Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
5 maj 2025 • 2 min
Att läsa och publicera vetenskapliga texter är dyrt för svenska lärosäten och myndigheter – och kostnaderna ökar varje år. Från Tyskland kommer ett förslag om hur problemen kan lösas.
Något måste göras åt dagens system, säger Wilhelm Widmark på Stockholms universitetsbibliotek, som välkomnar det tyska initiativet.
Problemet är universellt och det arbetas på lösningar, i Sverige, i Norden och i andra delar av Europa, bland annat i Tyskland. Där har Nationale Akademie der Wissenschaften Leopoldina, Vetenskapsakademin, nu presenterat idéer om hur vetenskaplig publicering ska bli billigare och mer tillgänglig.
I ett paper, ett diskussionsunderlag, föreslår de sex artikelförfattarna en ny finansieringsprincip, något som skulle göra dessa publikationer fritt tillgängliga för alla. Det bygger på tanken om att finansiering av tidskrifter ska följa samma regelverk som offentligt finansierad forskning. Det skulle då innebära en ansökningsprocess för att få driva en tidskrift och dessutom följas av en regelbunden utvärdering.
Författarna menar att utgivningen av vetenskapliga tidskrifter i dag domineras av en handfull förlag som alla är vinstdrivande. De får sina intäkter från olika typer av avtal med bibliotek eller från avgifter för publiceringen av artiklar. Det gör att det är det offentliga som i slutändan står för notan och kritiken handlar också om att det har uppstått monopolstrukturer.
De tyska idémakarnas tanke är att skapa en så kallad diamantmodell för öppen tillgång. På så sätt ska både författare och läsare garanteras fri tillgång.
– Det är ingen ny idé men det är väldigt bra att det kommer från en akademi som funderar i de här banorna. Diamantmodellen, öppen tillgång, är något som diskuteras i hela Europa just nu och här har de ett konkret förslag på hur man skulle kunna gå vidare, dels att börja med ett pilotprojekt i Tyskland och dels att även göra det internationellt i nästa steg, säger Wilhelm Widmark, överbibliotekarie på Stockholms universitet och vice ordförande i Bibsamkonsortiet.
Läs också ›› Forskning för miljarder – fem jättar dominerar
Bibsamkonsortiet upphandlar vetenskaplig publicering för svenska lärosäten, forskningsinstitut och myndigheter och Wilhelm Widmark konstaterar att problemet med den tyska förslagsmodellen är finansieringen, hur man ska få fram pengarna.
– I dagsläget är det i Sverige universiteten som finansierar i princip hela publiceringen. Finansiärerna bidrar lite. Så frågan är om det skulle göras en omfördelning från lärosätena till finansiärerna. Det skulle också krävas en stor administrativ apparat för att utvärdera tidskriftsförslagen, konstaterar Wilhelm Widmark.
Han, precis som artikelförfattarna, menar att uppbyggnaden av det nya systemet kommer att ta tid.
– I Sverige håller vi på att bygga upp en nod för att skapa en diamantmodell. Vi har både en styrgrupp och en arbetsgrupp som arbetar med hur en svensk nod skulle se ut. Vi har med oss både finansiärer och bibliotek. Det finns också ett nordiskt samarbete. Men det måste göras något, för systemet som det är nu, håller på att kollapsa, säger Wilhelm Widmark.
En stor systemförändring krävs menar han. Exempelvis vore det önskvärt om forskarna ändrade sina beteenden och inte publicerar på vetenskapslitteraturens ”big five”. Å andra sidan, konstaterar han, som systemet ser ut nu, gynnar det de forskare som publicerar sig hos de stora elefanterna.
Läs också ›› Bibliotekschefer varnar för utvecklingen i USA
Bokmässan innehöll ett par framåtblickande blinkningar till nästa års mässa då folkbildning kommer att stå i fokus.
30 sep 2025 • 3 min
Kan bildning och kultur vara ett sätt att förebygga brott? Eller är kultur och bildning något som alla barn och unga har rätt till oavsett vad det leder till?
29 sep 2025 • 2 min
Många unga AI-användare ställer frågor till AI-verktyg istället för till sökmotorer, visar Internetstiftelsens årliga undersökning. "Vi behöver nog fortsätta vårt arbete med att tjata om källkritik."
28 sep 2025 • 3 min
I somras trädde en ny socialtjänstlag i kraft. Biblioteken kan bli en ny arena när socialtjänsten ska bli mer utåtriktad och nå ut till utsatta människor.
26 sep 2025 • 3 min
Samhällsservice lyfts åter som ett problem för biblioteken. Det är inte smickrande för deras förmåga att utvecklas, skriver Johanna Hansson.
26 sep 2025 • 3 min
Ett mått, sanktioner och mer resurser. Det efterlystes för att få nya skolbibliotekslagen att flyga i ett samtal med utbildningsminister Simona Mohamsson, som lovade hårda konsekvenser för de som rundar lagen.
25 sep 2025 • 3 min
Ett uppdrag till Kungliga biblioteket om att inrätta ett bibliotek för förbjuden litteratur. Förslaget kommer från Liberalerna och presenterades på Bokmässan på torsdagsförmiddagen.
25 sep 2025 • 2 min
Kompetensbristen märks i landets skolbibliotek, skriver Magdalena Ivarsson. Risken är att det som trendar på BookTok köps in. ”Vi måste väga läslust mot ansvar.”
24 sep 2025 • 3 min
Ett kommunalt uppdrag och offensivt förhållande till lärarna har lönat sig för biblioteket på Sturegymnasiet i Halmstad. Bibliotekarierna Katarina d'Aubigné och Ingegärd Brandt tog emot utmärkelsen Årets skolbibliotek.
23 sep 2025 • 3 min
Satsning på läsfrämjande – men regeringen lägger ändå betydligt mindre pengar på biblioteken än under stärkta bibliotek-satsningen mellan 2018 och 2023.
22 sep 2025 • 2 min
Historien om 2015 består av många parallella berättelser om människor och platser med olika förutsättningar och behov. Här berättar sex biblioteksmedarbetare om det som hände.
22 sep 2025 • 10 min
På Wlic fick bibliotekarier från auktoritära stater möjlighet att lyssna på samtal om demokratiarbete och träffa kollegor som jobbar med hbtqi. Svensk biblioteksförenings ordförande skriver om värdet av erfarenhetsutbytet.
19 sep 2025 • 2 min
0 kommentarer