"Vi behöver se var vi är relevanta och bjuda in oss själva"

Bibliotek riskerar att missa sin plats i processen kring öppen vetenskap. "Vi kan välja att använda de århundraden av kompetens i informationsorganisation som vi som profession sitter på och aktivt engagera oss i processen", skriver Sanna Isabel Ulfsparre och Kristoffer Lindell vid Umeå universitetsbibliotek.

Den 21 mars publicerade Biblioteksbladet debattartikeln ”Forskningsbibliotek viktiga för Europasatsning på öppen data”. Artikeln lyfter fram bibliotekens roll för att sprida information och ge forskarstöd kring European Open Science Cloud (EOSC), som spås få stor betydelse för forskningen i Europa. Vi håller med och tycker att det är bra att frågan lyfts i Biblioteksbladet, men vill komplettera diskussionen med att biblioteksprofessionen också kan bidra till den mer system- och metadataorienterade utvecklingen av EOSC och öppen vetenskap.

En viktig del av både EOSC och öppen datahantering är att utveckla system där forskningsdata blir sökbara och tillgängliga (”Findable” och ”Accessible” i FAIR-principerna). Informationsåtervinning – att göra material sökbara och tillgängliga – är ett kärnområde inom biblioteks- och informationsvetenskap (BIV) och den kompetensen är viktig att ta vara på inom utvecklingen av system för forskningsdata.

Just nu utvecklas Europas informationsåtervinningssystem för forskningsdata, och på många sätt sker utvecklingen separat från de befintliga systemen för publikationer. Men systemen för publikationer och systemen för forskningsdata behöver ligga nära varandra i funktionationalitet och innehåll, dels för att maximera sökbarheten för användarna och dels för att göra det möjligt att ta ett samlat grepp om meritbedömningar där även tillgängliggörande av forskningsdata bör ingår.

Inom biblioteksvärlden har vi lång erfarenhet av att kompensera för katalog-, sök- och metadatasystem som kunde ha utvecklats annorlunda från början. Forskningsdata är nu i just en sådan början som leder till stor förändring och utveckling både för forskningsprocessen och bibliotekens verksamhet och professionsprofil. Det är nu vi kan påverka innehållet och systemutvecklingen på det här området som vi kommer att hantera under lång tid framöver, och den utvecklingen sker i allra högsta grad med EOSC som motor – även i det nationella arbetet. Det är viktigt att en bred bibliotekarie- och BIV-kompetens kommer till tals i den utvecklingen och att vi ser till att bidra till arbetet i de sammanhang där dessa system nu konstrueras.

Meriteringsaspekten nämns i artikeln. I EU-kommissionens policy för öppen vetenskap finns ”New generation metrics” med som ambitionsområde, och i slutet av 2021 släppte kommissionen rapporten ”Towards a reform of the research assessment system” om de kulturella och systemiska reformbehov de ser i meriteringssystemen. Det ses som viktigt att utveckla nya metriska indikatorer för forskningskvalitet och genomslag som gör praktiker inom öppen vetenskap rättvisa. Bibliometri och bibliometriska metoder används bland annat för att utforska metriska indikatorer idag, och för att ta fram kvantitativa underlag för att bedöma forskningsmeriter. Bibliometri är också ett av våra forskningsområden inom biblioteks- och informationsvetenskap, vilket är särskilt viktigt eftersom BIV är ett relativt ungt akademiskt fält.

De data som bibliometriker arbetar med är till hög grad metadata om publikationer, där det sedan länge finns etablerade system för metadata. Vi hoppas att våra bibliometrikers kompetens tas tillvara i utvecklingen av nya sätt att bedöma forskningskommunikation. Kvalitativa metadata om forskningsdata, som utvecklas i relation till de metadata vi idag använder för att beskriva forskningspublikationer, är lika avgörande för att detta ska vara möjligt som det är för att materialet ska gå att hitta och förstå i sitt sammanhang.

Eftersom tillgängliggörandet av forskningsdata betraktas som något nytt och även ofta separat från forskningspublikationer riskerar vi att missa vår chans att vara med och forma processen. Det är inte säkert att vi som profession blir inbjudna till alla sammanhang där vi kan göra skillnad, vi behöver se var vi är relevanta och bjuda in oss själva.

Vi kan välja att använda de århundraden av kompetens i informationsorganisation som vi som profession sitter på och aktivt engagera oss i processen, eller vi kan låta bli. Ingen kommer att skylla oss för det, men de val vi gör kommer att påverka både sökbarheten och utvärderingsbarheten av forskningsresultat, och de dataunderlag som påverkar utvecklingen inom ett av våra viktigaste forskningsområden.

Sanna Isabel Ulfsparre
Bibliotekarie Vetenskaplig kommunikation, Umeå universitetsbibliotek

Kristoffer Lindell
Avdelningschef Vetenskaplig kommunikation, Umeå universitetsbibliotek