Helene Öberg om vikten av att förstå kraften i AI

1 dec 2023 • 2 min

Vi vill inte att unga människor ska växa upp utan att förstå digital utveckling. Vi vill inte heller att de växer upp utan läsning. De förstår själva att båda behövs, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.

På en tågresa på väg hem från Skåne funderar jag på hur AI kommer att påverka biblioteken och vår syn på läsning. I DN skriver Lisa Magnusson en krönika om AI (4/11–23). Hon menar att AI ger henne samma känsla som att simma med späckhuggare, allt hon kan tänka påär det hisnande bråddjupet under dem. Samtidigt plockar regeringen bort digitala verktyg från förskolan, och har en retorik där böcker ställs mot digital kompetens. Vem ska rädda oss från det bråddjupa om vi inte rustar kommande generationer med kompetens för att behärska AI? De som går i skolan nu ser AI utvecklas i samma takt, eller kanske till och med snabbare, än de själva. För de allra minsta kommer AI att vara en självklarhet, de kommer inte att ha ett före och efter, bara ett nu.

Vi behöver inte ställa böcker mot digitala verktyg, unga människor ser själva att båda behövs.

Jag däremot, tillhör den generation som ligger steget efter i den digitala utveckling en. På mitt besök i Skåne deltog jag bland annat i 25-årsjubileet av Skolbiblioteken i Syd. Där lyssnade jag till Olof Sundin, professor i biblioteks och informations vetenskap, som hade en tankeväckande föreläsning om en annan 25 åring – Google. Han jämförde Google med ChatGPT och pekade på att en stor skillnad mellan de båda är att Google ger oss ett brett urval av information som vi själva kan välja bland, och därmed kan vi också granska källorna. ChatGPT ger ett svar, baserat på sannolikhet utifrån den data som verktyget har tillgång till, utan att redovisa vare sig källor eller hur det kom fram till just det svaret. Jag visste inte det och dessutom förfasas jag över att det är så. Vi behöver inte ställa böcker mot digitala verktyg, unga människor ser själva att båda behövs. Det blev tydligt för mig när jag var statssekreterare på utbildningsdepartementet och deltog i ett möte med regeringens funktionshinder delegation på temat utbildning. Representanter för organisationen Unga med synnedsättning lyfte att de hade svårt att få möjlighet att lära sig att läsa och skriva punktskrift i skolan. När en allt större del av samhället är röststyrt bedömde skolorna att det inte är meningsfullt att lägga resurser på att låta eleverna också få lära sig punktskrift. Unga med synnedsättning argumenterade väl för att lyssna på något via en taltjänst inte är samma sak som att läsa en fysisk bok.

Vi vill inte att unga människor växer upp utan läsning. Men vi vill heller inte att unga växer upp utan att åtminstone förstå lite mer av det hisnande bråddjupet under oss än vad jag gör. Och jag tror det görs bäst genom att använda digitala verktyg i en pedagogisk miljö, där barnen lär sig att förstå algoritmer och att kritiskt granska och diskutera det de upplever. Där har skolan, men också bibliotekarier på lärosäten oc folkbibliotek, en viktig roll för att göra alla generationer, unga som gamla, mer medvetna om den stora kraft som växer i det bråddjupa.

Texten publicerades i Biblioteksbladet nummer 4, 2023, numret om AI.

1 kommentarer

  1. Oj, är det här nivån på föreningens omvärldsbevakning? Orföranden har inte koll på grundläggande fakta om världens mest populära och uppmärksammade LLM-chatbot, ett år efter lansering?

Senaste nytt

Reportage

Sommarläsning till hängmattan

Sommarregn, sol och bad och förhoppningsvis en välförtjänt ledighet med tid för läsning. Mellan böckerna kanske också lite läsning om bibliotek. Missade du något under våren? Här finns chansen att ta igen.

5 jul 2024 • 4 min

Nyheter

Almedalen 2024: Brotten mot kulturarvet

Riksbibliotekarie Karin Grönvall och riksantikvarie Susanne Thedéen samtalade om hur samhället kan bli bättre på att förhindra brott mot kulturarvet – och komma åt dem som begår brotten. Dessutom berättar åklagare Eva Wintzell om jakten på boktjuvarna i ett inslag.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Vetenskap för miljarder

En för de flesta okänd, men hittills säker, investering är den i vetenskapliga tidskrifter som omsätter miljarder varje år. Det medför stora kostnader för bibliotek och forskare. Panelen med Pamela Schultz Nybacka, Pelle Snickars och Wilhelm Widmark debatterade. Se hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Bibliotekens betydelse i kris

När biblioteken utnämns som en samhällsviktig verksamhet i tider av kris och i värst fall krig, hur går det då med självständigheten? Linda Wagenius resonerade om den frågan tillsammans med Helene Öberg och Lisa Mobrand. Hör hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Ett förlorat kulturarv

Få poddar och youtube-kanaler samlas in och sparas för framtiden. Hur ska minnet av 2020-talet räddas? Hör hela samtalet med Karin Grönvall, Pelle Snickars, Ewa Pihl Krabbe (S) och Marie-Louise Hänel Sandström (M).

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Försvaret av det fria ordet

Silvia Ernhagen, Jesper Bengtsson och Brit Stakston diskuterade hur vi ska se till att inte få ett samhälle där böcker förbjuds på biblioteken. "Vi har en bekymrande förkärlek för att importera allt som kommer från USA."

4 jul 2024 • < 1 min

Essä

Juridisk tvångströja kräver kreativa omvägar

Tidigare har det krävts lagbrott för att rädda kulturarv som annars gått förlorat. Kanske går det att dra nytta av dessa exempel när en digitalt uppdaterad pliktexemplarslag ska implementeras, skriver Pelle Snickars, professor i digitala kulturer.

1 jul 2024 • 7 min