Lustfylld historia om förstörelse – och återuppbyggnad
15 mar 2022 • 3 min
Intellektuell öken präglar den akademiska publiceringskulturen, anser Johan Sundeen. Han hittar den raka motsatsen i Andrew Pettegrees och Arthur der Weduwens sprudlande berättarglädje när de skriver bibliotekens historia.
I en historisk översiktstext konstaterade en gång den danske bibliotekarien och egyptologen H.O. Lange, att ”Bibliotekhistorien handlar för äldre tiders vidkommande om de oerhörda förluster som mänskligheten lidit […] genom människornas vandalism, fanatism och likgiltighet.” När Lange fattade pennan låg andra världskriget och den efterföljande sovjetiska de facto ockupationen av stora delar av Europa ännu i framtiden. Med eftertryck demonstrerade de totalitära samhällssystemen att av vandalism och fanatism orsakade förstörelser av boksamlingar inte är något som den moderna människan kan friskriva sig ansvar ifrån.

Langes tredje faktor bakom de historiska destruktionsprocesserna utgjordes alltså av likgiltighet. Kallsinnighet inför boksamlingar som upparbetats med stor möda utgör ett viktigt tema i Andrew Pettegrees och Arthur der Weduwens tegelsten The Library: A Fragile History (Profile Books). De båda vid Saint Andrews University verksamma författarna konstaterar att ett ständigt återkommande problem i samlandets historia – från det mytomspunna biblioteket i Alexandria fram till vår egen tid – är att ”ingen engagerar sig lika mycket i en boksamling som densammas upphovsman”. Av litteratur uppbyggda skattkammare har försummats, förfallit och förstörts efter det att dess ursprunglige vårdare har gått ur tiden. Det gäller samlingar i enskild såväl som i institutioners ägo.
Bibliotekens sårbarhet är som bokens undertitel anger huvudspåret när Pettegree och der Weduwen med enorm beläsenhet och osviklig känsla för att synliggöra historiska processer med väl valda exempel guidar sina läsare genom tusentals år av biblioteksbyggande och dito förstörelse. Bibliotek är emellertid inte bara en utsatt kulturinstitution, utan också en slitstark och överlevnadsduglig företeelse. Pettegree och der Weduwen framhäver att katastrofer följs av återkomster. Gång efter annan.
Jämfört med för undervisningssyften vid svenska lärosäten nyttjade översiktsarbeten som Michael H. Harris History of Libraries in the Western World och Fred Lerners The Story of Libraries kan Pettegree och der Weduwen inte sägas tillföra några avgörande nyheter eller tolkningar. I förhållande till såväl Harris som Lerners verk utgör The Library: A Fragile History tvärtom ett sämre alternativ för nämnda syfte. Detta i första hand genom sin geografisk-kulturella ensidighet. Pettegrees och der Weduvens framställning är USA- och eurocentrisk. I den mån andra delar av världen ges plats sker det inte sällan utifrån en västerländsk utgångspunkt, till exempel i avsnitt om bibliotekens roll i imperiebyggandets värv. Bokens utomordentliga person- och ämnesindex bär syn för sägen. Till islam finns tre sidhänvisningar, till Kina fyra, till Mesopotamien två, och så vidare.
Det stora bidrag som The Library: A Fragile History ger till översiktsverkens genre ligger i dess fruktbara kombination av en tematisk och en kronologisk ansats, samt i författarnas förmåga att likt bättre föreläsare göra till synes improviserade utflykter från en historisk period till en annan i akt och mening att peka på paralleller mellan olika bibliotekshistoriska epoker. Till exempel så ställs romarrikets bokplundrande officerare sida vid sida med Gustaf II Adolfs segerrika arméer. De senare lade med byten tagna i krig grunden för en svensk bibliotekshistorisk guldålder, vilken följde på det förstörelseverk mot klosters och kyrkors bokskatter som 1500-talets maktfullkomliga, protestantiska kungamakt hade låtit utföra. Den tematiska principen ger varje enligt kronologins logik inplacerade epokkapitel ett antal lätt urskiljbara huvudlinjer. Essensen i ett tidevarv fångas elegant i fyndiga rubriker, flitigt begagnade ögonblicksbilder och rent skönlitterära tekniker. Till levandegörandet av bibliotekshistorien bidrar inte minst bokens många personhistoriska perspektiv.
Inte bara genom stormaktstiden utan även med exempel från andra tidevarv intar Sverige en relativt framträdande position bland de behandlade nationerna. Fokus ligger emellertid givetvis på västerlandets stora kulturländer – England, USA, Tyskland, Frankrike och Italien – samt på Nederländerna. Det är inte för intet som författarduon tidigare tillsammans har utgivit The Bookshop of the World: Making and Trading Books in the Dutch Golden Age. Detta faktum märks även i intresset för frågor som rör böckernas väg till biblioteken: boklådor, bokmarknader, auktioner och distributionsvägar behandlas frekvent och ingående.
Det genom hela framställningen om 414 sidor bärande perspektivet – bibliotekens sårbarhet – återkommer i bokens avslutning. Här diskuteras samtida hotbilder och utdelas en välförtjänt känga åt ett antal vetenskapliga publikationers tendens att ställa de bibliotekshistoriska frågor som tidigare utgjorde tidskrifternas ändamål i skuggan av informationsvetenskapliga agendor. Den intellektuella ökenbildning som rådande akademisk publiceringskultur representerar – med sina inte sällan tröstlöst torftiga, standardiserade vetenskapliga artiklar – har för övrigt fått en väl behövlig motvikt i Andrew Pettegrees och Arthur der Weduwens av berättarglädje sprudlande, och av breda kulturhistoriska referensramar och bildning präglade, monografi. Boken har varit en fröjd att läsa.
Johan Sundeen
Docent i idé- och lärdomshistoria, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap.
Senaste nytt

