Även om inte skolbibliotekarier ensamma bär ansvaret behövs ett samspel mellan rektor, lärare och skolbibliotekarier, skriver Sofia Malmberg som svar på invändningarna mot hennes debattartikel.
Ansvaret för att skapa fungerande strukturer för skolbiblioteksverksamhet ligger inte enbart hos skolbibliotekarier eller huvudmän. Det är ett gemensamt ansvar där vi väntar på nödvändiga regerings- och riksdagsbeslut som resulterar i förändringar i skolans styrdokument. För många skolchefer och rektorer är den här frågan en ny punkt på dagordningen, man har i låg grad eller inte alls tidigare sett skolbiblioteket som en del av skolans pedagogiska verksamhet.
Många skolchefer och rektorer har ett omfattande arbete framför sig när det kommer förändrade direktiv, men det gäller även skolbibliotekarier. Vi måste våga prata om det, inte bara delegera uppåt och entydigt placera ansvaret hos andra. Om regering och riksdag beslutar enligt utredningens förslag kommer ansvaret att ligga såväl hos skolchef och rektorer som hos skolbibliotekarier. Många skolbibliotekarier gör idag ett fantastiskt arbete där de samarbetar med sina lärarkollegor i undervisningen. Men vi behöver också vara väl medvetna om att om man inte tidigare har haft uppdraget att utgöra en del av skolans arbete för att öka elevernas måluppfyllelse så kan det vara en utmaning. Att ha ett systematiskt arbetssätt där man efter rektors direktiv samplanerar undervisning från ax till limpa tillsammans med lärare är något annat än att hålla bokpresentationer eller göra separata utbildningsinsatser i MIK.
Vi måste våga prata om det, inte bara delegera uppåt och entydigt placera ansvaret hos andra
Under många år som föreläsare, samordnare och skolbibliotekarie så har jag mött många skolbibliotekarier som ser detta som en utmaning. Inte för att de inte skulle vara kapabla till det, men hur det ska gå till. De finns ju så få välfungerande skolbiblioteksverksamheter i närområdet som man kan ha som förebilder. Jag har också mött en och annan skolbibliotekarie som under vägen kommit till insikt om att uppdraget, så som det utvecklas, inte riktigt stämde överens med den bild som hen hade av yrket när hen utbildade sig. Fair enough. De flesta av dessa personer har hittat andra uppdrag inom arkiv- och biblioteksvärlden som de trivs bra med och som förmodligen passar dem mycket bättre. Det är inget självändamål att människor ska bli eller fortsätta vara skolbibliotekarier, de måste förstås också trivas med uppdraget för att det i slutändan ska bli bra.
Ansvaret för att få till fungerande skolbibliotek ligger ingalunda på skolbibliotekariens axlar allena, som med allt annat är det ett samspel där alla i laget måste göra sin del. Skolchef och rektor måste ge förutsättningar och strukturer, skolbibliotekarie och lärare måste på ett tydligare och mer strukturerat sätt bli pedagogiska samarbetspartners. Jag tror att antalet personer som vill bli skolbibliotekarier kommer att öka om vi vågar vara tydliga med vad uppdraget innebär. För, oss emellan, om man ska arbeta i skolans värld så är skolbibliotekarieuppdraget det absolut vassaste yrket – man får göra allt det roliga som lärare gör, men slipper all administration, betygssättning och föräldrasamtal på sena kvällar. Jag har när jag föreläst på bibliotekarieutbildningar haft förmånen att få vara med och se många ögon börja tindra när de inser att skolbibliotekarieuppdraget skulle passa dem som hand i handske. De där tindrande ögonen, liksom det där oförtröttliga arbetet som Anette Widenberg Helgesson beskriver, behövs för att skolbiblioteken ska lyckas med det uppdrag som jag hoppas att regeringen snart beslutar om. Och jag hoppas hjärtinnerligt väl att Alva Franzon och andra nyutbildade skolbibliotekarier kommer att trivas i sin roll och visa det som Skolinspektionen redan konstaterat, att ett välfungerande samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie är en framgångsfaktor för att öka undervisningens kvalitet.
Sofia Malmberg
Produktägare för skolbibliotekstjänster, BTJ Författare till ”Skapa nya vägar : så kan lärare och skolbibliotekarier samarbeta”
Ett digitalt folkbibliotek över nationsgränserna? Skulle de nordiska länderna kunna använda en gemensam lösning för digital utlåning? Det hoppas Nordisk kulturkontakt som föreslår hur det skulle kunna gå till i en ny rapport.
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
0 kommentarer