Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
8 jun 2022 • 5 min
På riksnivå säger Socialdemokraterna att alla ska ha tillgång till bibliotek. I Uppvidinge kommun skär samma parti 35 procent av bibliotekets budget. Hur är det möjligt?
Allt utom det nödvändigaste pausas när kommunens åtta bibliotek ska drivas med knappt fem heltidstjänster, säger kultur- och fritidschef Kasia Musial Lilja.
Kommunstyrelsen kallade beslutet för ”införande av automatlåning i kommunens bibliotek” med en förväntad besparing på två miljoner kronor. I praktiken har det inneburit att kommunens personal vid de totalt åtta biblioteken (fyra skolbibliotek och fyra folkbibliotek) har bantats ned, öppettiderna minskat samt att skolbiblioteken numera hålls öppna för allmänhet och elever samtidigt. Det säger Kasia Musial Lilja, kultur- och fritidschef i Uppvidinge kommun, när vi promenerar över ån mot centralorten Åsedas enda bibliotek som ska serva de 2 700 invånarna här.
– Nu har vi bara totalt 4,8 heltidstjänster, på totalt åtta bibliotek över hela kommunen, säger hon.
Färre personal ska alltså utföra nästintill samma arbete som när de var två fler på tjänsten. Det är en ologisk ekvation, anser hon, som försämrar arbetsmiljön så mycket att kultur- och fritidsavdelningen redan innan beslutet fattades, varnade kommunstyrelsen att färre personal skulle kunna innebära risk för vite från Arbetsmiljöverket.
Ändå klubbades besparingen igenom. Som konsekvens har biblioteken dragit in på all verksamhet som inte är lagstadgad.
– Författarbesök, studiecirklar, projekt som högläsning på äldreboenden och förskolor, lovaktiviteter och språkstegen, sådant som gör att invånarna får en meningsfull fritid, har alla pausats, säger Kasia Musial Lilja.
Vi känner att vi inte kan utveckla och växla upp bibliotekens verksamhet, som att vi är i ständig limbo
Sedan 2014 har Uppvidinge haft ett stort asylmottagande och 2020 var nästan 27 procent av kommunens 9 498 invånare utrikesfödda. Samtidigt beskrivs skolresultaten i Uppvidinge som fortsatt låga medan resultaten nationellt sett förbättras, enligt barn- och utbildningsnämnden. Biblioteken har tidigare kunnat erbjuda ett mer kvalificerat stöd till både elever och pedagoger.
Invånarnas mötesplatser har samtidigt blivit allt färre, banklokaler har stängts och i kommunen finns inte en enda fritidsgård. Att biblioteken fått minskade öppettider försvårar arbetet ytterligare att införa kvalitativa läsfrämjande insatser. Nedskärningarna riskerar därför att allvarligt försvåra bibliotekens språkutvecklande arbete med barn och unga i allmänhet, och i synnerhet barn och föräldrar i ickeläsande hem, menar Kasia Musial Lilja.
– Om vi inte kan vara en del av omvärldens utbud riskerar vi att få en generation som inte är så vana vid läsning på fritiden.
Flera av bibliotekarierna som Biblioteksbladet pratat med upplever dessutom beslutet som ett ifrågasättande av deras yrkesroll och existensberättigande.
– Vi känner att vi inte kan utveckla och växla upp bibliotekens verksamhet, som att vi är i ständig limbo, säger Kasia Musial Lilja.
När en skolklass nyligen besökte ett av skolbiblioteken hann den ensamma bibliotekarien inte serva alla vilket resulterade i att en sorterad boklåda ställdes ut till skolklassen, utanför dörren. Händelsen uppmärksammades i Smålandsposten i början av mars i år och fick ordföranden för kultur- och föreningsutskottet, Margareta Schlee (M), att reagera.
Hon tar emot för intervju i det K-märkta och gula kommunhuset från 1928.
– Hela idén om skolbibliotek förfaller ju om eleverna inte får komma in, det måste vara prio ett att skjuta till de pengar som behövs, säger hon.
