Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
14 jan 2020 • 4 min
Hur märks det att barnkonventionen blir lag? Och hur förbereder sig biblioteken runt om i landet? Läs hur bibliotekschefer tar sig an barnkonventionen.

Susanne Hägglund, bibliotekschef, Härnösand:
– Alla ska ha ”barnglasögonen”. Vi kommer att bli mer medvetna och förhoppningsvis skruva på perspektivet på all verksamhet. Redan nu jobbar vi med rummet: möblerar om, gör nytt och anpassar. Vi har börjat med att läsa Löpa linan ut. Vi ska jobba tillsammans med Karin Zetterberg som är engagerad av Regionbiblioteket Västernorrland för att jobba med detta tillsammans med kommunbiblioteken i länet.

Lena Lundberg Vesterlund, chef bibliotek och konst, Luleå:
– Konventionen synliggörs i den biblioteksplan som revideras och är viktig i den nya läsfrämjandeplanen. Konventionen kommer att finnas som grund vid beslut, förändringar i fysisk miljö, planering av aktiviteter och inköp av medier. Cheferna har påbörjat implementeringen utifrån Löpa linan ut. Arbetet fortsätter under 2020 och ska leda till en handlingsplan för implementeringen. Rädda barnen har hållit en grundläggande information och personalen kommer även att genomgå en obligatorisk webbutbildning.

Stefan Jacobson, kulturchef, Åmål:
– Genom läsbussen ”Läster” och fokus på läsglädje och läsupplevelser, har vi tagit oss ut i landskapet och bidragit till att ge barnen likvärdiga möjligheter till kulturupplevelser. I vår nya biblioteksplan utgör barnkonventionen ett av styrdokumenten och plattformarna för verksamheten.

Catharina Isberg, bibliotekschef, Helsingborg:
– Ledningsgruppen har läst Löpa linan ut och vi har haft en medarbetardag och tittat på hur vi kan stärka arbetet. Inför den lyfte vi initiativ som redan tagits, som att vi fört resurser från vuxna till barn, jobbat med 60/40 (60 procent av områdesbibliotekens yta ska användas för barnverksamhet) samt säkrat att alla avdelningar arbetar med barnverksamhet utifrån sina uppdrag. Varje år har vi ett tema och 2020 blir temat barnkonventionen.

Olof Berge-Kleber, bibliotekschef, Borås:
– En barnkulturfestival är planerad till nästa höst – men det är hur vi arbetar fram innehållet tillsammans med barnen som är målet. Det är ett sätt att träna på att använda barns perspektiv för ökad delaktighet. Ledningsgruppen har gått en kurs som Kultur i Väst och SKL erbjuder, och alla biblioteksmedarbetare ska gå samma utbildning. Vi kommer även att arbeta utifrån modellen som beskrivs i Löpa linan ut.

Sonja Viklund, enhetschef, Mora kulturhus och bibliotek:
– Ingen omedelbar skillnad. På grund av GDPR har vi rekommenderats att inte låta barn skaffa lånekort utan målsmans medgivande och det finns en farhåga att det krockar med konventionen. Vi har inte arbetat med en taxonomi för att tillämpa konventionen när vi reviderar vår biblioteksplan, utan har i stället valt att arbeta med hållbarhet i olika aspekter.

Jörgen Lundberg, vikarierande bibliotekschef, Borlänge:
– Två medarbetare har deltagit i ett seminarium utifrån Löpa linan ut och personalen ska få testa sina nuvarande kunskaper om konventionen i form av SKL:s quiz om barnets rättigheter. Därefter följer en genomgång av barnkonventionen. Skrift om konventionen är beställd och all personal får ett eget exemplar. Personalen tar sedan på ”barnglasögonen” och försöker inta barns perspektiv för att upptäcka hinder och möjligheter på biblioteket.

Ingegerd Frankki, bibliotekschef, Umeå:
– Personal på olika beslutsnivåer har deltagit i den utbildningsdag som anordnats av biblioteksföreningens expertnätverk för barn- och ungdomsbibliotekschefer. Utbildningsinsatser på ledningsnivå är planerade för att vi på ett strategiskt sätt ska ta oss an frågan och hitta former för att implementera lagens intentioner i våra styrdokument och i verksamheten i övrigt.

Maj Eriksson, bibliotekschef, Östersund:
– Det som är viktigt med att konventionen blir lag är att vi har en dialog med barn och unga så att de kan påverka bibliotekens verksamhet. Några i personalen har redan gått en utbildning om konventionen och efter årsskiftet kommer all personal att få en utbildning.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer