”Omöjligt med gemensam strategi”

26 nov 2019 • 2 min

Skillnaderna mellan olika bibliotekstypers uppdrag är alltför stora – därför behövs det fler nationella strategier än en. Det skriver Margareta Törngren, tidigare biblioteksråd vid Kungliga biblioteket och generalsekreterare i Ifla.

Äntligen skulle biblioteksfrågorna genomlysas och kunna debatteras. Men så har det inte blivit. Det har varit anmärkningsvärt tyst sedan utredningen ”Nationell biblioteksstrategi” presenterades för kulturministern i juni i år. Redan i februari skrev dock Sveriges Författarförbund och nio författare i DN att ”Biblioteksdöden måste upphöra, folkbiblioteken rustas upp och skolbiblioteken få ett tydligare regelverk.” Från författarhåll föreslår man således tre räddare: den nya regeringen, som bör göra bibliotekens framtid till en kulturpolitisk huvudfråga, landets kommuner, som måste uppgradera bibliotekens betydelse för den lokala demokratin och landets invånare, som ska slå vakt om sina

Margareta Törngren har tidigare varit avdelningschef på Stockholms universitetsbibliotek, biblioteksråd vid Kungliga biblioteket samt generalsekreterare för IFLA i början av 90-talet. Foto: Amanda Törngren

bibliotek. Kloka tankar förvisso, men om det bara skulle hänga på landets invånare så skulle saken vara klar. Människor älskar sina folkbibliotek.

Hur skall folk- och skolbibliotek då kunna räddas? Ytterligare ettsvar har vi fått från den nya utredningen, Nationell biblioteksstrategi. Där föreslås att Kungliga biblioteket, som också är Sveriges nationalbibliotek, skall ta hand om alla landets bibliotek, även folk- och skolbibliotek. Utredningen menar att staten bör ta ett nationellt ansvar och därmed kunna stoppade sinande resurserna till folkbiblioteken. Det är ett bekant rop på hjälp från staten, känt från skolområdet och vården. Tankarnaatt Kungliga biblioteket skall ha ett utökat ansvar har drivits från folkbiblioteken sedan slutet av 1990-talet.

Förslaget har klara brister. Det är omöjligt och inte heller nödvändigt att ha en gemensam strategi för alla sorters bibliotek. Svårigheten ligger inte minst i det faktum att folkbiblioteken sorterar under kulturdepartementet medan utbildningsdepartementet svarar för Kungliga biblioteket och forskningsbiblioteken. Ett annat påtagligt problem är att uppdragen och uppgifterna för folk- och forskningsbibliotek skiljer sig åt i allt större utsträckning. Universitets- och högskolebibliotek har egentligen redan en gemensam strategi, därför att deras uppdrag i stort sett ser likadan ut, medan folk- och skolbibliotek ännu inte har gemensamma strategier. Författarförbundet efterlyser också ett gemensamt regelverk för skolbiblioteken.

Det är kulturdepartementet som drivit fram utredningen som ett led i en demokratisk utveckling. Vad som här menas är också ytterst oklart men kulturministern är ju också demokratiminister. Utbildningsdepartementet har varit förvånansvärt tyst. Frågan blir i högsta grad inte bara en kulturpolitisk huvudfråga utan även bibliotekspolitisk där även utbildningspolitik och forskningspolitik ingår. I utredningen om den nationella strategin är det inte alltid helt klart vilka uppgifter som skulle tilldelas Kungliga biblioteket som myndighet. Nationalbibliotekets uppdrag däremot är fastställt redan 1877 att samla, in, bevara och tillgängliggöra allt som ges ut i Sverige i tryckt form men från i vår tid även i digital form. KB skall också som nationalbibliotek främja forskningens kvalitet och utforma en forskningsinfrastruktur. Den omstörtande digitala utvecklingen har också förändrat spelreglerna för KB både som myndighet och nationalbibliotek.

Möjligheten att tänka i nya banor blir först möjlig när folk- och skolbiblioteken har egna strategier.

Den Nationella biblioteksstrategin har inte lyckats beskriva detta, enbart staplat ett antal nya uppgifter på Kungliga biblioteket, Sveriges nationalbibliotek- Utredningen har inte sett konsekvenserna av den urholkning som då blir följden av den viktiga uppgift som Nationalbiblioteket har för vårt land.

Det vore bättre att varje bibliotekstyp formulerar sin egen strategi och att man först då ser möjlighet för samverkan och finansiering.

 

1 kommentarer

  1. Mycket klokt inlägg av Margareta Törngren. Det finns en utbredd aura av godhet och positiva berättelser kring i första hand folkbiblioteken som har skapat dimridåer i det strategiska tänkandet. Den relativa tystnaden efter publiceringen av den stora Nationella biblioteksstrategin kan kanske förklaras av att en andra läsning är nyktrare än en första.

    Nej, folkbiblioteken är inte en del i det svenska totalförsvaret eller den femte statsmakten. Nej, biblioteken har ingen större aning – utöver allmänna fraser – om metoder för att via biblioteken stärka demokratin. Det finns folkbibliotek också i USA, men kan man förvänta att dessa är ett skydd mot landets resa mot kaos?

    Folkbiblioteken håller på att förlora sin i den analoga världen starka kunskapsställning och denna omstörtande förändring kräver en för Den verksamheten anpassad strategi. Den stora Utredningen var för mycket av marknadsföring och önsketänkande.

    Är det verkligen klokt av Biblioteksföreningen att kräva 1.500 miljoner till skolbiblioteken? Är det kanske en strategi som skjuter bättre bibliotekssatsningar åt sidan? Det kanske inte ens ska finnas en strategi för skolbibliotek utan en strategi för läsning och skrivning i skolan i samverkan mellan i första hand lärare i svenska och det vi idag kallar bibliotek. Var finns nytänkandet i den frågan?

    Om man ställer fel frågor kan man få härliga svar och fina berättelser, men de biter i längden inte mot verkligheten. Jag är forskare i företagsekonomi i Lund och rådgivare i strategi.

Senaste nytt

Nyheter

Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"

Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."

11 apr 2024 • 5 min

Reportage

Hon vill knyta ihop Europas bibliotek

Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”

9 apr 2024 • 6 min

Internationellt

Böckerna som censureras mest

Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.

8 apr 2024 • < 1 min

Essä

En kamp för herravälde och profit

Traditionell vetenskaplig publicering utmanas av idén om öppen tillgång. Gustaf Nelhans skriver om risker och svårigheter och om hur forskarsamhället måste förändras för att idealet ska bli verklighet.

3 apr 2024 • 7 min

Nyheter

Blev du lurad?

Färgkoordinerade böcker i Höganäs, litteratur för vänsterhänta i Järfälla och utlån av sol-el i Ljungby. Många bibliotek skämtade på första april.

2 apr 2024 • 2 min

Nyheter

Lätt att få jobb för bibliotekarier

I takt med att AI används alltmer kommer bibliotekariernas kompetens att bli mer eftertraktad. Det spår Saco i sin senaste rapport och slår fast att det kommer att vara fortsatt lätt för bibliotekarier att hitta jobb.

27 mar 2024 • < 1 min