Texter publicerade på biblioteksbladet.se under det senaste halvåret som du kanske har missat eller vill läsa igen.

Rösten från skuggsidan

Zakayo Kjellström forskar om skuggbibliotek som sprider piratkopierad forskning. Biblioteksbladet skrev om honom och hans forskning i april.
– Det finns inte något universitetsbibliotek i världen som har råd med all litteratur, så det kommer alltid vara någon student eller forskare, vid något lärosäte, som kommer behöva något som inte finns i biblioteket. Och då kan den personen välja att göra det lagliga, eller så kan den ta den väldigt enkla vägen och ladda ner. Det finns egentligen inget alternativ, inget Netflix eller Spotify för akademisk litteratur. Då blir piratalternativen väldigt attraktiva. De är snabba, enkla och allt finns där.

De samlar kunskap om covid-19

När pandemin slog till var behovet av ny kunskap i vården i stort sett omättligt. I Region Skåne deltog sjukhusbiblioteket i att bygga upp ett särskilt kunskapscentrum för covid-19, vilket Biblioteksbladet skrev om i april.
– I snitt gick vi igenom mellan hundra och tvåhundra artiklar varje dag bara om behandling av covid-19, sa Karin Sandqvist, informationsspecialist på sjukhusbiblioteket och HTA Syd i Region Skåne.
– Det fanns en stor oro i början. Bara möjligheten att kunna ställa frågorna och att få någon form av sammanställning av kunskapsläget hjälper individer generellt. Det är en viktig aspekt, att ta hand om alla typer av frågor, sa Anna Jöud, epidemiolog och tillförordnad enhetschef för HTA Syd.

Dahlgren/Beijmo-debatten om filterbubblor

Biblioteksbladet skrev en nyhetsartikel om Peter M Dahlgrens avhandling där han studerat selektiv exponering, det vill säga i vilken utsträckning människor väljer information utifrån sin politiska övertygelse.
– Jag hade en föreställning om att människor väljer medier efter övertygelse och att det leder till att de blir mer extrema. Men jag fick omvärdera det ganska snabbt, sa Dahlgren.
I stället kom han fram till att människor inte bara väljer informationskanaler som passar deras egen världsbild eller politiska övertygelse, de allra flesta väljer att ta del av motståndarsidans åsikter också.
Detta fick författaren och digitaliseringsexperten Mattias Beijmo att skriva en debattartikel där han motsatte sig Peter M Dahlgrens slutsatser. ”Att inte vilja se techplattformarnas algoritmer som direkt avgörande för vår världsbild och att relativisera sociala mediers roll i vår samtid, är faktiskt en farlig väg att gå”,  skrev han. Peter M Dahlgren svarade och Mattias Beijmo skrev en slutreplik.

”Vi måste engagera oss mer i den offentliga debatten”

Den så kallade Windrushskandalen – dokument hade försvunnit som bevisade att personer från andra delar av det brittiska samväldet kommit till Storbritannien innan ett visst datum – fick Richard Ovenden att sätta sig och skriva. Ovenden, som är chef för det Bodleianska biblioteket vid universitetet i Oxford, skrev först en debattartikel i Financial Times och sedan boken Burning the books som kom ut förra hösten och är ett hett försvarstal för betydelsen av bibliotek och arkiv.
Men människor i sektorn framhäva sin betydelse mer, sa han när Biblioteksbladet intervjuade honom.
– Vi måste bli skickligare på att tala om och för det arbete som bibliotek och arkiv gör. Vi måste engagera oss mer i den offentliga debatten.

Utan grepp om den egna historien

Trots en politisk situation där historielöshet utgör ett konkret hot, lever Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek på sparlåga. Varken LO eller Socialdemokraterna, som tillsammans med staten utgör huvudmännen, har aviserat någon höjning av anslagen, som varit i stort sett oförändrade i ett par decennier.
– Det är klart att de flesta som är aktiva i rörelsen inte går på det där biblioteket. Men det ger en känsla av att man har en intellektuell verksamhet för sig. Det höjer självstatusen och självförtroendet. På det sättet har det varit väldigt viktigt, säger Göran Greider i Biblioteksbladets reportage.

De förser flyktingar med litteratur

Reportage ocm det mobila biblioteket Echo som besöker flyktingläger runtom Aten i Grekland, men under en period under pandemin tvingats begränsa sin service. När restriktionerna lättade och bussen började rulla igen var glädjen stor.
– Jag hade inte insett hur viktiga vi var, men när vi kom tillbaka var de så glada att se oss igen. Det handlar om läsning, men också känslan av en gemenskap och en gratis service för alla, sa Rebecka Wolfe till Biblioteksbladet.

Krönikor av Gelin, Lenninger och Beijmo

Stormningen av Kapitolium i Washington i början av januari var ett synbart bevis på misstron mot politiker och annan elit. I en krönika på Biblioteksbladet.se gjorde Sofia Lenninger några dagar senare en koppling till den bristande tillit till svenska bibliotek som går att spåra i de årliga SOM-undersökningarna.
I mars skrev Martin Gelin om Facebooks makt. Detta bland annat apropå en konflikt i Australien där en ny lag stiftats för att företaget skulle dela med sig av sina reklamintäkter – varpå Facebook försökt stänga av alla nyhetskällor. ”Lagen var förvisso klumpigt skriven, men Facebooks maffialiknande reaktion var ett demokratiskt haveri.”
I en krönika i april letade Sofia Lenninger efter vad som sägs om bibliotek i direktiven till den statliga utredningen för en återstart av kulturlivet. Hon hittade inget. ”Det är svårt att se att en återstart av kulturlivet inte också handlar om att återstarta biblioteken.”
I början av juni skrev Mattias Beijmo om nätjättarnas satsning på artificiell intelligens.”De nya supermakternas miljardsatsningar på beslut, lärande och språk syftar till att digitalisera mänsklig agens, intellektuell utveckling och interpersonell kommunikation. De ser att människan är ett otillräckligt, ofullständigt och obegripligt djur. Facebook och de andra vet – bättre än någon – att människor är lättledda får…”

Och till sist: tidningarna förstås

De utvalda artiklarna ovan går endast att läsa Biblioteksbladet.se. Under det första halvåret har även två nummer av Biblioteksbladet på papper publicerats. Tidningarna finns här och här.