Vad säger min biblioteksförening?

De mänskliga rättigheterna måste utgöra grunden för biblioteken och därmed också programverksamheten. Bibliotek Botkyrkas chef Marie Johansen efterlyser en större tydlighet hos Svensk biblioteksförening.

Johanna Hansson skrev den 19 december en julkrönika i Svensk biblioteksförenings namn, såsom ordförande i föreningen, bland annat om bibliotekens programverksamhet som en svår fråga. Hon exemplifierar med ett program på Hornstulls bibliotek i Stockholm, som med rätta väckt mycket uppmärksamhet här i vinter. Det ägde rum den 22 november, med rubriken ”1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Eller?” Programmets syfte var att lyfta upp och ringa in hot mot demokratin. En av grundidéerna var att det skulle finnas med en person vars ståndpunkter är ett hot mot demokratin. Ja, så hade det presenterats. Och så blev det. Den inbjudne antisemiten Jonas de Geer blev sjuk och ersattes av Patrik Forsén, förgrundsfigur i högerextrema Nordisk ungdom.

Frågan om bibliotekens programverksamhet menar Johanna Hansson handlar om att verkligen brottas med uppdraget ”att bidra till fri åsiktsbildning”. ”Det är vårt professionella ansvar att göra det, så brett och allsidigt som möjligt. Utan att på något sätt få det att handla om att vi, oavsett ståndpunkt, förringar uppdraget att arbeta demokratiskt och inkluderande.”

Men det var ju precis det som gjordes i Hornstull. Nog gjordes något felslut om vad det innebär att inkludera, i demokratisk anda! När vi inkluderar några riskerar vi alltid att exkludera andra. Men nog kan biblioteken erbjuda svåra men väl modererade samtal om demokrati utan att människor ska behöva känna sig hotade? Det är ett större uppdrag vi har: biblioteksverksamhet för alla! Med rätta invänder någon säkert: inte alla alltid samtidigt. Det är ju inte möjligt. Men det är möjligt att på biblioteken alltid stå för alla människors lika värde.

Som en del av Bibliotekssverige och medlem av Svensk biblioteksförening är det självklart att föreningen är viktig, även för Bibliotek Botkyrka. Den ska på medlemmarnas uppdrag verka för att öka kunskapen om bibliotekens uppgifter och funktioner, och för att stärka bibliotekens förutsättningar och möjligheter.

Jag undrar vad föreningen genom ordförande Johanna Hansson menar i krönikan? Inte kan det väl vara att godkänna arrangerande av program, som när de äger rum på bibliotek faktiskt hotar demokratin?

Svårt kan inte legitimera att skapa otrygga rum. Svårt innebär också att ibland fatta felaktiga beslut, trots aldrig så goda intentioner. Det är svårt att be om ursäkt och erkänna fel. Det gäller enskilda individer såväl som organisationer. Men det måste gå! Människor kände sig och var på riktigt hotade vid programtillfället, men också efter att det ägt rum, för att nu får det äga rum, och det i demokratins namn.

Det får det inte i Bibliotek Botkyrka. Vårt biblioteksprogram, vår biblioteksvision och också Botkyrka kommuns uttalade strategi för ett jämlikt Botkyrka, är alla styrdokument där mänskliga rättigheter är grunden varpå allting vilar. Vi får inte göra våra trygga rum otrygga, och skapa program som utesluter människor. Vi ska inte utsätta varken medborgare eller medarbetare för något liknande, vi är så många som vaktar alla människors lika värde.

Det är kallt ute. Det är en orolig tid. Men snön faller vackert, och alla människor önskas nu av alla in i värmen. När vi nu öppnat dörrarna på biblioteken efter helgerna är alla välkomna!