På ytan ungefär som 2011 men innehållsmässigt ser man att någonting håller på att hända i barn- och ungdomslitteraturen: Nya...

På ytan ungefär som 2011 men innehållsmässigt ser man att någonting håller på att hända i barn- och ungdomslitteraturen: Nya sätt att närma sig teman och andra sätt att förhålla sig till etablerade genrer samt de målgrupper man skriver för. Det visar årets upplaga av Svensk barnboksinstitutets Bokprovning ur 2012 års utgivning.

 År 2012 utkom totalt 1761 barn- och ungdomsböcker i Sverige – en ökning med 14 titlar jämfört med 2011. Antalet svenska böcker är fler än översatta och bland översättningsspråken dominerar fortfarande engelskan starkt (63 %) och uppvisar en ökning från 2011 med 15 titlar. Svenska barnboksinstitutets statistik visar också att översättningarna från de stora europeiska språken (som tyska och franska) minskar, däremot kan man se ökning av böcker översatta från de nordiska språken, och här utmärker sig Danmark särskilt bland de nordiska länderna. Andelen böcker översatt från japanska har också minskat vilket tyder på att Manga-boomen planat ut.

När det gäller enskilda kategorier är förändringarna relativt små i jämförelse med 2011, med undantag för faktaboksutgivningen som har ökat med 20 procent. Och inom den här kategorin ökar utgivningen av översatt medan den svenska utgivningen av faktaböcker har minskat.

Fortfarande är de kvinnliga barn- och ungdomsförfattarna i majoritet (både svenskt och översatt). Böckernas huvudpersoner domineras av flickor i samtliga kategorier med undantag av bilderböcker och tecknade serier, där pojkarna är i klar majoritet, särskilt när det gäller tecknade serier.

Starka kategorier är alltjämt bilderböcker (655), ungdomsböcker (281), kapitelböcker (260) samt böcker för mellanåldern (241). Utgivningen inom respektive kategori med något undantag är ungefär lika stor som tidigare år.

Men innehållsmässigt håller någonting på att hända som Sbi vid årets bokprovning sammanfattar under rubriken ”Gränser och gränsöverskridanden”:

”Att barn- och ungdomsboksförfattare förhåller sig till gränser är inget nytt, men förhållningssättet förändras med den tid verket är skrivet i och under 2000-talet har Sbi sett hur det blir vanligare och vanligare för författarna att utforska gränser och försöka eliminera eller flytta dem. Just detta är särskilt utmärkande för utgivningen 2012”, menar Sbi.

Sbi har tittat närmare på skildringar av sexualiteter (flickor och pojkar som är bi- eller homosexuella beskrivs utan att det problematiseras eller värderas på något annat sätt än homosexualiteten) och berättarstrukturer, vilka alltmer präglas av gränslöshet (eller gränsöverskridande i form av genreblandningar) samt skildringar av klass och etnicitet, där författarna på olika sätt förhåller sig till sociala (klasskillnader, gränser mellan fattig och rik) och etniska gränser (vi och dem).

Sbi menar apropå det här med gränser och gränsöverskridanden att det kanske inte är någon slump att det just förra året uppstod tre debatter i det offentliga rummet som samtliga kretsade kring barnlitteratur: Lilla Hjärtat, Tintin-debatten samt hen-diskussionen om hur man förhåller sig till kön i litteraturen.

”Med dessa debatter har åter frågan om vad berättelser för barn och unga får handla om och hur detta får skildras aktualiserats. Kanske är det så att författare och illustratörer, till följd av de senaste årens återkommande krav på en tillrättalagd barnlitteratur, söker dessa nya vägar att utforska och utmana gränserna för denna litteratur och i sitt eget skapande?”