Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
29 apr 2019 • 2 min
En skolbibliotekarie i Malmö frågar experten Hanna Carlsson om hur man hanterar pedagoger som har åsikter om vad barnen får låna.
Hej!
Undrar lite hur ni hanterar pedagogerna? Våra elever har fasta bibliotekstider och brukar då komma med en pedagog. I vissa klasser är pedagogen rätt strikt med vad barnen får lov att låna. Till exempel så ville en elev i årskurs 2 i dag låna en av Amulett-böckerna, vilket hen inte fick för sin lärare eftersom det inte är ”riktig” litteratur utan ”bara bilder”. Jag vill inte underminera lärarna men samtidigt vill jag uppmuntra eleverna till läsning. Ofta försöker jag göra detta genom att låta dem låna en bok som de verkligen vill ha och sedan en som kanske utmanar dem lite mer. Personligen lider jag lite varje gång en pedagog helt avfärdar någon av elevernas val genom att säga att det inte duger. Samtidigt så känner ju läraren sina elever bäst. Är lite kluven …
Skolbibliotekarie i Malmö

Hanna Carlsson, expertnätverket för skolbibliotek:
Jag tycker att din strategi att låta eleverna låna två böcker är jättebra, och helt i linje med skolbibliotekets språkutvecklande uppdrag. I dina skor hade jag försökt lyfta detta med lärarkollegiet, men förutsättningarna för sådana diskussioner kan se väldigt olika ut på olika skolor.
Sitter du till exempel med i arbetslag eller ämneslag på skolan? Vilka kanaler har du för kontakt med lärarna? Är det ”enbart” på deras initiativ eller finns det mötesstrukturer där du är involverad?
Dialog med lärarna är oftast det absolut bästa. Presentera för lärarna hur du vill arbeta lässtimulerande och varför, och ställ frågan hur de vill samarbeta. De behöver ju få inblick i hur du tänker för att samarbetet ska bli bra, och kanske kan ni vidga varandras perspektiv. I dessa samtal skulle du kunna vara förberedd med texter kring lässtimulans och läsning. Jag läste till exempel en del bra saker i Kulturrådets publikation Med läsning som mål, sammanställd av litteraturforskaren Jonas Andersson. Kanske kan ni tillsammans läsa eller diskutera den sortens texter för att gemensamt utveckla arbetet med läsning på skolan.
Om kulturen på skolan är sådan att du inte blir insläppt i diskussionerna med lärarna så kanske ett samtal med din rektor är på sin plats. Hur tycker hen att arbetet med läsning och litteratur ska se ut? Jag skulle dock vända mig till lärarna först, för konstruktiv diskussion.
Var börjar man när man startar ett nytt skolbibliotek? Hur får man besökarna att hitta rätt i ett meröppet bibliotek? Från och nu kan du som läsare av Biblioteksbladet ställa frågor till Svensk biblioteksförenings expertnätverk. Skicka din fråga till bbl@a4.se så ser vi till att den kommer till rätt expert.
[fakta id=”19738″]
Läs mer:
http://biblioteksbladet.test/hur-startar-man-en-appelhylla/
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer