Experten: Naiv bild av rysk propaganda i EU

13 mar 2024 • 3 min

Att Sverige värderar yttrandefriheten är något Ryssland utnyttjar. I Sverige och EU finns det en naivitet när det handlar om den ryska propagandan, säger Maryna Vorotyntseva, senior expert på Nato Stratcom.

Källkritikens dag arrangeras av Internetstiftelsen. En av årets talare på det digitala eventet är Maryna Vorotyntseva från Ukraina. Rysk propaganda och hur vi avslöjar den, är hennes fokus.

Klockan är tio, Riga-tid, när vi ses på Zoom. Ukrainskan Maryna Vorotyntseva som är senior expert på Nato Stratcom, ska på Källkritikens dag den 13 mars prata om hur Rysslands informationspåverkan ser ut i Sverige jämfört med hur den ser ut i andra delar av EU.

Längre fram i vårt samtal kommer hon att gratulera till Sveriges Nato-medlemskap och nöjt förklara att Sverige nu blir både tryggare och säkrare.

Informationskriget är inte något som pågår separerat från det andra kriget.

Men först konstaterar Maryna Vorotyntseva att hon när hon tackade ja till Källkritikens dag, inte hade en aning om hur stort digitalt event det var hon skulle medverka på. När vi talas vid är 6 000 personer anmälda.

– Informationskriget är inte något som pågår separerat från det andra kriget och jag är glad att människor i Sverige är intresserade av det här.

Hon menar att informationshygien och mediehygien, som hon kallar det, att förstå hur detta informationskrig fungerar, är väldigt viktigt.

– Det går inte att lära sig allt på trettio minuter men förhoppningsvis kommer åhörarna veta mer om vad som kan hända. Det handlar om kritiskt tänkande.

Maryna Vorotyntseva trycker på att varje region är sårbar på olika sätt när det kommer till den ryska propagandan. Varje land, varje område, varje stad, har sin historia, sin dialekt eller sitt språk och sina traditioner. I ett normalt, välmående samhälle gör dessa skillnader samhället mer intressant, menar hon. Men i propagandans ljus görs det som är annorlunda till olika ingredienser som tillsammans bygger upp en bild av en fiende. Det kan handla om att en viss region var en del av ett annat land för tre hundra år sedan eller att en kung en gång i tiden skrev under en överenskommelse med ett annat imperium.

– Det är förstås nonsens och fånigt men om det inpräntas i tio års tid, då börjar folk tro på propagandan.

Hon kommer in på Ryssland och säger att en del ryssar hatar ukrainare för att de pratar ukrainska och för att de inte vill fira olika minnesdagar som rör det forna Sovjetunionen. Att man har en annan religion, andra traditioner, det borde inte störa någon, tycker hon och lägger till att så ser det trots allt ut i många demokratiska länder där det råder både åsiktsfrihet och religionsfrihet.

Maryna Vorotyntseva tar ett exempel. Hon berättar att hon träffade två afrikanska diplomater som representerade två olika länder. För dem beskrev hon kriget i Ukraina och en av dem sa: ”Så vitt jag vet är Rysslands anledning till krig en överenskommelse för 350 år sedan. Det betyder att de har rätt.” Maryna kontrade i samtalet med att det går att hitta väldigt märkliga avtal som signerades i diplomatens land på 1600-talet och att det inte gör att dennes folk inte har rätt att leva där nu. Diplomaten hävdade att han fått sin information från en oberoende, lokal Telegram-kanal, på engelska.

– Oberoende? Ja, säkert. Så många i Afrika är nog intresserade av ukrainsk historia. Men diplomaten var säker på sin sak. Och det är så här det funkar.

Vi kommer att se sådana under höstens presidentval i USA. Jag säger det för att folk måste vara källkritiska. Var kommer informationen ifrån?

”Deep fakes”, förfalskade bilder och videor, gör henne också orolig. Inte minst för att teknologin blir mer och mer utvecklad, förfalskningarna blir mer och mer porträttlika och verkliga.

– Vi kommer att se sådana under höstens presidentval i USA. Jag säger det för att folk måste vara källkritiska. Var kommer informationen ifrån? Kan man lita på att det är som det verkar vara? Det krävs ofta att man kan språket för att man ska kunna förstå att det som hörs i filmen inte går ihop med det personen faktiskt säger, konstaterar den före detta journalisten Maryna Vorotyntseva som bland annat har skrivit boken How Ukraine lost Donbass tillsammans med Denys Kazanskyi.

Hon menar att Ryssland inledde sitt propagandakrig för minst tjugo år sedan och att många olika metoder har använts sedan dess. Ändå, trots tjugo år av idoga propagandaförsök, skrattar hon, vill inte ukrainare bo i Ryssland.

– Och nog är ni i EU, till exempel Sverige, lite naiva, när det kommer till den ryska propagandan. Mycket handlar om era värderingar kontra de ryska. För er är inte minst yttrandefriheten så självklar och så viktig. Det utnyttjar de. Men ett viktigt råd är att samarbeta, exempelvis de nordiska länderna. En fördel som ni har gentemot Ukraina är att ni inte talar ryska, säger Maryna Vorotyntseva.

I juni förra året, efter att ha forskat om rysk propaganda mot Ukraina sedan 2004, började hon på Nato Stratcom där hon bland annat samlar in och granskar fakta. Hennes anställning tar slut i maj och då är planen att flytta hem till Kiev och Ukraina, planen har aldrig varit att bo utomlands.

– Vi får se vad som händer. Jag försöker att vara optimistisk.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"

Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."

11 apr 2024 • 5 min

Reportage

Hon vill knyta ihop Europas bibliotek

Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”

9 apr 2024 • 6 min

Internationellt

Böckerna som censureras mest

Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.

8 apr 2024 • < 1 min

Essä

En kamp för herravälde och profit

Traditionell vetenskaplig publicering utmanas av idén om öppen tillgång. Gustaf Nelhans skriver om risker och svårigheter och om hur forskarsamhället måste förändras för att idealet ska bli verklighet.

3 apr 2024 • 7 min

Nyheter

Blev du lurad?

Färgkoordinerade böcker i Höganäs, litteratur för vänsterhänta i Järfälla och utlån av sol-el i Ljungby. Många bibliotek skämtade på första april.

2 apr 2024 • 2 min

Nyheter

Lätt att få jobb för bibliotekarier

I takt med att AI används alltmer kommer bibliotekariernas kompetens att bli mer eftertraktad. Det spår Saco i sin senaste rapport och slår fast att det kommer att vara fortsatt lätt för bibliotekarier att hitta jobb.

27 mar 2024 • < 1 min