Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
1 jul 2021 • 5 min
Texter publicerade på biblioteksbladet.se under det senaste halvåret som du kanske har missat eller vill läsa igen.
Zakayo Kjellström forskar om skuggbibliotek som sprider piratkopierad forskning. Biblioteksbladet skrev om honom och hans forskning i april.
– Det finns inte något universitetsbibliotek i världen som har råd med all litteratur, så det kommer alltid vara någon student eller forskare, vid något lärosäte, som kommer behöva något som inte finns i biblioteket. Och då kan den personen välja att göra det lagliga, eller så kan den ta den väldigt enkla vägen och ladda ner. Det finns egentligen inget alternativ, inget Netflix eller Spotify för akademisk litteratur. Då blir piratalternativen väldigt attraktiva. De är snabba, enkla och allt finns där.
När pandemin slog till var behovet av ny kunskap i vården i stort sett omättligt. I Region Skåne deltog sjukhusbiblioteket i att bygga upp ett särskilt kunskapscentrum för covid-19, vilket Biblioteksbladet skrev om i april.
– I snitt gick vi igenom mellan hundra och tvåhundra artiklar varje dag bara om behandling av covid-19, sa Karin Sandqvist, informationsspecialist på sjukhusbiblioteket och HTA Syd i Region Skåne.
– Det fanns en stor oro i början. Bara möjligheten att kunna ställa frågorna och att få någon form av sammanställning av kunskapsläget hjälper individer generellt. Det är en viktig aspekt, att ta hand om alla typer av frågor, sa Anna Jöud, epidemiolog och tillförordnad enhetschef för HTA Syd.
Dahlgren/Beijmo-debatten om filterbubblor
Biblioteksbladet skrev en nyhetsartikel om Peter M Dahlgrens avhandling där han studerat selektiv exponering, det vill säga i vilken utsträckning människor väljer information utifrån sin politiska övertygelse.
– Jag hade en föreställning om att människor väljer medier efter övertygelse och att det leder till att de blir mer extrema. Men jag fick omvärdera det ganska snabbt, sa Dahlgren.
I stället kom han fram till att människor inte bara väljer informationskanaler som passar deras egen världsbild eller politiska övertygelse, de allra flesta väljer att ta del av motståndarsidans åsikter också.
Detta fick författaren och digitaliseringsexperten Mattias Beijmo att skriva en debattartikel där han motsatte sig Peter M Dahlgrens slutsatser. ”Att inte vilja se techplattformarnas algoritmer som direkt avgörande för vår världsbild och att relativisera sociala mediers roll i vår samtid, är faktiskt en farlig väg att gå”, skrev han. Peter M Dahlgren svarade och Mattias Beijmo skrev en slutreplik.
Den så kallade Windrushskandalen – dokument hade försvunnit som bevisade att personer från andra delar av det brittiska samväldet kommit till Storbritannien innan ett visst datum – fick Richard Ovenden att sätta sig och skriva. Ovenden, som är chef för det Bodleianska biblioteket vid universitetet i Oxford, skrev först en debattartikel i Financial Times och sedan boken Burning the books som kom ut förra hösten och är ett hett försvarstal för betydelsen av bibliotek och arkiv.
Men människor i sektorn framhäva sin betydelse mer, sa han när Biblioteksbladet intervjuade honom.
– Vi måste bli skickligare på att tala om och för det arbete som bibliotek och arkiv gör. Vi måste engagera oss mer i den offentliga debatten.
Trots en politisk situation där historielöshet utgör ett konkret hot, lever Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek på sparlåga. Varken LO eller Socialdemokraterna, som tillsammans med staten utgör huvudmännen, har aviserat någon höjning av anslagen, som varit i stort sett oförändrade i ett par decennier.
– Det är klart att de flesta som är aktiva i rörelsen inte går på det där biblioteket. Men det ger en känsla av att man har en intellektuell verksamhet för sig. Det höjer självstatusen och självförtroendet. På det sättet har det varit väldigt viktigt, säger Göran Greider i Biblioteksbladets reportage.
Reportage ocm det mobila biblioteket Echo som besöker flyktingläger runtom Aten i Grekland, men under en period under pandemin tvingats begränsa sin service. När restriktionerna lättade och bussen började rulla igen var glädjen stor.
– Jag hade inte insett hur viktiga vi var, men när vi kom tillbaka var de så glada att se oss igen. Det handlar om läsning, men också känslan av en gemenskap och en gratis service för alla, sa Rebecka Wolfe till Biblioteksbladet.
Stormningen av Kapitolium i Washington i början av januari var ett synbart bevis på misstron mot politiker och annan elit. I en krönika på Biblioteksbladet.se gjorde Sofia Lenninger några dagar senare en koppling till den bristande tillit till svenska bibliotek som går att spåra i de årliga SOM-undersökningarna.
I mars skrev Martin Gelin om Facebooks makt. Detta bland annat apropå en konflikt i Australien där en ny lag stiftats för att företaget skulle dela med sig av sina reklamintäkter – varpå Facebook försökt stänga av alla nyhetskällor. ”Lagen var förvisso klumpigt skriven, men Facebooks maffialiknande reaktion var ett demokratiskt haveri.”
I en krönika i april letade Sofia Lenninger efter vad som sägs om bibliotek i direktiven till den statliga utredningen för en återstart av kulturlivet. Hon hittade inget. ”Det är svårt att se att en återstart av kulturlivet inte också handlar om att återstarta biblioteken.”
I början av juni skrev Mattias Beijmo om nätjättarnas satsning på artificiell intelligens.”De nya supermakternas miljardsatsningar på beslut, lärande och språk syftar till att digitalisera mänsklig agens, intellektuell utveckling och interpersonell kommunikation. De ser att människan är ett otillräckligt, ofullständigt och obegripligt djur. Facebook och de andra vet – bättre än någon – att människor är lättledda får…”
De utvalda artiklarna ovan går endast att läsa Biblioteksbladet.se. Under det första halvåret har även två nummer av Biblioteksbladet på papper publicerats. Tidningarna finns här och här.
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
29 sep 2023 • 3 min
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.
22 sep 2023 • 2 min
En organisation för världens bibliotekarier måste vara ett föredöme. Att Ifla inte klarade det är en stor besvikelse, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 sep 2023 • 2 min
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min
0 kommentarer