Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
5 jul 2022 • 2 min
Politikerna är överens i sak och påstår att de inte vill göra partipolitik av skolbiblioteken. Kanske kan ett förslag komma i höst. Men räcker pengarna?
Samtal om skolbiblioteken i Almedalen. Från vänster: Jörgen Gassilewski, Per Kornhall, Gunilla Svantorp, Niels Paarup-Petersen, Karin Linder och Grethe Rottböll.
– Skolbibliotek är inte något gulligt. Att barn inte kan läsa är en katastrof. Jag vill höra om satsningar: Vi ska ha läskunniga elever, sade Karin Linder, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening i ett panelsamtal i Almedalen tillsammans med Läromedelsförfattarna och Sveriges författarförbund.
Temat var detsamma som så många gånger tidigare. Alla är överens om att det är viktigt att barn lär sig att läsa och att skolbibliotek och läromedel behövs. Ändå händer inget. Så sent som på måndagen höll Dik ett panelsamtal i Almedalen med samma frågeställning. Dock utan några nya löften.
Men de två politikerna som deltog, Gunilla Svantorp (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott, och Niels Paarup-Petersen (C) suppleant i samma utskott, framförde båda förhoppningar om att det kan presenteras ett lagförslag om bemannade skolbibliotek till hösten. I så fall skulle ett bemannat skolbibliotek kunna finnas runt om i landet inför skolstarten 2025, resonerade Niels Paarup-Petersen som också förklarade att en anledning till att det har dröjt är att det finns så mycket som behöver göras på skolans område. Politikerna har helt enkelt inte hunnit med.
Men finansieringen är också ett hinder. Om alla elever ska ha tillgång till utbildade skolbibliotekarier kommer det att kosta.
– Det är också en budgetfråga, därför kan man inte riktigt säga vad som kan hända. Och med tanke på hur mycket man har lovat till försvaret och annat är utrymmet begränsat, sade Gunilla Svantorp.
Gustav Fridolins utredning slog fast att reformen skulle kosta totalt 485 miljoner kronor.
– Det är en ganska liten summa i sammanhanget, sade Karin Linder.
Efter valet byts utskottsledamöter, ministrar och statssekreterare ut. Därför, påpekade Niels Paarup-Petersen, har branschorganisationer och intresseföreningar en viktig uppgift.
– Ni måste ta på er rollen att ringa upp dem som sitter i utskotten 14 dagar efter valet. Frågan prioriteras inte bort bara av ondska, utan för att man har tusen frågor att prioritera bland.
Gunilla Svantorp höll med.
– Opinionsarbete är jätteviktigt, inte minst gentemot oss.
Enligt politikernas drömscenario läggs en proposition om alla elevers rätt till bemannade skolbiblioteken fram till hösten. Men, underströk Karin Linder, skolbiblioteken är verktygen och inte målet.
– 2025 känns hyfsat nära, men det är då arbetet börjar. Målet är något annat, mer kunniga elever och det kommer att ta längre tid.
Niels Paarup-Petersen målade upp skräckscenariot som hela panelen tycktes skriva under på.
– Ett samhälle där barnen växer upp till medborgare som inte har förmåga att ta till sig information eller utveckla sina fantasier. Ett mer korkat och mindre demokratiskt samhälle.
Bibliotekssektorns lobbyister kämpar om verklighetsbeskrivningen. "När folkbiblioteket beskrivs som laglöst land måste man ingripa."
11 aug 2022 • 5 min
Den som informerar om sexuell och reproduktiv hälsa kan bryta mot lagen i delstater som infört förbud mot abort. Det befarar USA:s biblioteksförening ALA som fördömer allt begränsande av information.
10 aug 2022 • < 1 min
Vid valet 2018 plockades regnbågsflaggor ner på flera bibliotek som fungerade som vallokaler. En kränkning som kan få hbtq+personer att känna otrygghet i ett rum som inte längre är välkomnande, skriver styrgruppen för Svensk biblioteksförenings expertnätverk för arbete med hbtq+.
9 aug 2022 • 3 min
För att frigöra tid och resurser införs intelligenta mediehanteringssystem på folk- och universitetsbibliotek. Det beskrivs som en vattendelare. ”Det är viktigt att vi lär oss hur vi kan arbeta med denna teknik", säger Lovisa Liljegren, bibliotekarie som skrivit en mastersuppsats om systemet.
8 aug 2022 • 4 min
Det ska vara enklare för besökare att hitta information kring känsliga ämnen på Malmö stadsbibliotek. Inspirationen kommer från andra sidan Atlanten, förklarar Andrea Hofmann på Malmö stad.
5 aug 2022 • 2 min
Ifla och Unesco har presenterat en uppdatering av sitt folkbiblioteksmanifest. Forskaren Ola Pilerot är positiv – men samtidigt kritisk mot otydlighet och att bibliotek framställs i linje med samhällets ”marknadifiering”.
3 aug 2022 • 2 min
Det som lyfts fram som lösningen på spridningen av desinformation – källkritik – riskerar att användas i motsatt syfte av dem som vill sprida falska uppgifter. Forskarna Olof Sundin och Jutta Haider synar komplexiteten i sin nya bok.
2 aug 2022 • 5 min
Fyra svenska röster från bibliotekens världskongress Ifla Wlic som under veckan ägt rum i Dublin, Irland.
29 jul 2022 • 4 min
Efter några turbulenta månader av vittnesmål om den giftiga kulturen i Iflas ledning bad organisationens ordförande Barbara Lison om ursäkt när bibliotekens världskongress avslutades i Dublin på torsdagen. Men de som väntat sig grundliga förklaringar och en konstruktiv plan för vägen framåt fick inte mycket med sig från Irland.
29 jul 2022 • 2 min
Med bara dagar kvar till Iflas WLIC-konferens i Dublin ser Annelie Janred från Göteborg fram emot att träffa internationella kollegor igen.
21 jul 2022 • 2 min
Äntligen semestertid och tid att ta igen sig. Här får du tips om några av vårens bästa reportage i Biblioteksbladet. Trevlig sommar!
14 jul 2022 • 2 min
De missförhållanden som har uppdagats inom Iflas kansli och ledning har lett till att medlemmar kräver en oberoende utredning. Den europeiska sektionen har undertecknat skrivelsen, liksom Svensk biblioteksförening.
12 jul 2022 • 2 min
0 kommentarer