22 000 svenska romaner digitaliseras
11 jan 2019 • 2 min
Alla svenska romaner utgivna mellan år 1945–1989 ska digitaliseras i ett nytt stort forskningsprojekt. Totalt rör det sig om 22 000 böcker. På sikt kan de bli tillgängliga för alla.

I maj drar ett nytt forskningsprojekt igång där den svenska välfärdsstaten mellan år 1945–1989 ska analyseras utifrån politik, media och kultur. Forskarna kommer att göra stora textanalyser av bland annat statens offentliga utredningar, svenska dagstidningar (Aftonbladet och Dagens Nyheter) och alla på svenska publicerade romaner mellan år 1945–89.
Romanerna är ännu inte digitaliserade, därför kommer fem miljoner kronor av projektets totalt 23 miljoner att gå till just detta. Det rör sig om cirka 22 000 böcker, totalt 3 miljoner sidor, som ska förvandlas till digital form.
Däremot ingår det inte i projektet att tillgängliggöra litteraturen för allmänheten, berättar projektledaren Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet.
– Men projektet kommer att lägga en viktig grund för att göra detta, och jag kommer som projektledare att driva frågan framåt, säger han.
Förhoppningen är att det ska inledas en dialog med rättighetsorganisationerna för att få till en avtalslicens som innebär att materialet blir öppet.
– Norge har lyckats tillgängliggöra sina böcker som är utgivna före år 2000, så varför skulle man inte kunna göra det i Sverige?
Hur kommer det sig att romanerna inte digitaliserats tidigare?
– Sverige ligger långt efter på det här området. Kungliga biblioteket har tidigare försökt att få loss pengar men det har gått långsamt. Litteraturbanken i Göteborg har gjort ett fint arbete, men de gör väldigt noggranna digitaliseringar vilket går långsamt, säger Pelle Snickars.
Digitaliseringen av kulturarvet har hittills haft två spår. Det ena har inneburit en snabbare massdigitalisering och den andra en noggrannare digitalisering.
– Själv är jag mest intresserad av att få materialet i digital form för forskningens skull men också för samhället, säger Pelle Snickars som menar att det finns en risk att kommersiella aktörer ska ta över digitaliseringen.
– Det har redan hänt inom musik- och filmområdet. Det innebär att befolkningen inte får fri tillgång till materialet utan måste betala.
Att projektet fokuserar på åren 1945-1989 beror bland annat på tekniska omständigheter. Äldre material kan ha sämre kvalitet vilket gör digitaliseringen svårare, och nyare material innebär att det kommersiella värdet blir högre och då blir det svårare att tillgängliggöra den.
Projektet är ett samarbete mellan Umeå universitet och Kungliga biblioteket och kommer att löpa över fem år.
I forskningen använder man sig av olika typer av algoritmiska analyser för att se bland annat övergripande teman i de olika sfärerna politik, media och kultur.
– Vad vi kommer fram till vet vi inte än. Det är en explorativ forskning, men vi är intresserade av frågor som rör individualisering och globalisering, säger Pelle Snickars.
Senaste nytt

Replik: Dik fördömer det gränslösa våldet i Gaza
Ingen organisation kan kanalisera allt engagemang i alla frågor. Men tillsammans är vi i civilsamhället – trots enskilda ofullkomligheter – en verklig kraft att räkna med, skriver Dik:s förbundsordförande Anna Troberg.
12 jun 2025 • 3 min

Är biblioteken inkluderande på riktigt?
Okunskapen om rasism, hbtqi-fientlighet och hot på bibliotek är stor, anser motionärerna bakom fyra förslag som nyligen behandlades på Svensk biblioteksförenings årsmöte. Mer måste göras, anser de.
12 jun 2025 • 4 min

Nu skiter jag i mitt fackförbund!
Ett fackförbund fegar inte ur och slänger sig med tomma ord, skriver bibliotekarien Soledad Cartagena som lämnar Dik i protest mot agerandet kring Gaza.
11 jun 2025 • 2 min

När kriget kom till Solomiansky-distriktets bibliotek
Mycket där påminner om den ryska statsterrorn. Men på den fullskaliga invasionens 1197:e dag blev kriget mer påtagligt än någonsin på Solomiansky-distriktets bibliotek i västra Kyiv.
10 jun 2025 • 4 min

Färre platser på högskolan trots stort behov
Söktrycket till bibliotekarieutbildningarna i Borås är högre än på många år. Ändå har antalet platser minskat. ”Vi vill inte jobba gratis.”
10 jun 2025 • 2 min

Arbetet med gemensam e-plattform måste börja nu
KB har fått uppdraget att förbereda en gemensam plattform för utlåning av digitala medier. Om det ska lyckas bör folkbiblioteken påbörja arbetet redan nu, uppmanar SKR.
9 jun 2025 • 2 min

Värdet av läsning kan inte reduceras till nytta och mätbarhet
Det är bra med satsningar på skolbibliotek och läsfrämjande, men de kan inte bara handla om att höja elevers skolbetyg. Ett annat skäl till att läsa som sällan får plats i debatten är att det kan vara en livlina, skriver Tommy Bildström, ledamot i Statens kulturråds läsråd.
5 jun 2025 • 3 min

De sätter ord på kriget
Bokutgivningen i Ukraina domineras av den fullskaliga invasionen. Biblioteksbladet har pratat med en barnboksförfattare som skriver för barn om kriget, och med två poeter som har egen erfarenhet av att strida vid fronten.
4 jun 2025 • 6 min

Alternativ konferens vill bli en fest för biblioteken
Trots pausade biblioteksdagar blir det en nationell bibliotekskonferens nästa år. ”Behövligt att ändå samla Bibliotekssverige.”
3 jun 2025 • < 1 min

”Biblioteken kommer att få göra statens arbete”
När Statens servicecenter stänger kontor kommer någon annan att behöva göra statens uppgifter på den orten, varnar Sveriges Kommuner och Regioner. Bland annat biblioteken.
2 jun 2025 • 1 min

Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Andrej Kurkov är Ukrainas internationellt mest kända samtida författare. Rysslands invasion fick honom att sluta skriva. När han nu börjat igen söker han ögonblicken då det inte känns omoraliskt att ägna sig åt fiktion.
30 maj 2025 • 6 min

Replik: Vi behöver mer samarbete – inte mer polarisering
Anya Feltreuter om reaktionerna på hennes debattartikel om delade tjänster på skolbibliotek: "Sättet diskussionen förs på skapar en polarisering som jag befarar försvårar samarbetet."
28 maj 2025 • 4 min
0 kommentarer