En femte statsmakt i skuggan av Trump

13 sep 2017 • 3 min

En rak linje löper från Stalin och Hitler till Donald Trumps retorik. Erik Fichtelius påminner om bibliotekens betydelse i en tid då demokrati inte är en självklarhet.

"Det är dags att se biblioteken för vad de är i detta statsbygge", säger Erik Fichtelius. Illustration Helena Shutrick. Foto: Ulrika Beck-Friis
”Det är dags att se biblioteken för vad de är i detta statsbygge”, säger Erik Fichtelius. Illustration Helena Shutrick. Foto: Ulrika Beck-Friis

Om tyranni heter årets kanske viktigaste bok. En stridsskrift av historieprofessorn Timothy Snyder på Yale, publicerad i USA i våras, och påpassligt snabbt på svenska i slutet av augusti. Snyder ger oss ”tjugo lärdomar från tjugonde århundradet” med anledning av att Trump tagit makten i USA.

Hur skyddar sig en demokrati mot en tyrann? Snyder ger oss tjugo råd, med stöd av Platon och Aristoteles, de amerikanska grundlagsfädrerna samt erfarenheterna från nazisternas maktövertagande och öststatskommunismen.

Det är skrämmande läsning att se trådarna från Hitler och Stalin till Trumps agerande och retorik i dag. Nu testas hela det konstitutionella bygget. Klarar självständiga motkrafter att balansera tyrannens försök att välta demokratin över ända? Om den verkställande makten är presidentens – vad kan då lagstiftarna, domstolarna och den fria pressen, de balanserande statsmakterna, göra för att skydda demokratin? Vad kan medborgarna göra?

Dagen efter att Trump installerats fylldes världens gator av demonstranter. I Washington var många av de protesterande bibliotekarier.  Några av parollerna var dessa:

Alternativa fakta?

Kolla med biblioteket!

Falska nyheter?

Tala med en bibliotekarie!

Detta har upptagit oss mycket när vi skrivit en omvärldsanalys som grund för en ny nationell biblioteksstrategi. På samma sätt som nyhetsmedierna ser en större uppgift i dagens situation ser biblioteksvärlden sin roll. Bibliotekens betydelse för det demokratiska samtalet, för medborgarnas möjligheter att bygga sina uppfattningar på kunskap framstår i klart ljus.

Åsiktsfrihet är en av grunderna för en fungerande demokrati. Biblioteken förser dem som vill bilda sig en uppfattning med underlag och kunskap. Vi talar just om att bilda sig en åsikt. Biblioteken är oberoende och har ingen egen politisk agenda. Det är dags att se biblioteken för vad de är i detta statsbygge. Det är det vi vill lyfta fram i vår rapport genom att använda begreppet Den femte statsmakten.

I Sverige talar vi om den fria pressen som den tredje statsmakten. Som juristen Johan Hirschfeldt redovisar i sitt bidrag till vår omvärldsanalys har detta sin grund i det tidiga 1800-talets konstitutionella debatt i Sverige. Men det blir problematiskt med olika ordningstal för den fria pressens roll i en demokrati i Sverige och USA. Vi väljer därför att kalla biblioteken för den femte statsmakten. Det är en självständig balanserande kraft, som är oberoende av de andra makterna, och som ger medborgarna verktyg att fungera som just medborgare.

Det blir lättare att förstå och kanske stärka bibliotekens roll om bibliotekens uppgift ses i detta ljus. Folkbibliotekens höga trovärdighet och fasta förankring i folkbildning och den kommunala verksamheten är en stabil grund att bygga på. Utbildningsbibliotekens betydelse för läsning, skolresultat och forskning är avgörande för ett välfungerande demokratiskt samhälle.

Tony Marx, chefen för New York Public Library uttrycker det så här:

– Bibliotek har alltid varit trovärdiga förmedlare av opartisk information till medborgarna i stort. Denna uppgift är viktigare nu än någonsin, när så mycket av vår uppmärksamhet störs av det overkliga, när fakta inte längre är fakta som nu måste kontrolleras. Det biblioteken gör och alltid gjort är mer centralt nu, och vi har verktyg att leverera detta som är bättre än någonsin. USA:s konstitution skyddar detta helt enkelt genom yttrandefrihet. Vi ger underlaget till dessa yttranden, och det är en viktig del av vår demokrati.

 Erik Fichtelius, nationell samordnare för en nationell biblioteksstrategi

1 kommentarer

  1. Det här med att biblioteken är viktiga för demokratin och ska vara en plats med utbildad personal som kan skilja fake news från news. Så här är verkligheten: för kommunpolitikerna är biblioteken ett ställe där man proppar in allt sånt man inte längre vill betala för. De vill att vi ska vara vardagsrum, med allt vad det innebär av stök och oro, med bibliotekarierna som degraderats ner till värdinnor och repropersonal eftersom man helst inte vill låtsas om att vi är akademiker för då kan de ju bli tvungna att betala oss mer. Ett exempel: vid upphandlingen av vårt bibliotek ville vår chef att vi skulle meddela honom våra kompetenser. Det var ju inga akademiska poäng som räknades då ( vilket var det som jag hade att stoltsera med) utan om du typ spelade gitarr eller kunde underhålla ”gästerna” på nåt annat käckt vis.

Senaste nytt

Kommentar

Iflas ordförande skjuter på budbäraren

Avslöjandena om rötan inom Ifla fortsätter att ge eko. Den tyska tidningen BuB ägnar sin senaste utgåva åt historien och publicerar en intervju där Ifla-ordföranden Barbara Lison både bekräftar viktiga uppgifter och försöker undergräva Biblioteksbladets trovärdighet.

1 feb 2023 • 3 min

Nyheter

Författare varnas för BTJ-tjänst

I höstas lanserade BTJ sin nya tjänst för författarbesök på bibliotek. Nu varnar Författarcentrum sina medlemmar för att använda den. ”Vi oroar oss för en urholkning av arvodesnivåerna.”

31 jan 2023 • 3 min

Nyheter

Ny uppgörelse i Sölvesborg

Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.

26 jan 2023 • 2 min

Internationellt

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse

Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.

26 jan 2023 • 2 min

Nyheter

Populärt låna elmätare i söder

Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.

24 jan 2023 • 3 min