22 000 svenska romaner digitaliseras

11 jan 2019 • 2 min

Alla svenska romaner utgivna mellan år 1945–1989 ska digitaliseras i ett nytt stort forskningsprojekt. Totalt rör det sig om 22 000 böcker. På sikt kan de bli tillgängliga för alla.

Foto: Getty.
Foto: Getty.

I maj drar ett nytt forskningsprojekt igång där den svenska välfärdsstaten mellan år 1945–1989 ska analyseras utifrån politik, media och kultur. Forskarna kommer att göra stora textanalyser av bland annat statens offentliga utredningar, svenska dagstidningar (Aftonbladet och Dagens Nyheter) och alla på svenska publicerade romaner mellan år 1945–89.

Romanerna är ännu inte digitaliserade, därför kommer fem miljoner kronor av projektets totalt 23 miljoner att gå till just detta. Det rör sig om cirka 22 000 böcker, totalt 3 miljoner sidor, som ska förvandlas till digital form.

Däremot ingår det inte i projektet att tillgängliggöra litteraturen för allmänheten, berättar projektledaren Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet.

– Men projektet kommer att lägga en viktig grund för att göra detta, och jag kommer som projektledare att driva frågan framåt, säger han.

Förhoppningen är att det ska inledas en dialog med rättighetsorganisationerna för att få till en avtalslicens som innebär att materialet blir öppet.

Norge har lyckats tillgängliggöra sina böcker som är utgivna före år 2000, så varför skulle man inte kunna göra det i Sverige?

Hur kommer det sig att romanerna inte digitaliserats tidigare?

– Sverige ligger långt efter på det här området. Kungliga biblioteket har tidigare försökt att få loss pengar men det har gått långsamt. Litteraturbanken i Göteborg har gjort ett fint arbete, men de gör väldigt noggranna digitaliseringar vilket går långsamt, säger Pelle Snickars.

Digitaliseringen av kulturarvet har hittills haft två spår. Det ena har inneburit en snabbare massdigitalisering och den andra en noggrannare digitalisering.

– Själv är jag mest intresserad av att få materialet i digital form för forskningens skull men också för samhället, säger Pelle Snickars som menar att det finns en risk att kommersiella aktörer ska ta över digitaliseringen.

– Det har redan hänt inom musik- och filmområdet. Det innebär att befolkningen inte får fri tillgång till materialet utan måste betala.

Att projektet fokuserar på åren 1945-1989 beror bland annat på tekniska omständigheter. Äldre material kan ha sämre kvalitet vilket gör digitaliseringen svårare, och nyare material innebär att det kommersiella värdet blir högre och då blir det svårare att tillgängliggöra den.

Projektet är ett samarbete mellan Umeå universitet och Kungliga biblioteket och kommer att löpa över fem år.

I forskningen använder man sig av olika typer av algoritmiska analyser för att se bland annat övergripande teman i de olika sfärerna politik, media och kultur.

– Vad vi kommer fram till vet vi inte än. Det är en explorativ forskning, men vi är intresserade av frågor som rör individualisering och globalisering, säger Pelle Snickars.

0 kommentarer

Senaste nytt

English

ESSAY: Librarians have responsibilities in these times

Global tensions with war, economic instability, climate threats – in addition to internal challenges. But a historical review shows that even in past crises IFLA has managed to maintain free research and truth, as well as access to information and freedom of expression, writes former IFLA president Alex Byrne.

28 nov 2022 • 7 min

English

Fear. Illness. Silence.

REPORTAGE What is happening within IFLA? In search of answers, journalist Lisa Bjurwald travelled to The Hague, where IFLA’s headquarters are located. She found a culture of silence and an organisation that lacks confidence in its leaders.

28 nov 2022 • 13 min

English

Closed doors damage trust

SURVEY Limited transparency and poor communication. Biblioteksbladet’s survey shows that the turbulence is raising questions among IFLA members in Sweden.

28 nov 2022 • 5 min

English

Out of Step with the Times

There was also testimony of an outdated leadership style in his previous place of work. Nevertheless, Gerald Leitner was given the task of modernising the global library sector.

27 nov 2022 • 3 min

English

The Whistleblower

Suzanne Reid was an employee representative at IFLA headquarters. She has since changed careers and recovered from the experience. IFLA she feels, however, is beyond rescue.

27 nov 2022 • 6 min

Krönika

Tack för mig!

Det är beklagligt att det fort­farande saknas en stark strategi för bibliotekssektorn. Målen borde vara individens demokratiska delaktighet och sam­hällets kunskaps­utveckling, skriver Svensk biblioteksförenings avgående generalsekreterare Karin Linder i sin avskedskrönika.

25 nov 2022 • 2 min

English

IFLA needs to change

CHRONICLE Karin Linder, secretary general, Swedish Library Association: Why is the Swedish Library Association fighting with IFLA? The answers are rooted in the principles of democracy and responsibility.

25 nov 2022 • 2 min

Reportage

Rädsla. Sjukdom. Tystnad.

Vad händer inom Ifla? Journalisten Lisa Bjurwald åkte till Haag där biblioteks­­federationens huvudkontor ligger. Hon fann en kompakt tystnadskultur och en skräckslagen organisation utan förtroende för sin ledning.

24 nov 2022 • 13 min