22 000 svenska romaner digitaliseras
11 jan 2019 • 2 min
Alla svenska romaner utgivna mellan år 1945–1989 ska digitaliseras i ett nytt stort forskningsprojekt. Totalt rör det sig om 22 000 böcker. På sikt kan de bli tillgängliga för alla.


I maj drar ett nytt forskningsprojekt igång där den svenska välfärdsstaten mellan år 1945–1989 ska analyseras utifrån politik, media och kultur. Forskarna kommer att göra stora textanalyser av bland annat statens offentliga utredningar, svenska dagstidningar (Aftonbladet och Dagens Nyheter) och alla på svenska publicerade romaner mellan år 1945–89.
Romanerna är ännu inte digitaliserade, därför kommer fem miljoner kronor av projektets totalt 23 miljoner att gå till just detta. Det rör sig om cirka 22 000 böcker, totalt 3 miljoner sidor, som ska förvandlas till digital form.
Däremot ingår det inte i projektet att tillgängliggöra litteraturen för allmänheten, berättar projektledaren Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet.
– Men projektet kommer att lägga en viktig grund för att göra detta, och jag kommer som projektledare att driva frågan framåt, säger han.
Förhoppningen är att det ska inledas en dialog med rättighetsorganisationerna för att få till en avtalslicens som innebär att materialet blir öppet.
– Norge har lyckats tillgängliggöra sina böcker som är utgivna före år 2000, så varför skulle man inte kunna göra det i Sverige?
Hur kommer det sig att romanerna inte digitaliserats tidigare?
– Sverige ligger långt efter på det här området. Kungliga biblioteket har tidigare försökt att få loss pengar men det har gått långsamt. Litteraturbanken i Göteborg har gjort ett fint arbete, men de gör väldigt noggranna digitaliseringar vilket går långsamt, säger Pelle Snickars.
Digitaliseringen av kulturarvet har hittills haft två spår. Det ena har inneburit en snabbare massdigitalisering och den andra en noggrannare digitalisering.
– Själv är jag mest intresserad av att få materialet i digital form för forskningens skull men också för samhället, säger Pelle Snickars som menar att det finns en risk att kommersiella aktörer ska ta över digitaliseringen.
– Det har redan hänt inom musik- och filmområdet. Det innebär att befolkningen inte får fri tillgång till materialet utan måste betala.
Att projektet fokuserar på åren 1945-1989 beror bland annat på tekniska omständigheter. Äldre material kan ha sämre kvalitet vilket gör digitaliseringen svårare, och nyare material innebär att det kommersiella värdet blir högre och då blir det svårare att tillgängliggöra den.
Projektet är ett samarbete mellan Umeå universitet och Kungliga biblioteket och kommer att löpa över fem år.
I forskningen använder man sig av olika typer av algoritmiska analyser för att se bland annat övergripande teman i de olika sfärerna politik, media och kultur.
– Vad vi kommer fram till vet vi inte än. Det är en explorativ forskning, men vi är intresserade av frågor som rör individualisering och globalisering, säger Pelle Snickars.
Senaste nytt

Lämnar Iflas styrelse i protest
Halo Locher lämnar Iflas styrelse med omedelbar verkan. Anledningen är förfarandet när organisationen ska rekrytera ny generalsekreterare. ”Inte förenligt med mitt samvete.”
29 mar 2023 • < 1 min

Ministermöten om skolbibliotek och armlängds avstånd
Samtalen om armlängds avstånd fortsätter i dag, onsdag. Nu med kulturminister Parisa Liljestrand. Dessutom träffar Svensk biblioteksförening både kulturministern och skolminister Lotta Edholm för prata läsning och skolbibliotek.
29 mar 2023 • < 1 min

Startar bibliotek för social rättvisa
Organisationen Helamalmö startar sitt andra bibliotek. Ambitionen är samarbeta med universitetsbibliotek runtom i landet. ”När nya rapporter kommer så ska man kunna läsa dem hos oss”, säger verksamhetsledaren Nicolas Lunabba.
28 mar 2023 • 2 min

Bibliotekarier med särskilt fokus på regnbågsfrågor
Västerås är det första folkbiblioteket i Sverige med så kallade regnbågsbibliotekarier. De tre är specialiserade på hbtq-frågor och hbtq-relaterad litteratur.
28 mar 2023 • 3 min

Behövs folkbibliotekens eget museum?
Trots uppmärksamhet och uppskattning är framtiden för Biblioteksmuseet i Borås oviss. Det behövs bidrag till drift och fler engagerade individer – "och det brådskar", skriver Biblioteksmuseiföreningens ordförande Tommy Olsson.
27 mar 2023 • 3 min

Biblioteket som vägrade brinna: 90 år av demokrati och frihetskamp
Den tyska utrotningen började med ett angrepp mot ett bibliotek. "Där var vi 1933 och dit tycks vi återvända 2023. Vad kan vi göra?", skriver Niklas Ferdinand Carlsson.
24 mar 2023 • 5 min

Ovanligt med politisk inblandning – men oron finns
Björn Orring, Ulf Dernevik och Anna Troberg är nöjda med svaren de fick från regeringsföreträdarna om armlängds avstånd. Och en undersökning som Biblioteksbladet har gjort visar att det, än så länge, är ovanligt att politiker blandar sig i biblioteksverksamheten. Men oro finns för framtiden.
23 mar 2023 • 2 min

Fortsatt brist på bibliotekarier
Det finns gott om jobb för bibliotekarier och utsikterna ser lika goda ut för den som kommer ut på arbetsmarknaden om fem år, enligt en rapport från Saco.
21 mar 2023 • < 1 min

Ukrainska bibliotekarier kämpar för att rädda kulturarvet
276 ukrainska bibliotek har skadats i kriget. 47 har förstörts helt och 42 bibliotek har förlorat alla sina samlingar. Och det är siffror som förändras varje dag, poängterar Tetiana Chorna, universitetsbibliotekarie på Kiev-Mohyla-akademin, på besök i Uppsala.
20 mar 2023 • 3 min

Ansökte om tillträdesförbud – åklagaren sa nej
Stockholms stadsbiblioteks ansökan om tillträdesförbud för en besökare nekades av Västerorts åklagarkammare. Anledningen är att Tensta bibliotek delar lokaler med ett medborgarkontor.
20 mar 2023 • 2 min

Digitalt landskap kräver debatt och samverkan
Bibliotekens närvaro på Tiktok blottar en konflikt mellan tillgänglighet och skydd av människors integritet. Hur ska detta hanteras? Svaret ligger inte alltid i att göra mer av samma, utan det måste också vara möjligt att göra nytt, skriver digitaliseringsexperten Carl Heath.
17 mar 2023 • 2 min

Axiells vd: Andra bolag är bättre än vi på mediemarknaden
Försäljningen av Axiell media innebär inte att Axiell group vill skala ner. Försäljningen var smärtsam, men nödvändig och Axiell vill fortsätta växa på andra sätt, berättar koncernchef Joel Sommerfeldt för Biblioteksbladet.
16 mar 2023 • 2 min
0 kommentarer