Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
14 mar 2013 • 2 min
På ytan ungefär som 2011 men innehållsmässigt ser man att någonting håller på att hända i barn- och ungdomslitteraturen: Nya...
På ytan ungefär som 2011 men innehållsmässigt ser man att någonting håller på att hända i barn- och ungdomslitteraturen: Nya sätt att närma sig teman och andra sätt att förhålla sig till etablerade genrer samt de målgrupper man skriver för. Det visar årets upplaga av Svensk barnboksinstitutets Bokprovning ur 2012 års utgivning.
År 2012 utkom totalt 1761 barn- och ungdomsböcker i Sverige – en ökning med 14 titlar jämfört med 2011. Antalet svenska böcker är fler än översatta och bland översättningsspråken dominerar fortfarande engelskan starkt (63 %) och uppvisar en ökning från 2011 med 15 titlar. Svenska barnboksinstitutets statistik visar också att översättningarna från de stora europeiska språken (som tyska och franska) minskar, däremot kan man se ökning av böcker översatta från de nordiska språken, och här utmärker sig Danmark särskilt bland de nordiska länderna. Andelen böcker översatt från japanska har också minskat vilket tyder på att Manga-boomen planat ut.
När det gäller enskilda kategorier är förändringarna relativt små i jämförelse med 2011, med undantag för faktaboksutgivningen som har ökat med 20 procent. Och inom den här kategorin ökar utgivningen av översatt medan den svenska utgivningen av faktaböcker har minskat.
Fortfarande är de kvinnliga barn- och ungdomsförfattarna i majoritet (både svenskt och översatt). Böckernas huvudpersoner domineras av flickor i samtliga kategorier med undantag av bilderböcker och tecknade serier, där pojkarna är i klar majoritet, särskilt när det gäller tecknade serier.
Starka kategorier är alltjämt bilderböcker (655), ungdomsböcker (281), kapitelböcker (260) samt böcker för mellanåldern (241). Utgivningen inom respektive kategori med något undantag är ungefär lika stor som tidigare år.
Men innehållsmässigt håller någonting på att hända som Sbi vid årets bokprovning sammanfattar under rubriken ”Gränser och gränsöverskridanden”:
”Att barn- och ungdomsboksförfattare förhåller sig till gränser är inget nytt, men förhållningssättet förändras med den tid verket är skrivet i och under 2000-talet har Sbi sett hur det blir vanligare och vanligare för författarna att utforska gränser och försöka eliminera eller flytta dem. Just detta är särskilt utmärkande för utgivningen 2012”, menar Sbi.
Sbi har tittat närmare på skildringar av sexualiteter (flickor och pojkar som är bi- eller homosexuella beskrivs utan att det problematiseras eller värderas på något annat sätt än homosexualiteten) och berättarstrukturer, vilka alltmer präglas av gränslöshet (eller gränsöverskridande i form av genreblandningar) samt skildringar av klass och etnicitet, där författarna på olika sätt förhåller sig till sociala (klasskillnader, gränser mellan fattig och rik) och etniska gränser (vi och dem).
Sbi menar apropå det här med gränser och gränsöverskridanden att det kanske inte är någon slump att det just förra året uppstod tre debatter i det offentliga rummet som samtliga kretsade kring barnlitteratur: Lilla Hjärtat, Tintin-debatten samt hen-diskussionen om hur man förhåller sig till kön i litteraturen.
”Med dessa debatter har åter frågan om vad berättelser för barn och unga får handla om och hur detta får skildras aktualiserats. Kanske är det så att författare och illustratörer, till följd av de senaste årens återkommande krav på en tillrättalagd barnlitteratur, söker dessa nya vägar att utforska och utmana gränserna för denna litteratur och i sitt eget skapande?”
Ett digitalt folkbibliotek över nationsgränserna? Skulle de nordiska länderna kunna använda en gemensam lösning för digital utlåning? Det hoppas Nordisk kulturkontakt som föreslår hur det skulle kunna gå till i en ny rapport.
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
De vetenskapliga förlagen tjänar obegripligt mycket pengar, skriver chefredaktör Thord Eriksson.
”Ingen kan väl vara emot öppen vetenskap?”
Demokrati, kunskap och att forskningsresultat ska göra största möjliga nytta. Det borde räcka som drivkrafter för att göra vetenskapen öppen till 2030, skriver Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen.
Varje tisdag får du de senaste och viktigaste nyheterna och reportagen direkt till din inkorg.
De vetenskapliga tidskrifterna omsätter miljarder varje år och har blivit finansvärldens säkraste pengamaskiner – och en omfattande kostnadspost för biblioteken. ”Marknaden är ett oligopol där de stora aktörerna kan diktera villkoren.”
AI har funnits längre än många av oss har levt, ändå är det först nu som teknologin väcker upphetsad debatt. I stället för att bli skrämda borde vi se de grå vardagsnyttorna, skriver Lars Ilshammar.
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
10 apr 2024 • 2 min
Förslag: Lättare för forskare att dela material
22 jan 2024 • < 1 min
Växande intresse för nätverk för bibliotekens pedagogiska roll
7 nov 2023 • 2 min
”Ett steg mot öppen vetenskap”
30 okt 2023 • 4 min
0 kommentarer