Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
23 feb 2017 • < 1 min
Nu är det dags att söka det nya bidraget som ska användas till läsfrämjande aktiviteter kopplade till skolloven. "Tanken är att minska läsklyftorna som kan skapas under just loven", säger Nina Frid, handläggare för läsfrämjande på Kulturrådet.
Inför 2017 beslutade regeringen att en del av de pengar som Kulturrådet fördelar till regional kulturverksamhet ska användas till läsfrämjande aktiviteter under loven.
Totalt rör det sig om fem miljoner kronor per år under perioden 2017-2020.
– Skolloven kan skapa läsklyftor mellan barn som läser och de som inte gör det, och det ska motverkas med hjälp av bidraget, säger Nina Frid, handläggare för läsfrämjande på Kulturrådet.
Bidraget kan sökas av aktörer som vill uppmuntra till läsning. Det kan vara skol- och folkbibliotek, fritidshem, idrottsföreningar eller kulturinstitutioner.
Kulturrådet ser gärna att ansökningarna innehåller bland annat läsfrämjande aktiviteter som når nya och läsovana målgrupper.
– Vi uppmuntrar också aktiviteter som involverar hela familjen. Att få föräldrar att börja läsa mer eller skaffa lånekort är något som vi vet gör stor skillnad för barnen. Så familjesatsningar ser vi gärna förslag på, säger Nina Frid.
Hittills är det flera som har hört av sig med frågor kring bidraget, men hur stort söktrycket blir är svårt att säga.
– Vi har ingen aning eftersom allt är nytt. Men vi hoppas på att intresset blir stort.
Bidraget söks under samma period som utvecklingsbidraget till regional kulturverksamhet. I vår är ansökningsperioden 23 februari – 23 mars.
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
De vetenskapliga förlagen tjänar obegripligt mycket pengar, skriver chefredaktör Thord Eriksson.
”Ingen kan väl vara emot öppen vetenskap?”
Demokrati, kunskap och att forskningsresultat ska göra största möjliga nytta. Det borde räcka som drivkrafter för att göra vetenskapen öppen till 2030, skriver Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen.
Varje tisdag får du de senaste och viktigaste nyheterna och reportagen direkt till din inkorg.
De vetenskapliga tidskrifterna omsätter miljarder varje år och har blivit finansvärldens säkraste pengamaskiner – och en omfattande kostnadspost för biblioteken. ”Marknaden är ett oligopol där de stora aktörerna kan diktera villkoren.”
AI har funnits längre än många av oss har levt, ändå är det först nu som teknologin väcker upphetsad debatt. I stället för att bli skrämda borde vi se de grå vardagsnyttorna, skriver Lars Ilshammar.
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
10 apr 2024 • 2 min
Förslag: Lättare för forskare att dela material
22 jan 2024 • < 1 min
Växande intresse för nätverk för bibliotekens pedagogiska roll
7 nov 2023 • 2 min
”Ett steg mot öppen vetenskap”
30 okt 2023 • 4 min
0 kommentarer