När världen stänger in sig rustar nätets giganter

3 jul 2020 • 8 min

Amazon, Netflix, Facebook och andra nätbaserade företag växer sig ännu mäktigare under coronakrisen. Deras dominans leder till kulturell konformitet och demokratin kan skadas, varnar kritiker. Men ingen väg bort från dagens situation finns i sikte.

Grafik: Emma Hanqvist

Stacy Mitchell är jurist och aktivist i Portland, Maine. Hon är grundare av The Institute for Local Self-Reliance, en gräsrotsorganisation som de senaste åren fört en frenetisk kamp mot näthandelsjätten Amazon, i ett försök att försvara lokala butiker och affärsverksamheter.
– För Amazon är det svårt att föreställa sig ett bättre läge än att alla sitter hemma och köper saker hela dagarna, konstaterar hon.
Amazon är i dag så stort att det genererat en egen kategori av politiska aktivister som arbetar för att tämja dess vidunderliga makt. Företaget har även blivit ett eget ämne på amerikanska handelsutbildningar och det finns åtminstone fyra amerikanska nyhetsmedier som anställt “Amazon-korrespondenter” som bevakar företaget på heltid, som om det vore ett eget land.
Det säger något om Amazons unika ställning i den amerikanska – och allt mer i den globala – ekonomin, samhället och kulturlivet.

Det amerikanska folket har ingen som helst inblick i hur Amazon styrs och agerar

– Stacy Mitchel, aktivist –

Stacy Mitchells hemort Portland är en mellanstor hamnstad i USA:s nordöstra ände. Där finns en charmig stadskärna med gott om oberoende små butiker, kaféer, restauranger, antikvariat och delikatessaffärer. Staden är omgiven av flera college, universitet och konstskolor, vilket garanterar ett ständigt flöde av unga invånare och hög energi. Få amerikanska städer har så många bokhandlare, konsertlokaler, gallerier och små klädbutiker på så liten yta.
Många av de här butikerna har kämpat hårt för sin överlevnad redan under de två föregående decennierna, då Amazon kammat åt sig allt mer av amerikansk detaljhandel. Nu står de inför en existentiell kris.
En kvarts miljon amerikanska butiker tvingades stänga när coronapandemin lamslog hela USA i mars i år. Tiotusentals av butikerna kommer aldrig att öppna igen. De få amerikanska företag som blomstrat ekonomiskt under våren är i stället ett halvdussin välbekanta namn i tekniksektorn: Apple, Facebook, Alphabet (Googles moderbolag), Netflix och Amazon.

Aktivisten Stacy Mitchell varnar för att pandemin stärker de amerikanska nätjättarnas dominans. De har en alltmer dominerande ställning, men går inte att ställa till svars.

Stacy Mitchell tror nu att pandemin, som inneburit att miljontals amerikanska familjer tillbringat flera månader hemma i karantän, kan slå ut tusentals små butiker, bokhandlare, biografer och fristående affärsverksamheter, i Portland och liknande städer över hela landet. Det kan betyda att ännu mer av makten över amerikansk kultur och konsumtion koncentreras hos de redan dominanta teknikjättarna.
– Jag tror att det här kan leda till att ofattbart många fysiska butiker kommer att slås ut. De största kedjorna kommer att överleva, men det blir tufft för många andra. Hela våra liv utspelas just nu hemma och vi gör alla våra inköp på webben. Det gynnar en handfull av de största plattformarna, som Amazon. Den kritik som jag och många andra kommit med de senaste åren har därmed blivit än mer relevant nu, säger Mitchell på telefon från Portland.