Replik: Dik fördömer det gränslösa våldet i Gaza
Ingen organisation kan kanalisera allt engagemang i alla frågor. Men tillsammans är vi i civilsamhället – trots enskilda ofullkomligheter – en verklig kraft att räkna med, skriver Dik:s förbundsordförande Anna Troberg.
12 jun 2025 • 3 min

Är biblioteken inkluderande på riktigt?
Okunskapen om rasism, hbtqi-fientlighet och hot på bibliotek är stor, anser motionärerna bakom fyra förslag som nyligen behandlades på Svensk biblioteksförenings årsmöte. Mer måste göras, anser de.
12 jun 2025 • 4 min

Nu skiter jag i mitt fackförbund!
Ett fackförbund fegar inte ur och slänger sig med tomma ord, skriver bibliotekarien Soledad Cartagena som lämnar Dik i protest mot agerandet kring Gaza.
11 jun 2025 • 2 min

När kriget kom till Solomiansky-distriktets bibliotek
Mycket där påminner om den ryska statsterrorn. Men på den fullskaliga invasionens 1197:e dag blev kriget mer påtagligt än någonsin på Solomiansky-distriktets bibliotek i västra Kyiv.
10 jun 2025 • 4 min

Färre platser på högskolan trots stort behov
Söktrycket till bibliotekarieutbildningarna i Borås är högre än på många år. Ändå har antalet platser minskat. ”Vi vill inte jobba gratis.”
10 jun 2025 • 2 min

Arbetet med gemensam e-plattform måste börja nu
KB har fått uppdraget att förbereda en gemensam plattform för utlåning av digitala medier. Om det ska lyckas bör folkbiblioteken påbörja arbetet redan nu, uppmanar SKR.
9 jun 2025 • 2 min

Värdet av läsning kan inte reduceras till nytta och mätbarhet
Det är bra med satsningar på skolbibliotek och läsfrämjande, men de kan inte bara handla om att höja elevers skolbetyg. Ett annat skäl till att läsa som sällan får plats i debatten är att det kan vara en livlina, skriver Tommy Bildström, ledamot i Statens kulturråds läsråd.
5 jun 2025 • 3 min

De sätter ord på kriget
Bokutgivningen i Ukraina domineras av den fullskaliga invasionen. Biblioteksbladet har pratat med en barnboksförfattare som skriver för barn om kriget, och med två poeter som har egen erfarenhet av att strida vid fronten.
4 jun 2025 • 6 min

Alternativ konferens vill bli en fest för biblioteken
Trots pausade biblioteksdagar blir det en nationell bibliotekskonferens nästa år. ”Behövligt att ändå samla Bibliotekssverige.”
3 jun 2025 • < 1 min

”Biblioteken kommer att få göra statens arbete”
När Statens servicecenter stänger kontor kommer någon annan att behöva göra statens uppgifter på den orten, varnar Sveriges Kommuner och Regioner. Bland annat biblioteken.
2 jun 2025 • 1 min

Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Andrej Kurkov är Ukrainas internationellt mest kända samtida författare. Rysslands invasion fick honom att sluta skriva. När han nu börjat igen söker han ögonblicken då det inte känns omoraliskt att ägna sig åt fiktion.
30 maj 2025 • 6 min

Replik: Vi behöver mer samarbete – inte mer polarisering
Anya Feltreuter om reaktionerna på hennes debattartikel om delade tjänster på skolbibliotek: "Sättet diskussionen förs på skapar en polarisering som jag befarar försvårar samarbetet."
28 maj 2025 • 4 min
0 kommentarer