Vart fjärde folkbibliotek har lagts ner under de senaste 20 åren. Samtidigt är de regionala skillnaderna stora när det gäller öppettider och avstånd till närmaste bibliotek. Det visar en färsk rapport från Myndigheten för kulturanalys.

Rapporten som Myndigheten för kulturanalys gjort visar att kulturdeltagandet i stort är brett förankrat bland befolkningen. Men samtidigt är det inte alla som får tillgång till kulturen. Man ser stora skillnader över landet där de som bor i större städer oftare har tillgång och tar del av kultur.

– Delaktigheten sjunker kraftigt när man ser utanför de större städerna. Vi kan nästan se vita fläckar på kartan. Det här ligger inte i linje med de kulturpolitiska målen. Det är politikernas ansvar att ta fram en politik som gör att delaktigheten inte påverkas av var man bor, säger Sverker Härd, myndighetschef på Myndigheten för kulturanalys.

Variationen syns även på folkbiblioteken. Den minskade tillgängligheten har bidragit till att allt färre besöker biblioteken vilket lett till ökade regionala skillnader.

Rapporten visar också att vart fjärde folkbibliotek lagts ner och att öppettiderna förkortats under de senaste 20 åren. 1995 fanns 1 539  folkbibliotek och 2015 var siffran nere på 1 145. När filialerna läggs ner så kompenserar man till viss del av bokbussar, men antalet bussar har inte ökat i samma takt som filialerna har lagts ner.

Samtidigt varierar öppettiderna stort. 2015 hade 43 procent av folkbiblioteken öppet mindre än 40 timmar i veckan. 38 procent hade öppet på lördagar och 13 procent på söndagar. I genomsnitt har folkbiblioteken öppet 25 timmar i veckan. Kronobergs län hade kortaste tiden, 17 timmar per vecka, och Stockholms län längst med 35 timmar i veckan.

Rapporten visar också att ”möjligheten att ta del av kultur begränsas på grundval av individers bostadsort, utbildning, kön och socioekonomiska bakgrund.”

– Vi tycker att det här rimmar illa med de målsättningar som finns för kulturpolitiken. Med bakgrund mot detta så bör man överväga att ge kulturpolitiken en mer fördelningspolitisk profil för att nå alla grupper. Ens bakgrund och bostadsort ska inte spela så stor roll som det gör. Det pågår politiska reformer som svarar bra mot den problembild vi ser, men vi får se vad det har för effekter i längden, säger Sverker Härd, myndighetschef på Myndigheten för kulturanalys.

Rapporten visar även:

• Det totala bokbeståndet, räknat i antal böcker, minskade varje år under 2000-talet. Sedan mitten av 1900-talet har utlåningen av fysiska böcker minskat.
• Digitala kulturvanor som filmtittande och musiklyssnade kan bli allt vanligare framöver, men att det sker på bekostnad av andra vanor som bokläsning och biblioteksbesök.
• I kommunernas kulturbudget står biblioteken för den största posten, 39 procent av de totala kostnaderna. Kommunerna använde sammanlagt 4,3 miljarder kronor till biblioteksverksamhet under 2015.

Läs hela rapporten här.