Författarförbundet: alla utlån på skolor måste registreras

Författarförbundet genomför nu en kampanj riktad mot landets skolor. Tanken är att kampanjen, Varje lån räknas, ska göra att skolpersonal förstår vikten av att varje boklån registreras.

Anja Gatu, själv barnboksförfattare, är ledamot i det så kallade biblioteksrådet inom Sveriges författarförbund. Hon berättar att initiativet till kampanjen kom från förbundets barn- och ungdomssektion. Hon är en av många som är ute på skolor och pratar om sitt skrivande och sina böcker.

– Vi träffar jätteengagerade skolbibliotekarier. Samtidigt ser vi ofta att det slarvas med registreringen av utlånen. Det är kanske inte skolbibliotekariernas fel utan snarare är det så att resten av skolpersonalen inte riktigt förstår varför det här är så viktigt, säger Anja Gatu.

Hon lägger snabbt till att personalen nog tänker att det viktigaste är att barnen läser och att böckerna kommer tillbaka till skolbiblioteket när de är utlästa. Ofta har hon på sina skolbesök sett lärare som har rullande bokhyllor som de fyller på i sina bibliotek. Sedan får hyllan stå där i klassrummet terminen ut och barnen plockar det de vill läsa.

– Det är förstås bra att de böckerna finns i barnens närhet och det är viktigt att de läser. Men man får inte glömma den här viktiga registreringen av utlånen. Vi tror självklart inte att det handlar om illvilja utan om att man faktiskt inte vet varför det är så viktigt, poängterar Anja Gatu.

Hon understryker att registreringen är en del av ett större system som i förlängningen ligger till grund för att böcker ska kunna skapas i Sverige i dag.

– Därför har vi satt ihop informationskampanjen som vi hoppas att landets skolbibliotekarier ska hjälpa oss att sprida. De kan också gärna förklara för sina kollegor varför det är så viktigt med registreringen. De skolbibliotekarier jag har pratat med har blivit väldigt glada över kampanjen, säger Anja Gatu.

Illustratören och författaren Emma Virke har tagit fram en bild, en affisch, som både kan spridas i sociala medier och som kan printas ut och delas ut. I sociala medier kommer det att finnas en länk och på affischen kommer det att finnas en QR-kod som båda leder till Författarförbundets informationssida om kampanjen. Där beskrivs det som händer när ett lån registreras och vad biblioteksersättningen används till.

– Vi vet inte hur stort problemet är. Men det är många skolor som inte har bemannade skolbibliotek eller som har skolbibliotek som kanske bemannas en dag varannan vecka. I bästa fall skrivs utlånen upp på en lista och det ger en tung administrativ vardag när hen väl kommer in till skolan, förklarar Anja Gatu och fortsätter:

– Och vad ska skolbibliotekarien egentligen ägna sig åt? Är det att sitta och föra in långa listor i datorn eller är det att jobba med själva förmedlingen och böckerna? Så man kan ju föreställa sig att det är ganska många utlån som inte registreras. Vår punchline är att varje gång du registrerar ett lån så bidrar du till att fler böcker skapas, du bidrar till hela ekosystemet.

Biblioteksersättningen fördelas av Sverige Författarfond där Jesper Söderström är direktör.

– Jag blir lite förvånad, jag vet inte riktig vad jag ska säga, säger han när han hör talas om Författarförbundets kampanj.

Skälet till förvåningen är att skolbiblioteks faktiska utlåning inte ligger till grund för biblioteksersättningen. I stället bestäms den nivån av en schablon på 16,25 miljoner utlån, en nivå som har legat fast i över tio år.

– Det kan till och med vara så att den nivån motsvarar en högre utlåning än den faktiska utlåningen, säger Jesper Söderström.

Han tillägger dock att exaktheten i den individuella biblioteksersättningen förbättras om registreringen kan bli bättre.

– Övergripande bör det vara allas ambition att skolbiblioteksstatistiken i alla delar blir bättre och mer heltäckande.

Anledningen till att biblioteksersättningen beräknas utifrån en schablon är att det saknas statistik som ger en rättvisande bild av skolbibliotekens utlåning. Detta bekräftas av Cecilia Ranemo, ansvarig för statistik på Kungliga biblioteket.

– Statistiken är inte komplett, säger hon.

Förklaringen är att statistiken bara fångar upp lånen på skolor med minst halvtidsbemannade bibliotek. Där uppgick antalet utlån till knappt 6 miljoner under 2022.

Den totala siffran är, enligt Cecilia Ranemos bedömning, ungefär den dubbla – fortfarande en avsevärt lägre nivå än de siffror som ligger till grund för biblioteksersättningen.

Hennes slutsats är därför att schablonen är mer förmånlig för litterära upphovspersoner än den faktiska utlåningsstatistiken.

– Författarfonden vet vad de håller på med, de ser till författarnas bästa så de blir inte lidande, säger hon.

Åter till Anja Gatu, i ett mejl till Biblioteksbladet skriver hon att hon hade fått uppfattningen att schablonen gällde de skolor som inte rapporterade någon statistik alls, de skolor som har mindre än halvtidsbemanning. Sedan understryker hon återigen syftet med kampanjen: ”Vi behöver veta vilka böcker som lånas för att rätt upphovspersoner ska få rätt ersättning, och det är viktigt att vi håller koll på utlåningen, särskilt om lånen skulle överskrida schablonsumman, vilket skulle kunna bli fallet om regeringens förslag om bemannade skolbibliotek går igenom”.