Karin Linder: Om ett nytt krig som inte liknar gamla krig

25 nov 2021 • 2 min

Att använda information är en gammal metod inom krigföring. Hur kan en nation försvaras? Ett sätt är att rusta sig med kritiskt tänkande och medie- och informationskunnighet.

Den 1 januari 2022 inrättas myndigheten för psyko­logiskt försvar. Myndigheten ska stärka det psykologiska försvaret som en självklar del av arbetet med att värna det öppna samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende.
Bibliotekens roll i totalförsvaret är en fråga som formulerades i några rader i den nationella biblioteksstrategin. Förslaget har både provocerat och lockat till engagemang.

När arbetet med den nationella biblioteksstrategin pågick var Donald Trump president i USA. Det råder ingen tvekan om att han använde information på ett manipulativt sätt och struntade i sannings­halten i det han sa. Att rapportförfattarna till biblioteksstrategin tog fasta på bibliotekens uppdrag inom medie-och informationskunnighet och kopplade det till såväl demokrati som totalförsvar är förståeligt. Trump ansågs hota demokratin och krig ser i dag inte ut som krig gjorde senast Europa var ett slagfält. Det behövs en modernare syn på totalförsvarets uppdrag.
Om det var lätt att genomskåda Trumps infantila twittrande och informationskampanjer var det desto svårare att förstå vilka konsekvenser hans agerande skulle få.

Att använda information för att uppnå vissa syften och mål hos en grupp eller nation är en gammal metod inom krig­föring. 2013 skrev generalen tillika Rysslands generalstabschef Valery Gerasimov en vida spridd artikel om modern krig­föring. Artikeln är i dag känd som Gerasimov-doktrinen och beskriver det som vi i väst brukar kalla för hybridkrig­föring. Gerasimov menar att det moderna kriget inte utropas utan hela tiden pågår och att det beror på att det till stora delar är informationsteknologin som är vapnet.
När information inkluderas i krigets operativa delar förändras striden från de traditionella invasionerna och slagen till ett tillstånd av desinformation och in­stabilitet. Hur kan vi i dessa fall avgöra vilken information som går att härleda till ett fientligt anfall? Och hur kan en nation försvara sig i ett tillstånd där det är svårt att avgöra om landet befinner sig i ett lågintensivt informationskrig eller ej?
En tankereflex är att skapa ”säkra” informationskanaler – garanterat säker information som kvalitetsgranskats av specialister. Men den tanken leder fel. Våra grundlagar garanterar att vi får tänka och yttra oss fritt och det är också de lagarna Försvars­makten ska försvara, så den teorin faller på sin egen orimlighet.

Ett annat sätt är att rusta så många som möjligt genom kritiskt tänkande, med bland annat medie-och informations­kunnighet. Om krig inte längre utropas utan bara pågår behöver också försvaret vara ständigt pågående. Förslaget om ett starkt biblioteksväsende som aktör för högre förståelse för olika syften och mål med information i ett ständigt informationsbrus eller informationskrig, är ganska logiskt. Om bibliotekssektorn är rätt rustad för uppdraget är en helt annan fråga.

0 kommentarer

Senaste nytt

Debatt

Sluta göra skillnad på barn!

När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.

25 maj 2022 • 2 min

Debatt

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek

De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?

23 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Digitala böcker – varför så komplext?

Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.

19 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Statistik: stor minskning av fysiska lån

Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.

18 maj 2022 • 2 min

Nyheter

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken

Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.

17 maj 2022 • 4 min

Nyheter

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla

Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.

10 maj 2022 • 3 min