Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
Hotet mot bibliotekens demokratiska uppdrag
3 okt 2023 • 2 min
En stark polarisering i samhället kastar en mörk skugga över bibliotekets verksamhet. Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö, pekar på tre lokala exempel och lyfter vilka förändringar han ser för biblioteket i ett allt hårdare samhällsklimat.
I Malmö, staden där jag jobbar, är tendensen entydig. Bibliotekets verksamhet är alltmer satt under lupp och skapar allt oftare starka känslor både i rummen och i våra digitala kanaler där vi möter besökare.
Samtidigt verkar det som att det nyvaknade kulturintresset från moraliskt indignerade personer ofta långt ute på högerkanten triggar i gång medierna.
Här är några exempel från mitt jobb: Drag Story Hour som biblioteken arrangerat i flera år blev under 2022 och framåt uppmärksammade och kritiserades av politiker från Sverigedemokraterna. Därefter följde ett stort medieintresse, med en efterföljande lång svans av hat och hot på sociala medier.
I utställningen Nya svenska flaggor, som just nu finns att ta del av i Ljusets kalender på Malmö stadsbibliotek, har en konstnär skapat ett verk med femtio flaggor från hela världen, i gult och blått, för att hylla den dubbla identiteten och Malmös mångfald. En SD-politiker i kulturnämnden har uttryckt sitt missnöje i kommunfullmäktige, medierna har uppmärksammat detta och konstnären har utsatts för hat och hot på olika sidor och forum på nätet.
En polarisering som bland annat tar sig uttryck i bibliotekets utbud och aktiviteter, som drar mycket uppmärksamhet men som också ger ett fokus till biblioteken som sällan skådats i modern tid.
Listan kan göras längre för varje dag som går. Det här är något som pågår hela tiden, en polarisering som bland annat tar sig uttryck i bibliotekets utbud och aktiviteter, som drar mycket uppmärksamhet men som också ger ett fokus till biblioteken som sällan skådats i modern tid. För hos oss lever demokratin och yttrandefriheten, och varje dag blir vi utmanade. Vi är demokratins väktare och det är ett uppdrag vi inte kan vila från.
Vad händer på biblioteken när samhällsutvecklingen präglas av en allt högre grad av polarisering? Ett exempel är förslaget om anmälningsplikt. Förslaget handlar om att skilja på vi och dom. Men det är inte tillåtet, inte på ett bibliotek, som enligt lag ska vara till för alla. Situationen kommer att leda till både förvirring och oro.
Och hur påverkas arbetsmiljön inne på biblioteken, när till exempel all personal utrustas med överfallslarm och väktare krävs för att kunna genomföra en utställning? Och hur mår biblioteksmedarbetare när de dagligen konfronteras av upprörda medborgare? Vilket pris är samhället villigt att betala för att skapa trygghet på biblioteken?
Frågorna är många och väntar på svar. Helt klart är att ett hårdnande samhällsklimat har förändrat hur det är att jobba på bibliotek idag. Här uppstår också funderingar om huruvida begrepp som bibliotek för alla, fri kunskapsförmedling och åsiktsbildning i enlighet med bibliotekslagen, håller på att blekna i mötet med en krass samtid.
För, om vi som bibliotek verkligen har uppdraget att arrangera utställningar som Alla är vi nakna och Nya svenska flaggor, hur hanterar vi i så fall det faktum att samma antidemokratiska tendenser, intolerans och ren rasism som vi vill använda vår biblioteksverksamhet för att motverka, växer sig allt starkare mitt ibland oss?
Torbjörn Nilsson
Stadsbibliotekarie, Biblioteken i Malmö
Jag tycker detta som nu händer i
samhället och som drabbar Biblioteken är förfärligt!
Vi som uppskattar och högt värderar dessa för oss livsviktiga värden – förstummas.
Leve demokratin!
Jag upplever det som att du Magnus känner en oro kring bibliotekets roll i samhället och är osäker på dess demokratiska uppdrag. Helt okej att känna så även om jag inte delar ditt perspektiv. Däremot är det viktigt att påpeka att biblioteken strävar efter att vara en inkluderande och öppen plats för alla med olika perspektiv och åsikter. Bibliotekets verksamhet innebär inte nödvändigtvis att de försöker bedriva ett kulturkrig, men snarare att de bemöter samhällets mångfald och komplexitet.
Det är sant att en del människor reagerar starkt på vissa utställningar eller evenemang, och det är en viktig fråga att ta upp. Diskussionen om hur man kan balansera det att upprätthålla demokratiska värden och respektera olika åsikter är nödvändig. Men att försöka reta upp någon sida av politiken för sin egen skull är inte bibliotekens mål. Istället, hävdar jag, så strävar de efter att erbjuda en plattform för olika perspektiv och främja öppen dialog.
