Politikerna är överens i sak och påstår att de inte vill göra partipolitik av skolbiblioteken. Kanske kan ett förslag komma i höst. Men räcker pengarna?

– Skolbibliotek är inte något gulligt. Att barn inte kan läsa är en katastrof. Jag vill höra om satsningar: Vi ska ha läskunniga elever, sade Karin Linder, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening i ett panelsamtal i Almedalen tillsammans med Läromedelsförfattarna och Sveriges författarförbund.

Temat var detsamma som så många gånger tidigare. Alla är överens om att det är viktigt att barn lär sig att läsa och att skolbibliotek och läromedel behövs. Ändå händer inget. Så sent som på måndagen höll Dik ett panelsamtal i Almedalen med samma frågeställning. Dock utan några nya löften.

Men de två politikerna som deltog, Gunilla Svantorp (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott, och Niels Paarup-Petersen (C) suppleant i samma utskott, framförde båda förhoppningar om att det kan presenteras ett lagförslag om bemannade skolbibliotek till hösten. I så fall skulle ett bemannat skolbibliotek kunna finnas runt om i landet inför skolstarten 2025, resonerade Niels Paarup-Petersen som också förklarade att en anledning till att det har dröjt är att det finns så mycket som behöver göras på skolans område. Politikerna har helt enkelt inte hunnit med.

Men finansieringen är också ett hinder. Om alla elever ska ha tillgång till utbildade skolbibliotekarier kommer det att kosta.

– Det är också en budgetfråga, därför kan man inte riktigt säga vad som kan hända. Och med tanke på hur mycket man har lovat till försvaret och annat är utrymmet begränsat, sade Gunilla Svantorp.

Gustav Fridolins utredning slog fast att reformen skulle kosta totalt 485 miljoner kronor.

– Det är en ganska liten summa i sammanhanget, sade Karin Linder.

Efter valet byts utskottsledamöter, ministrar och statssekreterare ut. Därför, påpekade Niels Paarup-Petersen, har branschorganisationer och intresseföreningar en viktig uppgift.

– Ni måste ta på er rollen att ringa upp dem som sitter i utskotten 14 dagar efter valet. Frågan prioriteras inte bort bara av ondska, utan för att man har tusen frågor att prioritera bland.

Gunilla Svantorp höll med.

– Opinionsarbete är jätteviktigt, inte minst gentemot oss.

Enligt politikernas drömscenario läggs en proposition om alla elevers rätt till bemannade skolbiblioteken fram till hösten. Men, underströk Karin Linder, skolbiblioteken är verktygen och inte målet.

– 2025 känns hyfsat nära, men det är då arbetet börjar. Målet är något annat, mer kunniga elever och det kommer att ta längre tid.

Niels Paarup-Petersen målade upp skräckscenariot som hela panelen tycktes skriva under på.

– Ett samhälle där barnen växer upp till medborgare som inte har förmåga att ta till sig information eller utveckla sina fantasier. Ett mer korkat och mindre demokratiskt samhälle.