På riksnivå säger Socialdemokraterna att alla ska ha tillgång till bibliotek. I Uppvidinge kommun skär samma parti 35 procent av bibliotekets budget. Hur är det möjligt?

Kommunstyrelsen kallade beslutet för ”införande av automatlåning i kommunens bibliotek” med en förväntad besparing på två miljoner kronor. I praktiken har det inneburit att kommunens personal vid de totalt åtta biblioteken (fyra skolbibliotek och fyra folkbibliotek) har bantats ned, öppettiderna minskat samt att skolbiblioteken numera hålls öppna för allmänhet och elever samtidigt. Det säger Kasia Musial Lilja, kultur- och fritidschef i Uppvidinge kommun, när vi promenerar över ån mot centralorten Åsedas enda bibliotek som ska serva de 2 700 invånarna här.
– Nu har vi bara totalt 4,8 heltids­tjänster, på totalt åtta bibliotek över hela kommunen, säger hon.

Färre personal ska alltså utföra nästintill samma arbete som när de var två fler på tjänsten. Det är en ologisk ekvation, anser hon, som försämrar arbetsmiljön så mycket att kultur- och fritidsavdelningen redan innan beslutet fattades, varnade kommunstyrelsen att färre personal skulle kunna innebära risk för vite från Arbetsmiljöverket.
Ändå klubbades besparingen igenom. Som konsekvens har biblioteken dragit in på all verksamhet som inte är lagstadgad.
– Författarbesök, studiecirklar, projekt som högläsning på äldreboenden och förskolor, lovaktiviteter och språkstegen, sådant som gör att invånarna får en meningsfull fritid, har alla pausats, säger Kasia Musial Lilja.

Vi känner att vi inte kan utveckla och växla upp bibliotekens verksamhet, som att vi är i ständig limbo

Kasia Musial Lilja

Sedan 2014 har Uppvidinge haft ett stort asylmottagande och 2020 var nästan 27 procent av kommunens 9 498 invånare utrikesfödda. Samtidigt beskrivs skol­resultaten i Uppvidinge som fortsatt låga medan resultaten nationellt sett förbättras, enligt barn- och utbildningsnämnden. Biblioteken har tidigare kunnat erbjuda ett mer kvalificerat stöd till både elever och pedagoger.
Invånarnas mötesplatser har sam­tidigt blivit allt färre, banklokaler har stängts och i kommunen finns inte en enda fritidsgård. Att biblioteken fått minskade öppettider försvårar arbetet ytterligare att införa kvalitativa läsfrämjande insatser. Nedskärningarna riskerar därför att allvarligt försvåra bibliotekens språk­utvecklande arbete med barn och unga i allmänhet, och i synnerhet barn och föräldrar i ickeläsande hem, menar Kasia Musial Lilja.
– Om vi inte kan vara en del av omvärldens utbud riskerar vi att få en generation som inte är så vana vid läsning på fritiden.
Flera av bibliotekarierna som Biblioteksbladet pratat med upplever dessutom beslutet som ett ifrågasättande av deras yrkesroll och existensberättigande.
– Vi känner att vi inte kan utveckla och växla upp bibliotekens verksamhet, som att vi är i ständig limbo, säger Kasia Musial Lilja.
När en skolklass nyligen besökte ett av skolbiblioteken hann den ensamma bibliotekarien inte serva alla vilket resulterade i att en sorterad boklåda ställdes ut till skolklassen, utanför dörren. Händelsen uppmärksammades i Smålandsposten i början av mars i år och fick ordföranden för kultur- och föreningsutskottet, Margareta Schlee (M), att reagera.
Hon tar emot för intervju i det K-­märkta och gula kommunhuset från 1928.
– Hela idén om skolbibliotek förfaller ju om eleverna inte får komma in, det måste vara prio ett att skjuta till de pengar som behövs, säger hon.
Sedan 2018 styrs kommunen av Social­demokraterna och Vänsterpartiet i val­tekniskt samarbete med Moderaterna. Vid tillträdet låg kommunen på ett minus­resultat och Margareta Schlee satt själv med när beslutet om biblioteksbesparingarna fattades som en del av budgetpaketet.
Hon säger att hon såg kultur- och fritids­avdelningens utredning som en larm­rapport, även om hon själv stöttade beslutet.
Nu menar hon att läget är ett annat. 2021 redovisade kommunen en resultat­förbättring på 35,7 miljoner kronor och Margareta Schlee anser därför att politikerna borde se över ekonomin igen och ge tillbaka resurser till biblioteksverksamheten.

I kommunhuset jobbar även Niklas Jonsson (S), kommunstyrelsens ordförande. Han anser att budgetförändringen var nödvändig sett till kommunens besparingskrav. Han har en förhoppning om att de nya digitala lösningarna ska skapa nya arbetssätt mellan allmänheten och biblioteken i kommunen.
– Att lämna gamla strukturer och erbjuda nya är inte alltid lätt i en övergång. Att hitta nya smarta sätt att jobba mellan skolan och biblioteken är något vi behöver utveckla men det kan ta lite tid, säger han.
Varför tog ni inte hänsyn till kultur- och fritidsavdelningens utredning?
– Jag tror man måste hitta alternativa lösningar. Självklart märks det av att vi plockat bort personal, det är det ingen som säger emot. Men en glesbygdskommun med ett stort antal bibliotek kräver också resurser, det är hela tiden ekonomiska prioriteringar, säger han.
Alla ska ha tillgång till bibliotek, de ska vara öppna och inkluderande. Det svarade Socialdemokraterna på en enkät i Biblioteksbladet inför valet 2018. På vilket sätt lever biblioteken i Uppvidinge upp till det?
– Det är jätteklokt tänkt och vi erbjuder också alternativa lösningar när vi gör dessa förändringar. Vi minskar inte förutsättningen att komma åt böckerna. Självfallet är biblioteken viktiga för skolorna och allmänheten. Det är en kunskapsbank för många.

På riksnivå säger Socialdemokraternas Lawen Redar (S), riksdagsledamot i kultur­utskottet, att hon tar frågan om kultur och bibliotek på största allvar, även om hon försvarar Uppvidinges besparingar mot bakgrund av den lokala demografiska utmaningen med generell försörjning och lägre skattekraft.
– Det här säger väldigt mycket om att vi måste ha en långsiktig politik för att finansiera välfärdsuppdraget. Vi kommer behöva bistå den kommunala kulturen, det är inget snack, säger hon.
Hon vill dock inte kommentera att kommunen det senaste året gått med 35,7 miljoner plus, eller vad hon anser om att en skolklass inte kunde ges tillträde till skolbiblioteket.
– Ska vi öka läsförståelsen så är det möten med skolbibliotekarier som ska till. Det räcker inte med inköp av böcker och platser för litteratur i byggnaden. Vänder vi inte utvecklingen i fråga om djupläsningen blir det i förlängningen ett demokratiproblem, fortsätter hon.
Något konkret förslag på hur det ska ske vill hon dock inte ge.

Moderaternas kulturpolitiska tales­person Kristina Axén Olin säger att skolbiblioteken är en prioriterad verksamhet från hennes partis sida. Hon vill inte kommentera kommunens nedskärningar på biblioteken men säger att Moderaterna i Uppvidinge kommer att gå till val på att utöka budgeten för biblioteken.
– Enligt skollagen ska alla ha tillgång till skolbibliotek. Biblioteken, böcker och att öka läsförståelsen behöver verkligen prioriteras, det är så man lägger grunden för lyckad integration och för att barn ska klara skolan. Det är otroligt viktigt, säger hon.