MIK-utredaren: Ta ansvar för det egna lärandet
30 sep 2020 • 3 min
Biblioteken är viktiga för att motverka desinformation, propaganda och näthat. Men kunskapen är ojämnt fördelad och de som jobbar i sfären bör själva vidga sin kunskapshorisont, menar regeringens utredare Carl Heath.

På onsdagen överlämnades betänkandet Det demokratiska samtalet i en digital tid till kultur- och demokratiminister Amanda Lind. I utredningen framhålls bland annat biblioteksväsendets betydelse i försvaret av demokratin.
– Det pågår mycket gott arbete bland våra bibliotek när det kommer till att värna det demokratiska samtalet, bidra till ökad motståndskraft och inte minst arbeta aktivt med medie- och informationskunnighet (MIK), säger regeringens utredare Carl Heath som haft uppdraget vid sidan om jobbet som utbildningsdirektör vid forskningsinstitutet Rise.
Han framhåller att arbetet med MIK ser olika ut i biblioteksvärlden och att förutsättningarna är olika.
– Bilden är fragmenterad och heterogen, men det finns många goda exempel på insatser. Sen är det viktigt att de saker som görs sprids och delas så att de kommer många till del. Och det finns utmaningar av mer strukturell karaktär, ganska ofta är sådan här verksamhet projektorienterad, med kortsiktiga målbilder. Vi vet att långsiktigt strategiskt arbete är viktigt om man vill stärka förmågan i sin organisation. Det förutsätter mer än att man jobbar med kortsiktiga projekt.
I betänkandet lyfts den nationella biblioteksstrategin fram och i synnerhet att strategin betonar betydelsen av skolbibliotek, bibliotek inom vuxenutbildning samt stärkt MIK.
Vilken betydelse skulle ett genomförande av förslagen i strategin ha?
– Det vore av stor betydelse för demokratin, säger Carl Heath.
– Bibliotekens bidrag är särskilt viktiga för att nå målgrupper som andra inte självklart har möjlighet att nå. Det gäller inte minst den äldre befolkningen som är precis lika viktig som vilken annan målgrupp som helst. Där menar jag att biblioteken absolut inte ska underskattas. Deras roll som offentlig, trovärdig och tillitsskapande arena i det offentliga innebär att de utgör en god utgångspunkt för att vara en samlande plats för ett demokratiskt samtal i lokalsamhället. Den rollen spelar de redan idag och med mer kunskap om vår digitala tid och den här typen av frågor som jag adresserar i mitt betänkande, så kan de spela en ännu större roll.
Bland förslagen för att stärka skolans och vuxenutbildningens bidrag till ökad MIK föreslår utredningen bland annat kompetensutveckling för skolbibliotekens personal, att dessa bibliotek ska stärkas som pedagogisk resurs.
Kan man till och med säga att skolbibliotek är en grundbult i beredskapen mot hot mot demokratin?
– Jag skulle säga att biblioteken i sin helhet utgör en viktig arena. Skolbiblioteken, men också folkbiblioteken är en viktig del av detta och man ska heller inte underskatta det enormt goda arbete som görs inom universitetsbiblioteken. Det är lätt att glömma bort det, men deras särskilda förmåga att jobba med forskningslitteratur och att hantera och adressera komplexiteter kopplade till forskning, vetenskap och data spelar en större roll i dag än den kanske någonsin har gjort.
Vad kan den enskilda göra för att ta den här frågan vidare på egen hand eller inom ramarna för sin arbetsplats?
– Man kan förflytta sin egen kunskapshorisont och sedan dela med sig av den. Genom att i sin roll som bibliotekarie, oavsett vilken bibliotekskontext man befinner sig i, tillgodogöra sig kunskap om hur digitaliseringen påverkar vårt demokratiska samtal, så ger man sig själv verktyg och redskap för att hjälpa sin nästa och att kunna informera och kunskapsbilda utifrån den position man har.
Hur vidgar man sin kunskapshorisont?
– Ett konkret tips och råd är att fundera över sitt eget lärande, sin egen omvärldsbevakning och sin egen bildning. Hur gör jag för att lära mig mer om de här frågorna? Vilka känner jag i mitt sammanhang? Hur ser vårt kollegiala lärande ut i biblioteket? Hur ser våra förutsättningar ut för att ta del av det nya? Om man känner att man inte har tillräckligt med förutsättningar, vad behöver man då göra tillsammans med andra i sin verksamhet för att åstadkomma det lärandet?
Konkret – vart ska man vända sig då?
– Det finns många ställen att vända sig till. KB:s satsning Digitalt först är ett exempel på ett sammanhang som är kunskapsbildande i sig självt. Vi har Digidel-verksamheten som är ett annat sådant område. Förutom KB har vi myndigheter med kunskaper som i allra hösta grad är relevanta för bibliotekarier. Statens medieråds arbete är alldeles utmärkt att ta del av, Skolverket har fina resurser som inte bara lämpar sig för skolbibliotekarier och samhällskunskapslärare utan har ett bredare anslag. Internetstiftelsen är ytterligare en plats som är kunskapsbildande och tillhandahåller god information. Det finns mycket kunskap att ta del av och bibliotek som har gått före. En så enkel sak som att identifiera ett bibliotek i närheten som har kommit aningen längre i någon fråga än en själv, och ha ett samtal om det. Det behöver inte vara svårare än så.
Senaste nytt