Sedan 2018 styrs kommunen av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i valtekniskt samarbete med Moderaterna. Vid tillträdet låg kommunen på ett minusresultat och Margareta Schlee satt själv med när beslutet om biblioteksbesparingarna fattades som en del av budgetpaketet.
Hon säger att hon såg kultur- och fritidsavdelningens utredning som en larmrapport, även om hon själv stöttade beslutet.
Nu menar hon att läget är ett annat. 2021 redovisade kommunen en resultatförbättring på 35,7 miljoner kronor och Margareta Schlee anser därför att politikerna borde se över ekonomin igen och ge tillbaka resurser till biblioteksverksamheten.
I kommunhuset jobbar även Niklas Jonsson (S), kommunstyrelsens ordförande. Han anser att budgetförändringen var nödvändig sett till kommunens besparingskrav. Han har en förhoppning om att de nya digitala lösningarna ska skapa nya arbetssätt mellan allmänheten och biblioteken i kommunen.
– Att lämna gamla strukturer och erbjuda nya är inte alltid lätt i en övergång. Att hitta nya smarta sätt att jobba mellan skolan och biblioteken är något vi behöver utveckla men det kan ta lite tid, säger han.
Varför tog ni inte hänsyn till kultur- och fritidsavdelningens utredning?
– Jag tror man måste hitta alternativa lösningar. Självklart märks det av att vi plockat bort personal, det är det ingen som säger emot. Men en glesbygdskommun med ett stort antal bibliotek kräver också resurser, det är hela tiden ekonomiska prioriteringar, säger han.
Alla ska ha tillgång till bibliotek, de ska vara öppna och inkluderande. Det svarade Socialdemokraterna på en enkät i Biblioteksbladet inför valet 2018. På vilket sätt lever biblioteken i Uppvidinge upp till det?
– Det är jätteklokt tänkt och vi erbjuder också alternativa lösningar när vi gör dessa förändringar. Vi minskar inte förutsättningen att komma åt böckerna. Självfallet är biblioteken viktiga för skolorna och allmänheten. Det är en kunskapsbank för många.
På riksnivå säger Socialdemokraternas Lawen Redar (S), riksdagsledamot i kulturutskottet, att hon tar frågan om kultur och bibliotek på största allvar, även om hon försvarar Uppvidinges besparingar mot bakgrund av den lokala demografiska utmaningen med generell försörjning och lägre skattekraft.
– Det här säger väldigt mycket om att vi måste ha en långsiktig politik för att finansiera välfärdsuppdraget. Vi kommer behöva bistå den kommunala kulturen, det är inget snack, säger hon.
Hon vill dock inte kommentera att kommunen det senaste året gått med 35,7 miljoner plus, eller vad hon anser om att en skolklass inte kunde ges tillträde till skolbiblioteket.
– Ska vi öka läsförståelsen så är det möten med skolbibliotekarier som ska till. Det räcker inte med inköp av böcker och platser för litteratur i byggnaden. Vänder vi inte utvecklingen i fråga om djupläsningen blir det i förlängningen ett demokratiproblem, fortsätter hon.
Något konkret förslag på hur det ska ske vill hon dock inte ge.
Moderaternas kulturpolitiska talesperson Kristina Axén Olin säger att skolbiblioteken är en prioriterad verksamhet från hennes partis sida. Hon vill inte kommentera kommunens nedskärningar på biblioteken men säger att Moderaterna i Uppvidinge kommer att gå till val på att utöka budgeten för biblioteken.
– Enligt skollagen ska alla ha tillgång till skolbibliotek. Biblioteken, böcker och att öka läsförståelsen behöver verkligen prioriteras, det är så man lägger grunden för lyckad integration och för att barn ska klara skolan. Det är otroligt viktigt, säger hon.
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
29 sep 2023 • 3 min
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.
22 sep 2023 • 2 min
En organisation för världens bibliotekarier måste vara ett föredöme. Att Ifla inte klarade det är en stor besvikelse, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 sep 2023 • 2 min
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min
0 kommentarer