Satsar på samiska

4 apr 2018 • 3 min

Biblioteket i Arvidsjaur ville göra något för att stärka det samiska språket. Det blev flera saker. Samisk temavecka, en ny Sápmiavdelning och samisk släktforskning. Hela våren pågår det samiska språkcaféet Giella-café som ska vara ett tryggt rum att tala ett språk som tystats.

Den samiska veckan innehöll bland annat filmvisningar och skolbesök på samiska. BiblIoteket i Arvidsjaur fortsätter under våren med släktforskning och språkcafé. Foto: Mariann Lörstrand Kristina Sandström.
Den samiska veckan innehöll bland annat filmvisningar och skolbesök på samiska. BiblIoteket i Arvidsjaur fortsätter under våren med släktforskning och språkcafé. Foto: Mariann Lörstrand Kristina Sandström.

– Att inte fler pratar samiska har med våra historiska ärr att göra. Förr i tiden var det förbjudet att prata samiska i skolan. Så en hel generation har gått miste om chansen att upprätthålla sitt eget språk och inte heller kunnat föra det vidare till nästa generation, säger Tina Boström som är biblioteksassistent i Arvidsjaur.

Biblioteket här ville göra något för att stärka både den samiska stoltheten och användningen av språket och tillsammans med en samisk koordinator genomförde de i januari en samisk vecka som också blev start för ett längre åtagande. Bland annat startade Giella-café, ett samiskt språkcafé där deltagarna ska kunna komma över tröskeln att våga prata samiska med varandra, även om deras samiska är knagglig.[fakta id=”17614″]

– Tyvärr är den ofta det, säger Tina -Boström. Men det är stor skillnad i inställning. I dag är de unga nyfikna och stolta över sitt ursprung.

Av de 80 000 samer som finns i Sápmi (eller Sameland) bor cirka 20 000 i Sverige. Hur många av dem talar samiska? 

– Det finns ingen exakt siffra för dem som bor i Sverige. Men av de 80 000 är det ungefär 20 000 som kan tala samiska. Det får inte bli ett språk som faller i glömska, säger Tina Boström.

Avsparken för Giellacafé var föreläsningen Språkspärrar med Sylvia Sparrock från Sametingets språkcentrum. Vad menas med språkspärrar?

– Det handlar om hur man ska våga prata samiska. Det är ett rätt svårt språk att erövra, eftersom det tillhör en helt annan språkstam än svenskan. Dessutom talas det fem olika dialekter eller varieteter inom samiskan i Sverige. I Arvidsjaur är umesamiska den traditionella dialekten. Men jag är från Jokkmokk så mina varieteter är nordsamiska och lulesamiska. Vi förstår varandra i alla fall, man kan jämföra det med hur danska, norska och svenska förhåller sig till varandra. Och Giellacafé ska var ett tryggt rum att prata i oavsett förkunskaper.

Giellacafé är bara en av flera punkter i projektet Biejvieh som betyder ”dagarna” på umesamiska och är samlingsnamnet för aktiviteterna under den samiska veckan i januari. Projektet startade biblioteket redan för två år sedan tillsammans med en samisk koordinator.  Men då i mindre skala, i år var aktiviteterna fler och större.

Vad har ni gjort mer under Biejvieh?

– Vi har bland annat tagit emot skolklasser. Årskurs tre har fått en övergripande information om samer av mig och den samiska -koordinatorn, medan årskurs sex ville ha ett mer djupgående tema om den samiska kulturen. Så de har fått ta del av hur renskötseln fungerar.

– Så har vi haft invigning och visning av vår nya Sápmiavdelning med samiska seniorer. Sedan visades Mumintrollet på nordsamiska på bio i Medborgarhuset. Det var också en radiobio om Anna-Maria Blind, den första samen på Dramaten. Man kunde även se en utställning om Karin Stenberg som var en pionjär inom den samiska föreningsrörelsen. Och så har vi hängt upp konst av samiska barn.

Några av era programpunkter fortsätter under våren. Vilka är det?

– Förutom Giellacafé så har vi startat en samisk släktforskningscirkel i samarbete med en samisk koordinator och Arvidsjaurs sameförening och Arvidsjaurs släktforskarförening. Tillsammans med erfarna släktforskare får man en gång i veckan söka sina samiska rötter. Och det är fler än man tror som har det.

Hur har ni finansierat aktiviteterna?

– Vi talade om det häromdagen och det har faktiskt inte gått på mer än 10 000 kronor. Den stora kostnaden har varit affischer.

Vad har varit bra och vad har varit dåligt? Vilka erfarenheter tar ni med er till nästa år?

– Det mest positiva är det stora intresset som finns. Att det är så många som vill veta mer om samer och som vill komma över språkspärrarna. När jag funderar över framtiden tänker jag på min lilla dotter. Hon kommer att få lära sig mer om den samiska kulturen än vad tidigare generationer har fått. Men det som skrämmer mig är omvärldens okunskap, jag hoppas att min dotter och jämnåriga inte kommer att möta den okunskapen ute i samhället. Där har biblioteken en viktig roll – i att lyfta fram de nationella minoriteterna. Det vi har lärt oss efter årets Biejvieh är att vi ska ta in fler aktörer. Och vi har redan fått förfrågningar. Nu när vi arbetade fram årets program var vi bara tre personer. Min chef, den samiska koordinatorn och jag. Vi behöver vara fler.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Nytt råd ska rädda kulturarvet

Kungliga biblioteket får tillsammans med en rad andra myndigheter i uppdrag att bilda ett råd för att skydda kulturarvet. ”I en orolig värld blir bibliotekens och arkivens betydelse ännu mer central.”

1 mar 2024 • < 1 min

Krönika

Ingen kan väl vara emot öppen vetenskap?

Demokrati, kunskap och att forsknings­resultat ska göra största möjliga nytta. Det borde räcka som drivkrafter för att göra vetenskapen öppen till 2030, skriver Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen.

1 mar 2024 • 2 min

Ledare

140 miljoner argument för öppen tillgång

De vetenskapliga förlagen tjänar obegripligt mycket pengar. Det drabbar alla, från allmänheten till forskare, när miljoner som kunde ha gått till forskning i stället blir vinst hos världens största kapitalförvaltare.

28 feb 2024 • 2 min

Internationellt

Möter attacker med öppna dörrar

Enda sättet att möta antidemokratiska attacker som har drabbat bibliotek i Berlin är att göra precis tvärtom: öppna dörrarna för samtal om demokrati. Det säger Boryano Rickum, bibliotekschef i Tempelhof-Schöneberg, ett av biblioteken som har råkat ut för högerextrema attacker där böcker förstörs.

22 feb 2024 • 2 min