Lustfylld historia om förstörelse – och återuppbyggnad

15 mar 2022 • 3 min

Intellektuell öken präglar den akademiska publiceringskulturen, anser Johan Sundeen. Han hittar den raka motsatsen i Andrew Pettegrees och Arthur der Weduwens sprudlande berättarglädje när de skriver bibliotekens historia.

I en historisk översiktstext konstaterade en gång den danske bibliotekarien och egyptologen H.O. Lange, att ”Bibliotekhistorien handlar för äldre tiders vidkommande om de oerhörda förluster som mänskligheten lidit […] genom människornas vandalism, fanatism och likgiltighet.” När Lange fattade pennan låg andra världskriget och den efterföljande sovjetiska de facto ockupationen av stora delar av Europa ännu i framtiden. Med eftertryck demonstrerade de totalitära samhällssystemen att av vandalism och fanatism orsakade förstörelser av boksamlingar inte är något som den moderna människan kan friskriva sig ansvar ifrån.

Boken är USA- och eurocentrisk – men ändå en fröjd att läsa, skriver Johan Sundeen.

Langes tredje faktor bakom de historiska destruktionsprocesserna utgjordes alltså av likgiltighet. Kallsinnighet inför boksamlingar som upparbetats med stor möda utgör ett viktigt tema i Andrew Pettegrees och Arthur der Weduwens tegelsten The Library: A Fragile History (Profile Books). De båda vid Saint Andrews University verksamma författarna konstaterar att ett ständigt återkommande problem i samlandets historia – från det mytomspunna biblioteket i Alexandria fram till vår egen tid – är att ”ingen engagerar sig lika mycket i en boksamling som densammas upphovsman”. Av litteratur uppbyggda skattkammare har försummats, förfallit och förstörts efter det att dess ursprunglige vårdare har gått ur tiden. Det gäller samlingar i enskild såväl som i institutioners ägo.

Bibliotekens sårbarhet är som bokens undertitel anger huvudspåret när Pettegree och der Weduwen med enorm beläsenhet och osviklig känsla för att synliggöra historiska processer med väl valda exempel guidar sina läsare genom tusentals år av biblioteksbyggande och dito förstörelse. Bibliotek är emellertid inte bara en utsatt kulturinstitution, utan också en slitstark och överlevnadsduglig företeelse. Pettegree och der Weduwen framhäver att katastrofer följs av återkomster. Gång efter annan.

Jämfört med för undervisningssyften vid svenska lärosäten nyttjade översiktsarbeten som Michael H. Harris History of Libraries in the Western World och Fred Lerners The Story of Libraries kan Pettegree och der Weduwen inte sägas tillföra några avgörande nyheter eller tolkningar. I förhållande till såväl Harris som Lerners verk utgör The Library: A Fragile History tvärtom ett sämre alternativ för nämnda syfte. Detta i första hand genom sin geografisk-kulturella ensidighet. Pettegrees och der Weduvens framställning är USA- och eurocentrisk. I den mån andra delar av världen ges plats sker det inte sällan utifrån en västerländsk utgångspunkt, till exempel i avsnitt om bibliotekens roll i imperiebyggandets värv. Bokens utomordentliga person- och ämnesindex bär syn för sägen. Till islam finns tre sidhänvisningar, till Kina fyra, till Mesopotamien två, och så vidare.

Det stora bidrag som The Library: A Fragile History ger till översiktsverkens genre ligger i dess fruktbara kombination av en tematisk och en kronologisk ansats, samt i författarnas förmåga att likt bättre föreläsare göra till synes improviserade utflykter från en historisk period till en annan i akt och mening att peka på paralleller mellan olika bibliotekshistoriska epoker. Till exempel så ställs romarrikets bokplundrande officerare sida vid sida med Gustaf II Adolfs segerrika arméer. De senare lade med byten tagna i krig grunden för en svensk bibliotekshistorisk guldålder, vilken följde på det förstörelseverk mot klosters och kyrkors bokskatter som 1500-talets maktfullkomliga, protestantiska kungamakt hade låtit utföra. Den tematiska principen ger varje enligt kronologins logik inplacerade epokkapitel ett antal lätt urskiljbara huvudlinjer. Essensen i ett tidevarv fångas elegant i fyndiga rubriker, flitigt begagnade ögonblicksbilder och rent skönlitterära tekniker. Till levandegörandet av bibliotekshistorien bidrar inte minst bokens många personhistoriska perspektiv.

Inte bara genom stormaktstiden utan även med exempel från andra tidevarv intar Sverige en relativt framträdande position bland de behandlade nationerna. Fokus ligger emellertid givetvis på västerlandets stora kulturländer – England, USA, Tyskland, Frankrike och Italien – samt på Nederländerna. Det är inte för intet som författarduon tidigare tillsammans har utgivit The Bookshop of the World: Making and Trading Books in the Dutch Golden Age. Detta faktum märks även i intresset för frågor som rör böckernas väg till biblioteken: boklådor, bokmarknader, auktioner och distributionsvägar behandlas frekvent och ingående.

Det genom hela framställningen om 414 sidor bärande perspektivet – bibliotekens sårbarhet – återkommer i bokens avslutning. Här diskuteras samtida hotbilder och utdelas en välförtjänt känga åt ett antal vetenskapliga publikationers tendens att ställa de bibliotekshistoriska frågor som tidigare utgjorde tidskrifternas ändamål i skuggan av informationsvetenskapliga agendor. Den intellektuella ökenbildning som rådande akademisk publiceringskultur representerar – med sina inte sällan tröstlöst torftiga, standardiserade vetenskapliga artiklar – har för övrigt fått en väl behövlig motvikt i Andrew Pettegrees och Arthur der Weduwens av berättarglädje sprudlande, och av breda kulturhistoriska referensramar och bildning präglade, monografi. Boken har varit en fröjd att läsa.

Johan Sundeen
Docent i idé- och lärdomshistoria, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap.

0 kommentarer

Senaste nytt

BOKMÄSSAN 2023
Nyheter

Så kan biblioteken använda digital teknik

Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.

28 sep 2023 • 4 min

Nyheter

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd

Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.

27 sep 2023 • < 1 min

Krönika

AI-frågor till biblioteken

Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.

25 sep 2023 • 2 min

Nyheter

Dyrare att boka författarframträdanden

Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.

22 sep 2023 • 2 min