Det är såklart en utmanande balansgång, men det är också en möjlighet att främja förståelse och tolerans i samhället. Att förbjuda barn från att besöka biblioteket löser inte problemet; istället kan biblioteket vara en plats där föräldrar och barn tillsammans kan utforska olika ämnen och diskutera värderingar. Sammantaget är bibliotek en värdefull resurs för att främja kunskap, reflektion och samhällsengagemang, och det är viktigt att vi tillsammans arbetar för att bevara deras demokratiska uppdrag.
Jag är inte ett dugg osäker på bibliotekens demokratiska uppdrag, utan tycker detta är väldigt tydligt i Bibliotekslagens andra paragraf: ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.” Längre fram i lagtexten nämns dessutom att ”Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet”, liksom att de härutöver även ”ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet”. För mig innebär detta inte minst att biblioteken ska vara platser där alla medborgare kan känna sig välkomna och där många olika perspektiv erbjuds. Och ja, med ”alla medborgare” menar jag även sådana som t.ex. frikyrkokristna, konservativa muslimer och sverigedemokrater! Grupper som många inom biblioteksvärlden idag tycks göra sitt yttersta för att stöta bort. För det är klart man stöter bort sådana grupper då man låter verksamheten präglas av en markant slagsida i utbudet när det kommer till allt från böcker till föreläsningar och utställningar, och när man lägger stora resurser på vänstermarinerad hbtq-aktivism. Något främjande av öppen dialog vågar jag påstå sker ytterst sällan på dagens svenska bibliotek.
Jag tycker också att det är oerhört viktigt att vi kommer ihåg att fri åsiktsbildning inte är samma sak som att vara PK och tycka ”rätt” i den trånga åsiktskorridoren.
Oavsett personliga åsikter bland personalen måste det finnas böcker på biblioteken som gör att människor själva kan bilda sig en uppfattning i olika frågor. Det är därför väldigt problematiskt att böcker som Den diskreta världsmakten av Ernst Wolff bara finns på 50 bibliotek i Sverige och Edward Dowds bok Dödsorsak okänd: epidemin av plötsliga dödsfall 2021-2022 bara finns på 39 bibliotek.
Hur verkar vi för fri åsiktsbildning om vi inte ger människor möjlighet att ta del av något annat än det rådande narrativet?
”Det är därför väldigt problematiskt att böcker som Den diskreta världsmakten av Ernst Wolff bara finns på 50 bibliotek i Sverige och Edward Dowds bok Dödsorsak okänd: epidemin av plötsliga dödsfall 2021-2022 bara finns på 39 bibliotek.” – Jag hade gissat på att de böckerna skulle finnas på betydligt färre bibliotek än så. Men saken är väl den att de har efterfrågats av låntagare, och de flesta bibliotekarier köper ju trots allt in vad folk frågar efter – om än kanske motvilligt och mest bara av ren bekvämlighet. Vore verkligen intressant om man kunde få svart på vitt hur mycket ”politiskt inkorrekt” litteratur av olika slag som hamnar på biblioteken först efter inköpsförslag.
Jag förstår inte hur vi kan verka för fri åsiktsbildning om vi som bibliotekarier har motvilja mot att köpa in böcker som inte passar våra egna uppfattningar och narrativ. Det låter som att du är förvånad att vaccinkritiska böcker finns på några bibliotek överhuvudtaget, och att de köpts in kanske motvilligt och av ren bekvämlighet.
Hur rimmar det i så fall med att verka för fri åsiktsbildning och att ha ett utbud som präglas av allsidighet?
Ja, det finns ett hot mot bibliotekens demokratiska uppdrag. Det kommer från personer vilka lever i en för dem bekväm vänsterbubbla och inte vill eller kan inse att bibliotekens uppdrag är något helt annat än att verka för de egna värderingarna. – Och om Nilsson verkligen ville motverka polariseringen i samhället skulle han definitivt inte skriva en debattartikel som denna, där hela poängen tycks vara att högermänniskor är dumma när de inte bara håller käft då hans bibliotek försöker bedriva kulturkrig för motståndarsidan räkning. Istället hade han kunnat fråga sig sådant som: Varför reagerar vissa människor så mycket på dessa saker – egentligen? Om vi sårar deras känsla för anständighet kanske vi fortfarande kan stå upp för grundläggande rättigheter på något annat sätt som inte upplevs fullt lika provocerande? Om vi bara tycks reta upp högern med våra utställningar, föreläsningar, m.m. kanske vi borde göra en ansträngning för att åtminstone någon gång ibland även reta upp miljöpartisterna? Är det värt att fortsätta på den inslagna vägen om det innebär att vissa föräldrar förbjuder sina barn att besöka biblioteken?