Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
13 okt 2020 • 2 min
En raljerande norsk nationalbibliotekarie och en polsk forskningsstudie om socialt kapital leder tankarna till bibliotekssfärens osunt splittrade självbild.
När jag intervjuade Norges nationalbibliotekarie Aslak Sira Myhre i Oslo i somras raljerande han om att norsk bibliotekspersonal har en omotiverat mörk syn på sina förutsättningar att vara relevanta i framtiden.
”De som jämt säger att det går åt skogen, är bibliotekarierna.”
Beskrivningarna av dålig självkänsla och bristande tillit till den egna betydelsen dyker upp i minnet när jag läser om en studie som gått ut på att ta reda på i vilken mån bibliotekarier besitter socialt kapital.
Språkforskaren Maja Wojciechowska vid universitetet i Gdansk i Polen har gjort studien och definierar socialt kapital som ett mått på social förankring – en avundsvärd tillgång som påverkar enskilda individers livskvalitet genom att till exempel bidra till att sudda ut ekonomisk ojämlikhet och motverka fattigdom och social exkludering.
I förlängningen bidrar det sociala kapitalet dessutom till byggandet av ett samhälle och dess identitet.
Så vad har det med bibliotekarier att göra?
Jo, de som har socialt kapital kan göra biblioteket till en positiv kraft i lokalsamhället, resonerar Maja Wojciechowska i en artikel i tidskriften Library and Information Science Research.
Hon har skickat en enkät till bibliotekarier över hela världen och av drygt 6500 svar från 20 länder dragit slutsatser om vilka länder vars bibliotekarier har mest av denna hårdvaluta:
Först Danmark.
Sedan Sverige.
Men det är naturligtvis inte därför jag kommer att tänka på Aslak Sira Myhres resonemang om bibliotekariers svaga självkänsla. En av den polska forskarens frågor handlar om hur bibliotekarier betraktar sin egen betydelse för lokalsamhället och det är istället dessa svar som leder tankarna i den riktningen.
I Danmark, Australien och Nya Zeeland tycker bibliotekarier att de spelar en viktig roll medan svenskarna ger ett mer blygsamt intryck. Tillsammans med kolleger i Tjeckien, Slovakien, USA och ytterligare en handfull länder är de övertygade om att de inte alls har stor betydelse för lokalsamhället.
Det är detta som gör att jag anar en bild snarlik den Aslak Sira Myhre beskrev i somras. Den gör mig undrande och lite illa till mods eftersom den rimmar så illa med det som trummas in av till exempel Kungliga biblioteket och Svensk biblioteksförening.
Det är skillnad på att ha liten betydelse i samhället och att vara en resurs i kristid, om man säger så.
Jag blir alltmer övertygad om att skillnaderna i synsätt på uppdrag, betydelse och framtid borde diskuteras mer. Men först av allt ber jag att få föreslå en devis för det nödvändiga arbetet, hämtad från Socialdemokraternas valrörelse 2006:
Alla ska med.
1 kommentarer
Ett digitalt folkbibliotek över nationsgränserna? Skulle de nordiska länderna kunna använda en gemensam lösning för digital utlåning? Det hoppas Nordisk kulturkontakt som föreslår hur det skulle kunna gå till i en ny rapport.
26 apr 2024 • 2 min
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
24 apr 2024 • 3 min
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Tack!