Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
17 mar 2017 • 3 min
Kring år 2000 fanns nästan inga bokcirklar alls på folkbiblioteken – i dag är de överallt. Det framgår av ett stort forskningsprojekt som leds av Kerstin Rydbeck, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet.
Under snart fem år har Kerstin Rydbeck, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, undersökt ett fenomen som ibland kallats för en folkrörelse: bokcirklarna. I slutet av 2017 ska projektet ”Läsarnas cirklar. En litteratursociologisk undersökning om socialt läsande och läsargemenskaper i dagens Sverige” vara avslutat.
Ett viktigt spår handlar om biblioteken. Under de senaste åren har de nämligen varit snabba på att ta tillvara på det växande intresset för bokcirklarna.
– Vid det senaste sekelskiftet kunde man knappt hitta en cirkel organiserad av ett bibliotek. I dag finns de överallt. Enligt den årliga biblioteksstatistiken fanns det år 2015 bokcirklar på biblioteken i cirka 77 procent av landets kommuner, säger Kerstin Rydbeck.
Och det handlar ibland om ganska stora insatser från bibliotekariernas sida. Genom en enkät till samtliga kommunala bibliotek i landet har Kerstin Rydbeck fått en bred bild av hur de arbetar. I artikeln ”Reading Groups in Swedish Public Libraries” från 2016, presenterar hon den: Medan man på en del bibliotek begränsar biståndet till lokaler och tillhandahållande av böcker, erbjuder man på andra dessutom diskussionsfrågor och bibliotekarier som samtalsledare.
– Det finns till och med de som lånar ut sina lokaler efter stängning. Jag träffade en sådan cirkel, utanför Uppsala. De hade fått tillgång till ett eget rum där de kunde komma och gå som de ville.
Om cirklarna för 30–40 år sedan, då böckerna var dyrare, hade tydliga ekonomiska motiv, fungerar de i dag mer som en umgängesform. Många av Kerstin Rydbecks informanter har gett uttryck för att det är just det personliga mötet som lockar. Kanske är det orsaken till att de digitala bokcirklarna inte riktigt tagit sig.
– Man vill diskutera litteraturen i en social samvaro. Vanligt är att man relaterar sina egna personliga erfarenheter till litteraturen. På det sättet får man distans till dem, och de framstår inte som så privata.
För biblioteken är bokcirklarna naturligtvis ett sätt att locka människor till lokalerna, i en tid när det blir allt svårare. Det handlar dock inte så mycket om att hitta nya målgrupper, eftersom den typiska cirkeldeltagaren redan är en biblioteksvän. Schablonen är en välutbildad, medelålders eller pensionerad kvinna med svensk bakgrund.
– Jag har hört argumentet från bibliotekarier att ”vi måste vårda våra kärnanvändare, så att de inte överger oss nu när litteraturen blivit så billig och det är så lätt att få tag på den”.
Det är klart att man också gärna skulle vilja engagera andra grupper, påpekar Kerstin Rydbeck. Det är dock en stor utmaning. Barn går an. När det kommer till ungdomar och unga vuxna däremot är det svårt att få med dem i cirkelverksamheten.
– Inte ett enda bibliotek som besvarade enkäten hade cirklar för deltagare i åldern 18–25. Den gruppen är känd som den svåraste att nå, eftersom det erbjuds så mycket aktiviteter som konkurrerar om de här personernas uppmärksamhet.
Samtidigt vet vi ju att det finns litteratur för tonåringar och unga vuxna, ofta med magiska inslag, som skapar väldigt starka gemenskaper och identiteter. Kerstin Rydbeck menar dock att det inte alltid är böckerna som är de här gruppernas främsta intresse.
– Jag har försökt få kontakt med Harry Potter-sällskapet i Uppsala, men inte lyckats. Jag tror inte att de är så fokuserade på litteratur, utan mer på filmerna. Tolkiensällskapet å andra sidan spelar rollspel – böckerna förväntas man redan ha läst.
Under året kommer Kerstin Rydbeck att jobba med en stor analys av forskningsprojektet i sin helhet, som så småningom ska resultera i en bok.
Ett digitalt folkbibliotek över nationsgränserna? Skulle de nordiska länderna kunna använda en gemensam lösning för digital utlåning? Det hoppas Nordisk kulturkontakt som föreslår hur det skulle kunna gå till i en ny rapport.
26 apr 2024 • 2 min
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
24 apr 2024 • 3 min
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
0 kommentarer