annons
annons

Mer digital hjälp i Motala

20 sep 2018 • 2 min

I Biblioteksbladet nr 6 tittar vi närmare på regeringens satsning Stärkta bibliotek. En av de som fått pengar är Motala bibliotek som bland annat utökar sitt digidelcenter med en IKT-pedagog.

Gunilla Kvissberg, 90 år, får digital hjälp på biblioteket, här med Emelie Ekholm, handledare. Sin padda använder hon för att hålla kontakt med barn och barnbarn. Foto: Birgitta Hellman Magnusson.
Gunilla Kvissberg, 90 år, får digital hjälp på biblioteket, här med Emelie Ekholm, handledare. Sin padda använder hon för att hålla kontakt med barn och barnbarn. Foto: Birgitta Hellman Magnusson.

Förra sommaren öppnade ett nytt digitalt centrum i Motala bibliotek. Syftet med centret är att minska de digitala klyftorna hos befolkningen – hit kan Motalaborna komma för att få digital första hjälpen eller lära sig att programmera. På plats finns personal som förutom svenska pratar arabiska, amhariska, tigrinja och somaliska.

Digidelcentret drivs som ett treårigt projekt men planen är att det ska bli en del av bibliotekets ordinarie verksamhet. Och redan i höst ska verksamheten utökas.  Kommunen har fått 800 000 kronor från regeringens statsbidrag Stärkta bibliotek. Pengarna ska delvis gå till att projektanställa en IKT-pedagog under ett år.

– IKT-pedagogen ska stärka vår kunskap kring det digitala, säger chefen för Motala bibliotek, Birgitta Hellman Magnusson.

Bibliotekschefen Birgitta Hellman Magnusson i digidelcentret. Foto: Alexander Tergeland.
Bibliotekschefen Birgitta Hellman Magnusson i
digidelcentret. Foto: Alexander Tergeland.

IKT-pedagogen kommer att vara knuten till digidelcentret och utbilda bibliotekspersonal och allmänhet i medie- och informations­kunnighet, MIK, och ska även hjälpa till att skapa nya arbetsmetoder på biblioteket i form av kurser och kreativa workshops.

Pengarna från Stärkta bibliotek kommer ­också läggas på att deltidsanställa några så kallade brobyggare, som tillsammans ska ­jobba cirka 50 procent av en heltidstjänst. De ska arbeta uppsökande och fånga in nya målgrupper, främst barnfamiljer, i socio­ekonomiskt utsatta bostadsområden och erbjuda digital hjälp och aktiviteter.

– Brobyggarna, som ska ha olika språkkompetens, kommer att jobba på bokbussen som från och med denna höst kommer att göra längre besök i våra mångspråkiga bostadsområden, säger Birgitta Hellman Magnusson.

Motala biblioteks digidelcenter har fått uppmärksamhet ute i landet, inte minst från andra bibliotek som går i liknande tankar och flera av dem har kommit på studiebesök.

– Det har varit ett händelserikt år, vi nådde 1 500 besökare första året varav nästan hälften var barn. Digidelcentret är för alla åldrar men vi fick en rivstart bland annat på grund av skolans nya läroplan där det är mer fokus på elevernas digitala kompetens. Många lärare har besökt oss. Så det har varit fullt ös.

En orsak till att digidelcentret kommit i gång så bra är att biblioteket hela tiden har samarbetat med andra förvaltningar och även fått draghjälp av kommunens digitaliseringsstrategi där digidelcentret ingår. Det innebär att centret blivit förankrat i kommunen och inte är ett isolerat projekt som vilar tungt på bibliotekets axlar.

– Vi ska gå i den riktningen att vi försöker utveckla verksamheten med hjälp av samarbetspartners. Vi på biblioteket behöver inte göra allting utan det här ska vara en digital plats för hela kommunen. Visst blir det lite pusslande med tider, men man måste släppa på kontrollen, säger Birgitta Hellman Magnusson.

0 kommentarer

Senaste nytt

Porträttbild på Katarina Michnik och Karin Emanuelsson 
Debatt

Satsning på skolbibliotek – grunden till framtidens forskare?

Karin Emanuelsson och Katarina Michnik har intervjuat studenter om hur de använder biblioteket på Göteborgs universitet. En slutsats är att det finns en koppling mellan tillgången till bibliotek i grundskolan och på gymnasiet, och hur väl universitetsbibliotekets resurser senare används.

10 feb 2026 • 5 min

En person läser en bok och småler på biblioteket för att illustrera en ny studie som menar att folkbibliotek är viktiga för hälsan, kontakter och tillhörighet. Speciellt bland nyanlända och familjer.
Nyheter

Studie: Folkbibliotek är viktiga för måendet

Folkbiblioteken har avgörande roll för samhällets välmående och sociala sammanhållning. Det är slutsatsen i en kanadensisk studie. Rapporten slår också fast att biblioteken är något av det mest värdefulla en stad kan bidra med till lokalsamhället.

9 feb 2026 • < 1 min

Sara Kärrholm med bakgrundsbild på mörka böcker och obskyra föremål.
Essä

Dark Academia – en genre växer fram på Booktok

Estetiska principer är centrala för bokinfluerarna på Tiktok. Kanske innebär det att synen på högt och lågt är på väg att luckras upp, skriver Sara Kärrholm, docent i litteraturvetenskap och lektor i förlags- och bokmarknads­kunskap vid Lunds universitet.

2 feb 2026 • 7 min