Biblioteken på svältkur – vem bryr sig?

Varannan svensk besöker aldrig ett bibliotek. När de saknar relevans för så många borde ingen bli förvånad över krympta budgetar.

Thord Eriksson, chefredaktör och ansvarig utgivare,

thord@biblioteksbladet.se

Biblioteksbladet har för fjärde året i följd skickat ut en enkät till landets bibliotekschefer med frågor om resurserna de tilldelats 2023. Läget i Sverige och världen speglas i deras svar:
Precis som väntat äter inflationen hål i många folkbiblioteks resurser.
Var fjärde verksamhet har inte ens fått sin budget indexreglerad och vart tionde bibliotek utsätts inte bara för utebliven indexuppräkning utan får dessutom sina resurser krympta räknat i absoluta tal.

Hur är det möjligt?

Biblioteken och deras personal måste nog vända blicken mot sig själva för att söka en del av svaret.
Jag har flera gånger skrivit om att svansföringen och självbilden som den här sektorn visar upp i branschinterna sammanhang nästan aldrig märks på utsidan. Biblioteksfolk är bra på att prata med varandra om sin betydelse, sämre på att göra det med andra.

Att politiker ute i kommunerna sätter folkbiblioteken på extra mager diet just det här året beror nog inte bara på det tuffa ekonomiska läget. Jag tror att en lika viktig förklaring är deras dåliga koll på verksamheten som de sätter kniven i. Besöker de aldrig ett bibliotek?
Det är något de i så fall har gemensamt med halva Sveriges befolkning.

Att varannan människa i landet inte tycks betrakta biblioteken som relevanta samhällsinstitutioner framkommer i den årliga undersökningen från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Där finns resultat som borde diskuteras vid varje biblioteksintern sammankomst – men jag kan inte komma på en enda gång när folk ens verkat lite bekymrade över saken.
Det är nog det konstigaste och mest oroande jag upplevt under snart fyra år som redaktör för Biblioteksbladet.

Thord Eriksson, chefredaktör och ansvarig utgivare,

thord@biblioteksbladet.se

2

Skriv ut