborgare och förkovra sig kulturellt. Sedan snurrar Hamilton dock in sig i tankar om att det är bra med tysta rum (ordning och reda), men problematiskt med riktlinjer och uppföljning (stelbent). Det hela toppas med att anklaga utredningen för att ha en daterad syn på läsning och hur den ska möjliggöras.

Anklagar man någon för att ha en daterad syn på läsning är det bra att själv inte ha en rent arkaisk syn på vad ett modernt skolbibliotek bör vara och kan bidra med. Många års internationell forskning visar att bemannade skolbibliotek som är en integrerad del av det pedagogiska arbetet väsentligt bidrar till elevernas lärande och måluppfyllnad. De stärker språkutvecklingen, läsförmågan och är särskilt bra på att fånga upp och höja resultaten för elever som har svårt att nå kunskapsmålen. Detta kan man läsa om i Cecilia Gärdéns forskningsöversikt ”Skolbibliotekens roll för elevers lärande”.

Hamilton skriver att vi lever i en digital tid, men verkar omedveten om skolbibliotekariernas oumbärliga roll vad det gäller MIK – medie- och informationskunnighet. De har en specialkompetens på området som lärare inte har. Via denna expertkompetens får barn och ungdomar som växer upp med alternativa fakta och desinformation ovärderlig kunskap. De står helt enkelt bättre rustade att tryggt utforska världen på och utanför nätet.

Dessvärre är det trots dessa fördelar många huvudmän som inte satsar på bemannade skolbibliotek. Många bryr sig inte ens om att leva upp till det existerande lagkravet om att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Därför är det inte heller konstigt att utredningen skruvar åt tumskruvarna för att försäkra sig om en likvärdig skolgång för alla.

I den ena vågskålen finns dokumenterat bättre måluppfyllnad, stärkt språkutveckling, en extra chans för elever med utmaningar, förmågan att granska källor och annan oumbärlig kunskap för den digitala tid vi lever i. I den andra vilar en trött ovilja att ta till sig empirisk forskning och erfarenhet, och en aversion mot ”stelbenthet”. Det är självklart vilken vågskål som måste få väga tyngst när politiken så småningom går till beslut.

När man satt foten i klaveret gör man oftast bäst i att låta den vara kvar där. Fackförbundet DIK, som organiserar Sveriges bibliotekarier, har tagit fram en evidensbaserad guide till skolledare som vill erbjuda sina elever ett skolbibliotek i världsklass. Den är betydligt bättre lektyr för de som vill ge sina elever bra förutsättningarna i livet än Hamiltons idoga klavertrampande.

Anna Troberg, förbundsordförande i DIK