Helene Öberg om vikten av att förstå kraften i AI

Vi vill inte att unga människor ska växa upp utan att förstå digital utveckling. Vi vill inte heller att de växer upp utan läsning. De förstår själva att båda behövs, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.

På en tågresa på väg hem från Skåne funderar jag på hur AI kommer att påverka biblioteken och vår syn på läsning. I DN skriver Lisa Magnusson en krönika om AI (4/11–23). Hon menar att AI ger henne samma känsla som att simma med späckhuggare, allt hon kan tänka påär det hisnande bråddjupet under dem. Samtidigt plockar regeringen bort digitala verktyg från förskolan, och har en retorik där böcker ställs mot digital kompetens. Vem ska rädda oss från det bråddjupa om vi inte rustar kommande generationer med kompetens för att behärska AI? De som går i skolan nu ser AI utvecklas i samma takt, eller kanske till och med snabbare, än de själva. För de allra minsta kommer AI att vara en självklarhet, de kommer inte att ha ett före och efter, bara ett nu.

Vi behöver inte ställa böcker mot digitala verktyg, unga människor ser själva att båda behövs.

Vi vill inte att unga människor växer upp utan läsning. Men vi vill heller inte att unga växer upp utan att åtminstone förstå lite mer av det hisnande bråddjupet under oss än vad jag gör. Och jag tror det görs bäst genom att använda digitala verktyg i en pedagogisk miljö, där barnen lär sig att förstå algoritmer och att kritiskt granska och diskutera det de upplever. Där har skolan, men också bibliotekarier på lärosäten oc folkbibliotek, en viktig roll för att göra alla generationer, unga som gamla, mer medvetna om den stora kraft som växer i det bråddjupa.

Texten publicerades i Biblioteksbladet nummer 4, 2023, numret om AI.