Jesper Klein: ”Sverige har halkat efter digitalt”

Den sista utredningen i den nationella biblioteksstrategin, Biblioteket i skyn. Nationella digitala bibliotekstjänster, av Jesper Klein och Ewa Thorslund berör det område som kräver de största investeringarna. Ändå smög den ut lite obemärkt.  

Vad såg ni under arbetet? 

– Att behoven av satsningar är stora. Sverige har halkat efter när det gäller digitalisering. Delvis för att Sveriges biblioteksväsende består av lokala självbestämmande enheter med egen budget. Var och en av dem har inte kraft att bedriva strategisk digitalisering. Det gör att vi behöver gemensamma lösningar som täcker hela landet, så vi kan uppnå jämlika villkor var en än befinner sig, säger Jesper Klein.

Vad krävs för att vi ska komma ikapp? 

– Statliga satsningar på nationella digitala tjänster. Vi behöver skapa bättre e-boks-och ljudbokstjänster för att främja läsning. Men också ordna bättre tillgång och ökad grad av digitalisering av vårt kultur- och kunskapsarv. Inom forskningen används böcker, tidningar, tidskrifter, ­arkiv. Men väldigt lite av det kunskapsarvet är digitaliserat. Vi behöver också öka effektiviteten i bibliotekssektorn. Till exempel genom ett nationellt bibliotekskort, vilket finns på många håll, och en nationell webblösning för biblioteken.

Hur kan biblioteken göra digitaliseringen mer ­demokratisk?  

– Genom att hjälpa till att överbrygga den digitala klyftan. Biblioteken kan ge tillgång till information via samlingar och tjänster. De kan kuratera och ta fram allsidig information, ge alternativa perspektiv på en och samma fråga. Det skiljer biblio­teken från de sociala nätverkens filterbubblor. Det handlar också om att ge tillgång kostnadsfritt och för alla.

Se film från UR Samtiden där Jesper Klein berättar om vad som kan göras för att skapa mer jämlika villkor kring tillgången till litteratur och att främja läsning i hela landet genom digitala e-medietjänster.