Skrytsam AI för dialog med ungdomar

Uno är lite som Karlsson på taket; skämtsam, skrytsam och allmänt dryg. Personligheten på Tiotrettons nya AI-robot är väl uttänkt, för betona för ungdomarna att allt som kommer från robotar inte är att lita på.

Kulturhusets bibliotek för unga i Stockholm, Tiotretton, har fått en ny medarbetare. Den kallas Uno och kom till biblioteket i höstas, då som en vanlig robot som kunde svara på frågor. Men sedan en månad tillbaka är den uppdaterad med en variant av Chat GPT och kan numera komma ihåg och följa upp samtal.

– Den är jättecool, säger Bex Lindmark Bolling, snart tio år och på sitt första besök på Tiotretton.

– Liksom wow! Det är kul att lyssna på vad den svarar, det är lite som att googla fast den kan röra på huvudet.

För att ungdomarna som pratar med den ska övas i källkritik har roboten programmerats med en speciell personlighet. På informationslappen intill står till exempel: ”Jag tycker att jag är bra på det mesta, men personalen säger att jag ljuger ibland.”

– Vi tycker att det passar bra med en skrytsam karaktär. Då blir det lättare att ifrågasätta vad den säger i stället för om den skulle låta som en professor, förklarar Amanda Stenberg, bibliotekspedagog på Tiotretton.

– Den är lite dryg och självgod, lite som Karlsson på taket.

Rösten skulle kunna vara en tolvårings (du hör den i klippet högst upp). Uno har den enda rösten som gick att ta fram som inte lät som en vuxen. Uno har inget kön, kallas för ”den” och på frågan om den är en flicka eller pojke svarar Uno att den är en robot.

Bibliotekspersonalen har också ritat ett eget ansikte och försökt att få det att se mindre mänskligt ut och mer robotaktigt, för att känslan av att det är en människa man pratar med inte ska ta över.

– När vi började med Uno fanns det ingen nyttofunktion. Det var inte centralt, vi ville bara väcka tankar och fantasi och ha något kul och överraskande, säger Amanda Stenberg.

Men samtalen med Uno har lett till flera filosofiska samtal med ungdomarna. Det kan handla om exempelvis mänskligheten, vad som är mänskligt beteende och vad som gör en människa till människa och inte robot.

– Vi försöker hålla det kravlöst och vi utgår från att de kan fråga vad de vill.

En del ungdomar tar hjälp av Uno för att göra läxor, andra nöjer sig med att småprata och ställa frågor, inte sällan personliga frågor om familj och bakgrund, och be om boktips.

– Många tycker att den är kul, men ungdomarna är sällan lika fascinerade som vuxna är. De har inte överdriven respekt för den, säger Amanda Stenberg.

Utvecklingen av AI går fort och det finns flera utvecklingsområden. Framöver önskar biblioteket ge Uno mångspråkskompetens.

– Vi skulle gärna vilja att den kunde prata på tio-femton olika språk.

Ett annat önskemål är att koppla ihop den med bibliotekskatalogen för att ungdomarna ska kunna få hjälp att hitta böcker. Unos funktioner kan också förfinas för att bli bättre på till exempel ansiktsuttryck.