Hat och hot, AI och skolbibliotek – se samtalen från Almedalen
Nu går det att se ett urval av paneldiskussionerna på Biblioteksarenan, scenen för biblioteksfrågor under årets Almedalsvecka. Med det önskar vi trevlig sommar!
3 jul 2025 • < 1 min

Samtal om samhälle, demokrati och bibliotek i Visby
Hur påverkas demokratin när studieförbunden måste dra ner på en tredjedel av verksamheten? Och är det okej att förolämpa varandra på nätet? Det och många fler frågor debatterades på Biblioteksarenan i Almedalen.
27 jun 2025 • 4 min

Stockholms satsning – frö till nationell e-plattform?
Biblioteket Play startades för att Stockholms stadsbiblioteks program skulle nå utanför det fysiska rummet. Målet är att det ska bli en gemensam plattform för biblioteken i Sverige.
27 jun 2025 • 4 min

Små resurser för att skydda kulturarvet
Underhållet är eftersatt på Ukrainas ledande nationalbibliotek. Behovet av digitalt bevarande är stort, men det stöd som har getts hittills är som droppar i havet.
25 jun 2025 • 5 min

Lag om säkerhet kan försvåra för bibliotek
2024 fanns det 342 integrerade folk- och skolbibliotek i Sverige. Frågan är hur många av dessa som påverkas när den nya lagen om säker skola börjar gälla den 1 juli.
24 jun 2025 • 3 min

Biblioteket öppet när campus stänger till följd av demonstrationer
Campus Blåsenhus på Uppsala universitet har flera gånger stängt för allmänheten på grund av att demonstranter tagit sig in. Då har biblioteket behövt påminna om att bibliotek ska vara öppna för alla.
23 jun 2025 • 3 min

Rysk litteratur förbjuds i Ukraina
Nästan 600 böcker i Ukraina har förbjudits för att de anses innehålla rysk propaganda. ”Syftar till att likvidera Ukrainas självständighet.”
19 jun 2025 • 2 min

Subtil underbemanning hotar tryggheten
För många symboliserar bibliotek det goda samhället. Men för att det ska fortsätta vara så måste all bibliotekspersonal arbeta under rimliga villkor, skriver Leodan Rodriguez.
18 jun 2025 • 3 min

En hel dag om bibliotek på Almedalens finaste scen
Biblioteksarenan är politikerveckans plats för samtal om bibliotek och frågor som rör dem. Notera onsdagen den 25 juni på Almedalsbibliotekets barnavdelning.
17 jun 2025 • < 1 min

Föreningen: Stora luckor i AI-kommissionens förslag
Svensk biblioteksförening uppskattar att AI-kommissionen ser bibliotekens potential när Sveriges befolkning ska folkbildas om AI. Men viktiga behov och utmaningar nämns inte ens i förslaget, skriver föreningen i sitt remissyttrande.
16 jun 2025 • 2 min

Bokprat ger hopp och känsla av normalitet
Ukrainska författare åker med böcker till bibliotek på krigshärjade och tidigare ockuperade platser. Biblioteksbladet var med på en resa i Tjernihiv-regionen.
16 jun 2025 • 11 min

Prisas för uppsats om skolbibliotek – ”Finns stora luckor”
Skolbibliotekarien och studenten Peter Frövik gick bort 2024. Till hans minne har nu ett uppsatspris instiftats. Lovisa Thelander är den första mottagaren.
13 jun 2025 • 2 min
0 kommentarer