Låntagare i Chicago behöver inte längre oroa sig över lånade medier som blivit liggande. Slopandet av av straffavgifter görs för att öka tillgängligheten till biblioteket och överbrygga socioekonomiska skillnader.

Nyheten att permanent slopa förseningsavgifter tillkännagavs av Chicagos borgmästare samt bibliotekets styrelseordförande vid en presskonferens tidigare i veckan. Ett syfte är att öka användningen av biblioteken i staden. Av cirka 1,1 miljoner Chicagobor med lånekort är nästan 350 000 blockerade på grund av obetalda skulder.

”Återvänd till detta fantastiska bibliotekssystem via din lokala filial eller var du nu känner dig mest bekväm. Och ta med dig dina låneböcker tillbaka!” sa borgmästaren Lori Lightfoot vid presskonferensen, rapporterar nyhetssajten Crain´s Chicago Business.

Tillfälliga amnestier för skuldbelagda låntagare har prövats förr i Chicago med gott resultat. 2016 innebar en allmän avskrivning av skulder att många tusen besökare återkom – och att medier till ett värde av nästan en miljon dollar återlämnades. Vid en motsvarande amnesti fyra år tidigare återlämnade nästan hundra tusen medier.

De allra flesta blockerade lånekorten har tillhört invånare i de socioekonomiskt mer utsatta delarna av södra Chicago.

”På den södra sidan är en av tre innehavare av lånekort blockerade”, sa Lori Lightfoot vid presskonferensen.

På Chicagos bättre bemedlade norra sida har endast ett av sex kort varit blockerat på grund av obetalda avgifter.

Enligt borgmästaren kommer de slopade avgifterna inte att påverka bibliotekets budget, snarare tvärtom. Intäkterna uppgår årligen till knappt en miljon dollar medan de medier som tidigare inte återlämnats men som biblioteket har hopp om att få tillbaka nu när återlämnandet inte innebär risk att straffas ekonomiskt, betingar ett värde på mer än fyra miljoner.

Erfarenheter från annat håll talar också för att slopade avgifter är ekonomiskt hållbart. Biblioteket i San Diego i södra Kalifornien slopade till exempel sina straffavgifter förra sommaren. Det innebar förlorade intäkter på knappt 700 000 dollar – men också en årlig besparing av den miljon det tidigare kostat att driva in skulderna.

Även i Sverige har flera kommuner slopat avgifterna i sina bibliotek, rapporterade Kulturnytt i P1 häromveckan. Och när Karlskoga i vintras utvärderade erfarenheterna av nästan ett helt år som avgiftsfritt bibliotek, visade det sig även där att förändringen innebar en ekonomisk besparing.