Skolbibliotek behövs för att elever ska nå sina mål och samhället få kunniga medborgare. Därför förvånar det att Friskolornas riksförbund inte välkomnar förslagen i Gustav Fridolins utredning, skriver Jenny Nilsson, utredare på Svensk biblioteksförening.

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, anser att Gustav Fridolins utredning visar på en daterad syn på läsning. Utredningens resonemang kring läsning bygger i stora delar på Läsdelegationens betänkande. Läsdelegationen engagerade några av Sveriges främsta läsforskare. Jag anser att det snarare är Ulla Hamilton som har en gammaldags syn på skolbiblioteket.

Ulla Hamilton: ”Lugn och ro viktigare än detaljstyrning”

Fackutbildade bibliotekarier bidrar med kunskap om läsning på ett annat sätt än lärare. Det handlar om att hålla sig uppdaterad om utgivning, veta hur man får tag på läsning i rätt form, vid rätt tillfälle och till rätt elev. Det är inte precis någon nyhet att läsning finns i många olika format och här är de med biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning särskilt kunniga. De har också särskild kompetens när det gäller informationssökning och annan medie- och informationskunnighet inklusive källkritik. De kan verka både i det fysiska rummet och digitalt.

Hamilton menar vidare att friskolorna har välfungerande skolbibliotek. Skolbiblioteksstatistiken talar emot det, vilket utredningen konstaterar. En mycket stor del av Sveriges elever, på kommunala så väl som fria skolor, saknar välfungerande skolbibliotek bemannade med för den verksamheten utbildad personal. Men det finns absolut exempel på bra skolbibliotek på friskolor, som då ofta har kunniga och framsynta skolledare. Jag föreslår att Ulla Hamilton lyssnar på dessa.

Elevorganisationerna har till utredningen framfört hur viktig även bibliotekslokalen i kombination med bemanning är för deras medlemmar. Särskilt för elever som har en hemsituation som gör studier hemma svåra. Det bemannade skolbiblioteket ger just den studiero som Hamilton efterfrågar.

Det upphör aldrig att förvåna mig att ett välfungerande skolbibliotek bemannat med utbildad personal bara uppfattas som en utgiftspost. Det är en viktig del i skolans infrastruktur för att eleverna ska nå sina mål och samhället ha kunniga, informationskompetenta och läsande medborgare. För det krävs bra lokaler, medier och välutbildad personal. Det borde vara lika självklart som att det behövs klassrum och välutbildade lärare. Varför kan Friskolornas riksförbund inte istället välkomna denna möjlighet att stärka och förbättra verksamheten?

Jenny Nilsson, utredare, Svensk biblioteksförening