Kritiken bottnar i att Amazon och en handfull andra teknikjättar har fått en sorts makt och inflytande som tidigare bara offentligt styrda institutioner hade.
– Amazon har blivit ett företag som står för en infrastruktur som är livsnödvändig för samhället. Det är en institution som gör sådant som tidigare gjordes av offentliga institutioner som vi kunde ställa till svars. Men det amerikanska folket har ingen som helst inblick i hur Amazon styrs och agerar. Vi har ingen makt över företagets ledarskap, eller deras avgörande beslut och vi kan inte ställa dem till svars. Det är en skrämmande situation, säger Stacy Mitchell.
Amazons väg till världsherravälde började med bokförsäljning i början av 2000-talet, men i dag dominerar de e-handeln i hela USA och ett dussintal andra länder. Företaget värderas till drygt 1000 miljarder dollar och grundaren Jeff Bezos egen förmögenhet uppgår till omkring 180 miljarder dollar, vilket gör att han sedan länge seglat förbi Bill Gates som världens rikaste man. I flera år har Amazon förberett en lansering i Sverige, som ständigt skjuts upp av oklara anledningar. Men många av våra europeiska grannländer har redan sett hur snabbt Amazon kan slå ut alla konkurrenter när de väl etablerat sig i ett nytt land.
Den amerikanska ekonomin lider av den värsta krisen sedan 1929, i kölvattnet av coronapandemin. Miljontals amerikaner har förlorat sina jobb varje vecka sedan i mars. Men e-handeln har vuxit med 16 procent under våren och Amazons intäkter och aktiekurs har slagit nya rekord. “Alla kriser skapar ett tomrum och den som lyckas fylla det tomrummet får stor makt” som James Bailey, ekonom på George Washington University, säger till CNN.
Amazon har fått en ofattbar makt över amerikansk ekonomi och kultur, där de styr vilka produkter som säljer eller inte, vilka företag som stiger eller faller och det påverkar hela amerikanska städer och samhällen, menar Stacy Mitchell.

Amazons dominans i USA började debatteras redan tidigt på 2000-talet, i takt med att de fick allt större makt över amerikansk bokindustri. Bokförlag och bokhandelskedjor fungerade därmed som ett slags kanariefågel i gruvan, som varnade för Amazons världsherravälde. I takt med att företaget växte gick många av USA:s största bokhandelskedjor, som Borders, i konkurs. Det har med tiden fört med sig den positiva bieffekten att många städer har sett fler mindre bokhandlare (antalet oberoende bokhandlare har dubblats i USA de senaste tio åren). Men Amazons konflikter med bokbranschen visade att de inte drog sig för öppen strid mot konkurrenter, som ofta slogs ut genom att Amazon exempelvis satte lägre priser, eller vägrade sälja böcker från förlag som inte gick med på deras villkor.

Sedan dess har de använt liknande metoder för att vinna samma dominanta position inom andra affärsverksamheter.

Jeff Bezos, Amazons grundare, är rikast i världen. Varje gång vi ser en serie på Netflix eller har ett möte via Zoom blir han ännu rikare.

– Amazon har i allt högre utsträckning börjat sätta själva parametrarna för hela USA:s detaljhandel. I en demokrati borde vi ha fria marknader som regleras av förtroendevalda politiker. Alla bör arbeta på samma villkor, och de bör sättas av offentliga institutioner. Men med Amazon har själva marknaden flyttat till Amazon. Där är det de själva som bestämmer vem som vinner och förlorar. Så de börjar allt mer fungera som enväldiga härskare över all amerikansk e-handel, säger Stacy Mitchell.
Under våren har Amazon dessutom tjänat miljarder dollar på många av de andra webbtjänster och plattformar som ökat i popularitet under våren. Netflix, kommunikationsplattformar som Slack och Zoom, och flera av världens största plattformar för spel använder sig alla av deras molnplattform Amazon Web Services, AWS.
AWS stod för 63 procent av företagets intäkter förra året och lär växa betydligt även i år.
Varje gång vi sträcktittar på en tv-serie på Netflix blir Jeff Bezos några cent rikare.

Netflix är ett annat av de företag som går bättre än någonsin. Precis som Amazon vinner bolaget på att miljontals amerikaner sitter hemma hela dagarna och strömmar mer film och tv-serier än någonsin.
Förra året gav kulturkritikern A S Hamrah ut en essäsamling med titeln The earth dies streaming. Titeln var främst en cineasts vink till en obskyr skräckfilm från 1960-talet, men den speglade även en samtid där miljontals amerikaner strömmar sju, åtta timmars underhållning om dagen, medan naturkatastrof­er hotar planetens överlevnad.
– Boken har nu lite oväntat blivit en bäst­sälj­are, men jag tror att det främst beror på titeln, säger han.

