En femte statsmakt i skuggan av Trump

En rak linje löper från Stalin och Hitler till Donald Trumps retorik. Erik Fichtelius påminner om bibliotekens betydelse i en tid då demokrati inte är en självklarhet.

Om tyranni heter årets kanske viktigaste bok. En stridsskrift av historieprofessorn Timothy Snyder på Yale, publicerad i USA i våras, och påpassligt snabbt på svenska i slutet av augusti. Snyder ger oss ”tjugo lärdomar från tjugonde århundradet” med anledning av att Trump tagit makten i USA.

Hur skyddar sig en demokrati mot en tyrann? Snyder ger oss tjugo råd, med stöd av Platon och Aristoteles, de amerikanska grundlagsfädrerna samt erfarenheterna från nazisternas maktövertagande och öststatskommunismen.

Det är skrämmande läsning att se trådarna från Hitler och Stalin till Trumps agerande och retorik i dag. Nu testas hela det konstitutionella bygget. Klarar självständiga motkrafter att balansera tyrannens försök att välta demokratin över ända? Om den verkställande makten är presidentens – vad kan då lagstiftarna, domstolarna och den fria pressen, de balanserande statsmakterna, göra för att skydda demokratin? Vad kan medborgarna göra?

Dagen efter att Trump installerats fylldes världens gator av demonstranter. I Washington var många av de protesterande bibliotekarier.  Några av parollerna var dessa:

Alternativa fakta?

Kolla med biblioteket!

Falska nyheter?

Tala med en bibliotekarie!

Detta har upptagit oss mycket när vi skrivit en omvärldsanalys som grund för en ny nationell biblioteksstrategi. På samma sätt som nyhetsmedierna ser en större uppgift i dagens situation ser biblioteksvärlden sin roll. Bibliotekens betydelse för det demokratiska samtalet, för medborgarnas möjligheter att bygga sina uppfattningar på kunskap framstår i klart ljus.

Åsiktsfrihet är en av grunderna för en fungerande demokrati. Biblioteken förser dem som vill bilda sig en uppfattning med underlag och kunskap. Vi talar just om att bilda sig en åsikt. Biblioteken är oberoende och har ingen egen politisk agenda. Det är dags att se biblioteken för vad de är i detta statsbygge. Det är det vi vill lyfta fram i vår rapport genom att använda begreppet Den femte statsmakten.

I Sverige talar vi om den fria pressen som den tredje statsmakten. Som juristen Johan Hirschfeldt redovisar i sitt bidrag till vår omvärldsanalys har detta sin grund i det tidiga 1800-talets konstitutionella debatt i Sverige. Men det blir problematiskt med olika ordningstal för den fria pressens roll i en demokrati i Sverige och USA. Vi väljer därför att kalla biblioteken för den femte statsmakten. Det är en självständig balanserande kraft, som är oberoende av de andra makterna, och som ger medborgarna verktyg att fungera som just medborgare.

Det blir lättare att förstå och kanske stärka bibliotekens roll om bibliotekens uppgift ses i detta ljus. Folkbibliotekens höga trovärdighet och fasta förankring i folkbildning och den kommunala verksamheten är en stabil grund att bygga på. Utbildningsbibliotekens betydelse för läsning, skolresultat och forskning är avgörande för ett välfungerande demokratiskt samhälle.

Tony Marx, chefen för New York Public Library uttrycker det så här:

– Bibliotek har alltid varit trovärdiga förmedlare av opartisk information till medborgarna i stort. Denna uppgift är viktigare nu än någonsin, när så mycket av vår uppmärksamhet störs av det overkliga, när fakta inte längre är fakta som nu måste kontrolleras. Det biblioteken gör och alltid gjort är mer centralt nu, och vi har verktyg att leverera detta som är bättre än någonsin. USA:s konstitution skyddar detta helt enkelt genom yttrandefrihet. Vi ger underlaget till dessa yttranden, och det är en viktig del av vår demokrati.

 Erik Fichtelius, nationell samordnare för en nationell biblioteksstrategi