Lustfylld historia om förstörelse – och återuppbyggnad

Intellektuell öken präglar den akademiska publiceringskulturen, anser Johan Sundeen. Han hittar den raka motsatsen i Andrew Pettegrees och Arthur der Weduwens sprudlande berättarglädje när de skriver bibliotekens historia.

I en historisk översiktstext konstaterade en gång den danske bibliotekarien och egyptologen H.O. Lange, att ”Bibliotekhistorien handlar för äldre tiders vidkommande om de oerhörda förluster som mänskligheten lidit […] genom människornas vandalism, fanatism och likgiltighet.” När Lange fattade pennan låg andra världskriget och den efterföljande sovjetiska de facto ockupationen av stora delar av Europa ännu i framtiden. Med eftertryck demonstrerade de totalitära samhällssystemen att av vandalism och fanatism orsakade förstörelser av boksamlingar inte är något som den moderna människan kan friskriva sig ansvar ifrån.

Langes tredje faktor bakom de historiska destruktionsprocesserna utgjordes alltså av likgiltighet. Kallsinnighet inför boksamlingar som upparbetats med stor möda utgör ett viktigt tema i Andrew Pettegrees och Arthur der Weduwens tegelsten The Library: A Fragile History (Profile Books). De båda vid Saint Andrews University verksamma författarna konstaterar att ett ständigt återkommande problem i samlandets historia – från det mytomspunna biblioteket i Alexandria fram till vår egen tid – är att ”ingen engagerar sig lika mycket i en boksamling som densammas upphovsman”. Av litteratur uppbyggda skattkammare har försummats, förfallit och förstörts efter det att dess ursprunglige vårdare har gått ur tiden. Det gäller samlingar i enskild såväl som i institutioners ägo.

Bibliotekens sårbarhet är som bokens undertitel anger huvudspåret när Pettegree och der Weduwen med enorm beläsenhet och osviklig känsla för att synliggöra historiska processer med väl valda exempel guidar sina läsare genom tusentals år av biblioteksbyggande och dito förstörelse. Bibliotek är emellertid inte bara en utsatt kulturinstitution, utan också en slitstark och överlevnadsduglig företeelse. Pettegree och der Weduwen framhäver att katastrofer följs av återkomster. Gång efter annan.

Jämfört med för undervisningssyften vid svenska lärosäten nyttjade översiktsarbeten som Michael H. Harris History of Libraries in the Western World och Fred Lerners The Story of Libraries kan Pettegree och der Weduwen inte sägas tillföra några avgörande nyheter eller tolkningar. I förhållande till såväl Harris som Lerners verk utgör The Library: A Fragile History tvärtom ett sämre alternativ för nämnda syfte. Detta i första hand genom sin geografisk-kulturella ensidighet. Pettegrees och der Weduvens framställning är USA- och eurocentrisk. I den mån andra delar av världen ges plats sker det inte sällan utifrån en västerländsk utgångspunkt, till exempel i avsnitt om bibliotekens roll i imperiebyggandets värv. Bokens utomordentliga person- och ämnesindex bär syn för sägen. Till islam finns tre sidhänvisningar, till Kina fyra, till Mesopotamien två, och så vidare.

Det stora bidrag som The Library: A Fragile History ger till översiktsverkens genre ligger i dess fruktbara kombination av en tematisk och en kronologisk ansats, samt i författarnas förmåga att likt bättre föreläsare göra till synes improviserade utflykter från en historisk period till en annan i akt och mening att peka på paralleller mellan olika bibliotekshistoriska epoker. Till exempel så ställs romarrikets bokplundrande officerare sida vid sida med Gustaf II Adolfs segerrika arméer. De senare lade med byten tagna i krig grunden för en svensk bibliotekshistorisk guldålder, vilken följde på det förstörelseverk mot klosters och kyrkors bokskatter som 1500-talets maktfullkomliga, protestantiska kungamakt hade låtit utföra. Den tematiska principen ger varje enligt kronologins logik inplacerade epokkapitel ett antal lätt urskiljbara huvudlinjer. Essensen i ett tidevarv fångas elegant i fyndiga rubriker, flitigt begagnade ögonblicksbilder och rent skönlitterära tekniker. Till levandegörandet av bibliotekshistorien bidrar inte minst bokens många personhistoriska perspektiv.

Inte bara genom stormaktstiden utan även med exempel från andra tidevarv intar Sverige en relativt framträdande position bland de behandlade nationerna. Fokus ligger emellertid givetvis på västerlandets stora kulturländer – England, USA, Tyskland, Frankrike och Italien – samt på Nederländerna. Det är inte för intet som författarduon tidigare tillsammans har utgivit The Bookshop of the World: Making and Trading Books in the Dutch Golden Age. Detta faktum märks även i intresset för frågor som rör böckernas väg till biblioteken: boklådor, bokmarknader, auktioner och distributionsvägar behandlas frekvent och ingående.

Det genom hela framställningen om 414 sidor bärande perspektivet – bibliotekens sårbarhet – återkommer i bokens avslutning. Här diskuteras samtida hotbilder och utdelas en välförtjänt känga åt ett antal vetenskapliga publikationers tendens att ställa de bibliotekshistoriska frågor som tidigare utgjorde tidskrifternas ändamål i skuggan av informationsvetenskapliga agendor. Den intellektuella ökenbildning som rådande akademisk publiceringskultur representerar – med sina inte sällan tröstlöst torftiga, standardiserade vetenskapliga artiklar – har för övrigt fått en väl behövlig motvikt i Andrew Pettegrees och Arthur der Weduwens av berättarglädje sprudlande, och av breda kulturhistoriska referensramar och bildning präglade, monografi. Boken har varit en fröjd att läsa.

Johan Sundeen
Docent i idé- och lärdomshistoria, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap.