Folkbiblioteken har ännu inte lyckats mejsla fram en hållbar digital identitet. Är det under 2022 det kommer att ske?

Thord Eriksson, chefredaktör och ansvarig utgivare

thord@biblioteksbladet.se

Jag börjar året med att läsa en trendrapport från Ifla. I förra rapporten för några år sedan hade fem globala trender identifierats och digitalisering och nya sätt att kommunicera och dela kunskap löpte som en röd och rätt förutsägbar tråd genom textmassorna.

Jag tänker inte redovisa hela innehållet i den färska rapporten, men kan berätta att antalet betydelsefulla trender nu har vuxit till 20 och att det nu finns ett spänningsfält mellan digitalt och fysiskt som var frånvarande förra gången.

Den som ifrågasätter att detta spänningsfält finns kan leta sig tillbaka till debatten i sensomras som började med att Biblioteksbladets krönikör Mattias Beijmo ifrågasatte rimligheten i att bygga påkostade biblioteksbyggnader – texten finns här.

”Transaktioner och relationer, värderingar och attityder centreras till nya lägereldar i appar och smartphones. Är det då inte märkligt att kultursektorn, och inte minst biblioteken, fortsätter bygga katedraler i trä och betong? Varför vägrar man så envetet att på riktigt försöka vara en del av de platser där människor uttrycker sig, existerar och kommunicerar med varandra?”

Det blev starten på en frisk och rolig debatt som satte ljuset på väsentliga frågor om bibliotekens position i konkurrens från Storytel, Netflix, Spotify och andra digitala distributörer av bild, ljud och text. I jämförelse med dem är biblioteken… tyvärr nästan ingenting, menade Beijmo.

Att tanken att styra medel från fysiskt till digitalt skulle väcka så häftiga reaktioner här på Biblioteksbladet.se och i sociala medier gjorde mig överraskad. Annars brukar digitalt framstå som norm medan försvar för det fysiska rummet och pappersboken ofta ter sig avvaktande. Den som gillar katedralerna som Beijmo stormar emot och tvärtom tycker att de lever upp till förväntningarna om vad bibliotek är och bör vara, kan få höra att det är ett traditionellt, rentav sentimentalt och okunnigt synsätt: ”Du kanske tror att ett bibliotek är ett hus med böcker?”

För de flesta som betraktar folkbiblioteken utifrån är dock svaret på den där frågan givet: ja. Biblioteket som fysisk plats är en unik företeelse som till skillnad mot de digitala bibliotekstjänsterna saknar snarlika motstycken. Än återstår det mycket arbete och innovation innan motsvarande digitala biblioteksidentitet har mejslats fram här i Sverige.

Kanske kommer det att ske 2022?

Med det sagt vill jag önska god fortsättning. Hoppas ni vill hänga med under ett år som helt säkert blir mycket händelserikt. Vad händer med biblioteksstrategin? Fridolins förslag om skolbibliotek? Digitaliseringen av det svenska trycket ? Vilken väg tar Sverige vid valet i höst och hur kommer det att påverka bibliotekssektorn?

Som vanligt uppskattar vi som gör Biblioteksbladet tips och synpunkter. Mejla till redaktion@biblioteksbladet.se

Thord Eriksson, chefredaktör och ansvarig utgivare

thord@biblioteksbladet.se

1

Skriv ut