Idag säger vi grattis till Finlandsinstitutets bibliotek som firar 120 år och därmed är ett av Stockholms äldsta fortfarande verksamma...

Idag säger vi grattis till Finlandsinstitutets bibliotek som firar 120 år och därmed är ett av Stockholms äldsta fortfarande verksamma bibliotek. Finlandsinstitutets bibliotek grundades av Stockholms Finska Förening 1894, då Finland fortfarande var ryskt. Det fanns på Skeppsbron i Stockholm och kom att bli Stockholms första finskspråkiga bibliotek i Sverige.

Föreningen överlät biblioteket till Finlandsinstitutet 1978. Biblioteket öppnades 1997 i institutets nyrenoverade lokaler. Idag har Finlandsinstitutets bibliotek ca 19 000 medier – den största delen av materialet, ca 90 %, är på finska och resten på svenska. Sverigefinska böcker har en egen hylla. I biblioteket finns även en bred samling av svenskspråkig litteratur, finsk och sverigefinsk skönlitteratur och facklitteratur om Finland. I biblioteket hittar man även musik-cd och ljudböcker.

Biblioteket hör till en av de viktigaste kulturinstitutionerna för den finskspråkiga minoriteten i Stockholmsregionen och stöds av Statens kulturråd, Stockholms stads avdelning för kultur- och integrationsstöd, Stockholms läns landsting, Kultur- och utbildningsförvaltningen samt Finlands undervisningsministerium.

Födelsedagen uppmärksammas förstås i biblioteket men framför allt med en programkväll i litteraturens och språkets tecken: Krigets kvinnliga ansikte – Biblioteket 120 år. Kerstin Brunnberg talar under rubriken ”Utan kultur inget språk”. I litteraturseminariet Krigets kvinnliga ansikte samtalar författarna Sirpa Kähkönen, Sinikka Ortmark Stymne och Pia Ingström i samtal med den sverigefinska journalisten forskaren och författaren Johanna Parikka Altenstedt om hur kvinnorna breddat finländarnas syn på kriget genom att nu själva litterärt ta sig an detta område. Har finländarna kanske fått ett nytt perspektiv på kriget? Har kvinnor och män fått ombytta roller, eftersom kriget tidigare varit männens heliga område?

Författaren Sirpa Kähkönen är mest känd för sin historiska romanserie om Kuopio under vinter- och fortsättningskriget. Sinikka Ortmark Stymne var ett av de c:a 70 000 krigsbarn som under åren 1939-1945 sändes till Sverige undan kriget och svälten i Finland och har skrivit boken Krigsbarns erinran: snäll lydig och tacksam. Pia Ingström är finlandssvensk författare och litteraturredaktör på Hufvudstadsbladet och Johanna Parikka Altenstedt, har skrivit boken Flóra Bartha Paasonen – Vaiettu tarina – en kvinnas egen berättelse om ett liv i krigets skugga.