Där sagan dansar

7 maj 2018 • 2 min

Läsa för integration är en ny metod från Södertälje där läsning möter teater, bildkonst och dans.

”Vi kommer att accelerera arbetet och jobba mer i områden med hög socioekonomisk utsatthet och barnfattigdom.”, säger Marlen Eskander om metoden Läsa för integration.
Foto: Sara Mac Kay.

Metoden Läsa för integration går ut på att barn får komma och lyssna på en saga som läses högt och sedan hålls en improvisationsteater utifrån ett tema i sagoboken. Teatern leds av en skådespelare eller teaterpedagog. Efteråt får barnen måla, dansa eller sätta upp en egen teater utifrån boken.

marlen
”Vi kommer att accelerera arbetet och jobba mer i områden med hög socioekonomisk utsatthet och barnfattigdom”, säger Marlen Eskander. Foto: Sara Mac Kay.

Aktiviteten är öppen och gratis. Den arrangeras en gång i veckan på Assyriska föreningen i Södertälje och i bostadsområdet Hovsjö hub, dessutom hålls den på andra platser, bland annat på museet Tom Tits Experiment.

Marlen Eskander är initiativtagare och verksamhetschef. Hon berättar att Läsa för integration är något som ska finnas nära besökarna.

– Vi vill inte rycka ut barn och föräldrar ur det sammanhang där de vanligtvis befinner sig. Vi vill hellre komma till dem och erbjuda något som inte är dyrt och otillgängligt, säger hon.

Barn mellan 3 och 11 år är välkomna och sedan Läsa för integration drog i gång, sommaren 2015, har de haft 11 000 besök, i snitt 70 besök på varje plats per vecka.

Projektet finansieras av Kulturrådet och Södertälje kommun. Nyligen har man även fått 1,9 miljoner från Postkodlotteriets kulturstiftelse för att sprida metoden till andra. Pengarna har använts till att ta fram en metodbok (ges ut av bokförlaget En bok för alla), se utdrag nedan, som lanseras på en konferens i maj.

– Hittills har vi arbetat mest lokalt men vi har nu accelererat för att jobba mer på andra ställen, framför allt i områden med hög socioekonomisk utsatthet och barnfattigdom. Vi ser att det där finns behov av språkutvecklande metoder, många människor i dessa områden har inte råd att gå på fritidsaktiviteter.

Även kommunens folkbibliotek är aktivt i projektet.

– Vårt mål är att barn och föräldrar ska hitta till biblioteket. Vi har också varit med och drivit frågan om att få ett permanent bibliotek i Hovsjö, vilket är ett område där vi bör finnas, säger Marlen Eskander.

[fakta id=”17799″]

[fakta id=”17794″]

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till bbl@a4.se.


Senaste nytt

MIK

MIK-utredaren: Ta ansvar för det egna lärandet

Biblioteken är viktiga för att motverka desinformation, propaganda och näthat. Men kunskapen är ojämnt fördelad och de som jobbar i sfären bör själva vidga sin kunskapshorisont, menar regeringens utredare Carl Heath.

30 sep 2020 • 3 min

Debatt

Fjärrlån: Skåne ett varnande exempel

Om vi menar allvar med att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser krävs det en ny struktur för fjärrlån. Det skriver Astrid Larsson, Vellinge bibliotek, och efterlyser ett större engagemang från KB i frågan.

29 sep 2020 • 3 min

Nyheter

Ett år efter stormen

Det har gått ett år sedan Sofia Lenninger berättade om svårigheterna med den nya biblioteksplanen i SD-ledda Sölvesborg. Det ledde till att hon tvingades sluta. I dag tycker hon att det är viktigt att lyfta debatten.

25 sep 2020 • 3 min

Nyheter

DIK prisar alla bibliotekarier

Utmärkelsen Årets bibliotek går inte till något enskild verksamhet. Istället prisas alla landets bibliotekiarer för att de, enligt motiveringen, förkroppsligar tanken om kulturen som en självklar samhällsbärare.

24 sep 2020 • < 1 min