 

Hamrah var länge en militant motståndare till Netflix och strömmad film och tv överlag. Han gjorde en stor sak av att bara se film på bio. Men nu har han tvingats ge med sig. Sedan i mitten av mars är alla biografer stängda i New York och Hamrah har suttit i karantän i sin lägenhet i Brooklyn. För att kunna sköta sitt jobb som filmkritiker var hans enda möjlighet att börja prenumerera på Netflix och en rad andra tjänster för strömmad film.
– Jag betalar nu för Netflix, Amazon Prime, Criterion Collections sajt och tre andra tjänst­er. Jag har sett 80 filmer sedan karantänen började, säger han.
Hamrahs Netflix-skepsis bottnar i att dessa strömningstjänster på ett väldigt konkret sätt bidrar till klimatkrisen, då det krävs enorma mängder energi för att tillgodose behoven av de 183 miljoner prenumeranter som strömmar underhållning från plattformen varje månad.
Han är även bekymrad över det han betraktar som en destruktiv roll i amerikansk kultur, då Netflix trots det enorma utbudet tycktes leda till mer kulturell likformighet, eftersom alla tittar på precis samma saker.
– Netflix vill inte att du ska titta på gamla filmer utan på deras nyproducerade serier, så de styr hela tiden rekommendationerna till ett halvdussin nya tv-serier, typ Tiger king eller Stranger things. Det leder till en kulturell konformitet, säger Hamrah.

Dagens teknikjättar har för mycket makt över vår ekonomi, vårt samhälle och vår demokrati

– Elizabeth Warren, demokrat –

Netflix står i dag för 72 procent, mer än två tredjedelar, av all strömmad underhållning i amerikanska hem, enligt marknadsanalys­företaget HarrisX.
De har under våren fått drygt 15 miljoner nya prenumeranter globalt. De strömmar nu 156 miljarder minuter film och tv varje vecka, en ökning med 36 procent jämfört med förra året.
– Det är vårt lilla bidrag till att göra den här tiden i karantän aningen mer uthärdlig, sade företagets vd Reed Hastings i ett meddelande till styrelsen under våren.
Netflix och Amazon är bara de mest upp­enbara exemplen på hur de redan mäktiga teknikjättarna på den amerikanska västkusten nu växer sig ännu starkare. Allt fler ekonomer och politiker i USA varnar för att det inte bara leder till en kulturell likformighet, utan att det även kan innebära hot mot demokratin.

Nätjättarnas framfart har lett till att många småbutiker på landsbygden har slagit igen. Grafik: Emma Hanqvist

Under förra året jämförde demokraten Elizabeth Warren, som ställde upp i primärvalet för att bli presidentkandidat, Amazons dominans med “en basebolldomare som även äger lagen som spelar”.
Nu leder Warren och ett dussintal politiker i den amerikanska kongressen striden för ny konkurrenslagstiftning som hårdare ska reglera teknikjättar som Amazon, Facebook, Google och Netflix, samt även försöka separera delar av deras affärsverksamhet.
– Dagens teknikjättar har för mycket makt. För mycket makt över vår ekonomi, vårt samhälle och vår demokrati. De har kört över alla konkurrenter, exploaterat vår privata information för egen vinst och vinklat spelfältet så att alla andra missgynnas. På vägen har de skadat småföretag och innovation, sade Warren förra året.

Nu är konflikten om Amazons makt en av ytterst få politiska frågor i Washington som enar vänsterdemokrater som Warren och Bernie Sanders, med konservativa republikaner i kongressen.
Republikaner har framför allt väljarstöd på landsbygden och i småstäder och det är just där som Amazons dominans varit som mest destruktiv för den lokala affärsverksamheten och småföretagare.
– Jag har alltid förespråkat att marknaden korrigerar sig själv, men nu behöver kongressen agera och uppdatera våra lagar så att vi kan reglera den här verksamheten, sade republikanen Ken Buck i en debatt om Amazon nyligen.
Stacy Mitchell, aktivisten som kämpar mot Amazon, har under det senaste året vittnat i kongressens utredning om Amazons dominans. Men hon är inte optimistisk om att någon verklig förändring kommer att ske så länge Donald Trump sitter vid makten.
– Trump gillar att gnälla på Bezos på Twitter, men vi bör titta på det han faktiskt gör i stället för att titta på det han säger. I praktiken har Trump-administrationen varit en dröm för Jeff Bezos. Trumps skattereformer har mest gynnat de största företagen och det innebär att Amazon nu betalar lägre skatter än småföretagen här i Portland. Bezos har personligen tjänat miljarder på Trump.
I boken The Four skildrar handelsprofessorn Scott Galloway hur de fyra största teknikföretagen – Amazon, Apple, Facebook och Google – får en allt mer skrämmande dominans. Under pandemins kulmen i början av maj kommenterade han den ekonomiska utvecklingen med att den lär eskalera deras övertag:
“De enda konkurrenterna dessa fyra företag har numera är varandra.”

Näthandeln utgör ett hot mot traditionella bokhandlar. Grafik: Emma Hanqvist

Text: Martin Gelin

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till bbl@a4.se.


Senaste nytt