Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
11 jan 2019 • 2 min
Alla svenska romaner utgivna mellan år 1945–1989 ska digitaliseras i ett nytt stort forskningsprojekt. Totalt rör det sig om 22 000 böcker. På sikt kan de bli tillgängliga för alla.
I maj drar ett nytt forskningsprojekt igång där den svenska välfärdsstaten mellan år 1945–1989 ska analyseras utifrån politik, media och kultur. Forskarna kommer att göra stora textanalyser av bland annat statens offentliga utredningar, svenska dagstidningar (Aftonbladet och Dagens Nyheter) och alla på svenska publicerade romaner mellan år 1945–89.
Romanerna är ännu inte digitaliserade, därför kommer fem miljoner kronor av projektets totalt 23 miljoner att gå till just detta. Det rör sig om cirka 22 000 böcker, totalt 3 miljoner sidor, som ska förvandlas till digital form.
Däremot ingår det inte i projektet att tillgängliggöra litteraturen för allmänheten, berättar projektledaren Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet.
– Men projektet kommer att lägga en viktig grund för att göra detta, och jag kommer som projektledare att driva frågan framåt, säger han.
Förhoppningen är att det ska inledas en dialog med rättighetsorganisationerna för att få till en avtalslicens som innebär att materialet blir öppet.
– Norge har lyckats tillgängliggöra sina böcker som är utgivna före år 2000, så varför skulle man inte kunna göra det i Sverige?
Hur kommer det sig att romanerna inte digitaliserats tidigare?
– Sverige ligger långt efter på det här området. Kungliga biblioteket har tidigare försökt att få loss pengar men det har gått långsamt. Litteraturbanken i Göteborg har gjort ett fint arbete, men de gör väldigt noggranna digitaliseringar vilket går långsamt, säger Pelle Snickars.
Digitaliseringen av kulturarvet har hittills haft två spår. Det ena har inneburit en snabbare massdigitalisering och den andra en noggrannare digitalisering.
– Själv är jag mest intresserad av att få materialet i digital form för forskningens skull men också för samhället, säger Pelle Snickars som menar att det finns en risk att kommersiella aktörer ska ta över digitaliseringen.
– Det har redan hänt inom musik- och filmområdet. Det innebär att befolkningen inte får fri tillgång till materialet utan måste betala.
Att projektet fokuserar på åren 1945-1989 beror bland annat på tekniska omständigheter. Äldre material kan ha sämre kvalitet vilket gör digitaliseringen svårare, och nyare material innebär att det kommersiella värdet blir högre och då blir det svårare att tillgängliggöra den.
Projektet är ett samarbete mellan Umeå universitet och Kungliga biblioteket och kommer att löpa över fem år.
I forskningen använder man sig av olika typer av algoritmiska analyser för att se bland annat övergripande teman i de olika sfärerna politik, media och kultur.
– Vad vi kommer fram till vet vi inte än. Det är en explorativ forskning, men vi är intresserade av frågor som rör individualisering och globalisering, säger Pelle Snickars.
Ett digitalt folkbibliotek över nationsgränserna? Skulle de nordiska länderna kunna använda en gemensam lösning för digital utlåning? Det hoppas Nordisk kulturkontakt som föreslår hur det skulle kunna gå till i en ny rapport.
26 apr 2024 • 2 min
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
24 apr 2024 • 3 min
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
0 kommentarer