Kritik mot utebliven satsning på digitalisering

Företrädare för sex akademier är kritiska till bristen på handling och medel för en storskalig satsning på digitalisering av kulturarvet. ”Om inte Sverige ska hamna alldeles efter krävs digitalisering i en helt annan skala.”

Den nationella biblioteksstrategi som kulturministern presenterade i april saknar storskalig satsning på digitalisering. Det konstaterar företrädare för Svenska Akademien, Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Kungliga Akademien för de fria konsterna och Kungliga Musikaliska Akademien i ett debattinlägg i Vetenskapsrådets tidning Curie.

Digitaliseringen nämns i regeringens biblioteksstrategi, men handling saknas. Och det tryckta kulturarvet behöver få betydligt mer uppmärksamhet än det får, skriver debattörerna. När bibliotekens samlingar digitaliseras blir de värdefulla bidrag till en demokratisk samhällsutveckling. Förutom att det ger allmänheten tillgång till kulturarvet är det också en viktig del för forskningen. En förutsättning för nyskapande samarbeten med nya frågeställningar är att kulturarvet digitaliseras. Det sker på många andra håll i världen, men märkligt nog har Sverige hamnat i bakvatten, slår de fast i debattinlägget.

Forskningsbiblioteken saknar fortfarande riktade offentliga anslag för att digitalisera sina tryckta samlingar i stor skala. De större satsningar som vi har sett hittills har fått finansiering från annat håll. ”Om inte Sverige ska hamna alldeles efter i den internationella forskningen krävs digitalisering i en helt annan skala.”

Varje jämförelse leder till förlägenhet, skriver debattörerna och jämför med hur långt digitaliseringen har kommit i Norge och Nederländerna.

De svenska forskningsbiblioteken är redo att sätt igång med digitaliseringen när det finns resurser, hävdar debattörerna och frågar sig: ”Hur länge har Sverige råd att vänta?”