Kungliga biblioteket erbjöds häromåret att ta över Axiell Medias e-bokstjänster, en verksamhet som omsatte nästan 160 miljoner kronor 2019. KB undersökte möjligheterna, men affären rann ut i sanden. 

Erbjudandet att ta över Axiell Medias distribution av e-böcker kom överraskande för Kungliga biblioteket, KB. Men det var intressant, inte minst mot bakgrund av den nationella biblioteksstrategin. Det säger biträdande riksbibliotekarie Lars Ilshammar, som var med på det möte där idén först presenterades.

– En av pelarna i biblioteksstrategin var en satsning på nationella och digitala bibliotekstjänster, att skapa något slags gemensam ingång, eller i alla fall en mycket högre grad av samordning av bibliotekstjänster till såväl forsknings- och folkbibliotek. Det här hade kunnat vara en intressant komponent i det.

KB lät göra två juridiska analyser för att undersöka möjligheterna av ett förvärv. Den sista analysen kommer fram till att det inte skulle finnas några rättsliga hinder om KB endast avsåg att stå bakom en plattformstjänst, utan att själv införskaffa eller tillhandahålla några e-böcker.

Affären rann dock ut i sanden under våren 2019. Varför vet inte Lars Ilshammar, men han upplevde att Axiells intresse sjönk under processens gång.

– Vi fick aldrig något mer konkret erbjudanden än det här väldigt allmänna som Joel (Joel Sommerfeldt, Axiells koncernchef, red. anm.) presenterade. Han bjöd in KB att komma in i bolaget och vända och vrida på både verksamhet och siffror, och det gjorde två av våra avdelningschefer. Men längre än så kom det inte.

Lars Ilshammar uppfattade erbjudandet som att KB skulle ta över verksamheten utan att betala någon ekonomisk ersättning. Det är möjligt att det var en missuppfattning, säger han nu, och det kan ha varit en orsak till Axiells sjunkande intresse.

– Det kan ha spelat in. De kanske egentligen menade att det här var en affärsfråga, att överlåtelse innebar att vi skulle betala x antal miljoner. Det vet jag inte.

En som initialt hade direkta kontakter med Axiell var dåvarande riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg. Också hon nämnder den ekonomiska frågan som ett hinder.

– Det visade sig att det var en alltför komplicerad och dyr sak. Det blev kostsamt. Vi fullföljde inte hela analysen, för vi kände att det inte fanns någon möjlighet för oss att gå in med pengar. Det gör ju inte myndigheter på det sättet.

Det var inte Axiells inställning att de skulle lämna över verksamheten utan ekonomisk ersättning?

– Nej, det kändes inte som att vi kom så mycket längre i de diskussionerna just då, utan då fick det vila.

Axiell media är både it-systemleverantör och distributör av e-böcker och ljudböcker från förlag till bibliotek i Sverige. Folkbiblioteken är starkt beroende av dem och under lång tid dominerade de marknaden nästan helt och hållet. År 2018 kom dock en ny spelare in på marknaden. Då vann den amerikanska aktören Overdrive en upphandling med SKL Kommentus Inköpscentral (SKI) om e-litteratur till svenska bibliotek.

Lars Ilshammar tror att den händelsen kan ha legat bakom Axiells kontakt med KB.

– Jag är inte säker på att det sades uttryckligen, men vi uppfattade det som att man hade mer eller mindre gett upp om lönsamheten i den affär som Axiell media hade. Annars hade man väl knappast kommit med ett sådant här erbjudande, tänker jag.

Lars Ilshammar menar att det fortfarande är en intressant idé att KB skulle fungera som en ”aggregator” för e-bokstjänster i Sverige. En utveckling i den riktningen skulle dock kräva resurser – och ett uppdrag. Bollen ligger hos regeringen.

– Jag trodde kanske att det skulle komma någonting om det i årets kulturbudget. Men det verkar inte så. På presskonferensen talades det mest om stärkta folkbibliotek och läsfrämjande, med all rätt i och för sig. Så vi har inte kunnat gå vidare i någon större skala i bygget av sådana här tjänster.

Även Jesper Klein, en av två författare till den uppmärksammade rapporten Biblioteket i skyn, ser fördelarna med en nationellt samordnad, offentlig infrastruktur för e-bokstjänster.

– På ett väldigt övergripande plan är jag för att den offentliga sektorn, biblioteken, så snart som möjligt tar över stafettpinne i att driva e-boks- och ljudbokstjänster för allmänheten. Men självklart ska man ta hjälp av kompetens och resurser som kan finnas i det privata. Det är inte det som det handlar om. Det handlar om ägarskapet och ta ansvar för användarupplevelsen.

Varför skulle det vara bättre att det offentliga tar hand om det här än det privata? 

– Jag lutar mig mot den undersökning jag gjorde 2018 och som finns med i rapporten Biblioteket i skyn: I de länder där den statliga biblioteksmyndigheten eller ett konsortium av kommunala bibliotek tagit ansvaret för de digitala tjänsterna har man lyckats mycket bättre till en lägre kostnad.

Axiell har valt att inte svara på Biblioteksbladets frågor, men operativa chefen Maria Wasing har lämnat en skriftlig kommentar:

”Axiell för alltid en kontinuerlig dialog med centrala aktörer i branschen, så även med KB år 2018. Det är en självklarhet för oss i vår ambition att utveckla våra tjänster i samarbete. När det gäller detta har vi för närvarande ingen dialog med KB.”