I höst driver biblioteken i Varberg kampanjen ”Bibliotek mot rasism”. Med föreläsningar, teaterföreställningar och fester vill de visa att biblioteken står upp för allas lika värde. Hit är alla lika välkomna.

När författaren och Förintelseöverlevaren Mietek Grocher föreläste i en av Varbergs gymnasieskolor förra våren dök medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen upp och satte sig längst fram. På Kulturhuset i Varberg har det klistrats varningar för ”mångkulturellt område”. Biblioteket har fått anslag med liknande budskap uppsatta i samband med sina språkkaféer.

Den ökade högerextrema närvaron föranledde Varbergs bibliotek att starta kampanjen ”Bibliotek mot rasism”.

– Vi vill visa att vi tar ställning för mångfald och mot rasism. När vi har jobbat med mångfaldsarbete, fredsprojekt och inkluderingsarbeten har vi märkt att det finns krafter här som vill något annat, säger Kajsa Åberg som samordnar projektet på Varbergs bibliotek.

Från början var det biblioteket som drev frågan, men det fick snabbt med sig representanter från hela kulturavdelningen.

– Bibliotekslagen säger att biblioteken ska arbeta för det demokratiska samhällets utveckling. I det arbetet måste det ingå att verka för ett öppet samhälle, för allas lika värde och mot alla typer av rasism, säger Kajsa Åberg. Vi vill visa att biblioteket är en fredad zon, en plats dit alla är välkomna.

Startföreläsningen hölls av stiftelsen Expos vice VD Alex Bengtsson i början av september. Fler föreläsningar på temat följer, bland annat av avhopparen Anna-Lena Joners Larsson som skrivit boken Nazibruden om sitt förflutna i vit makt-rörelsen. Bibliotek mot rasism-kampanjen kommer också att synas i knappar, nyckelband, flyers och affischer där biblioteken tryckt sitt ställningstagande.

– Temat kommer att gå igenom i alla program för alla besöksgrupper i höst. Också i barnteater, filmvisning, bokklubbar och konstutställningar.

Utgångspunkterna är dels Forum för levande historias definition av rasism: ”Ytterst handlar rasism och främlingsfientlighet om att peka ut ett ’vi’ och ett ’dom’ för att kunna hävda att alla grupper inte ska ha samma rättigheter”, dels den tolkning av Bibliotekslagens paragraf 2 man enats om, att det ingår i bibliotekens uppgift att verka för allas lika värde och mot rasism. Både Varbergs kommun och region Halland ställde sig bakom kampanjen.

Kajsa Åberg ser höstens aktiviteter som ett startskott för ett långsiktigt arbete. Hon uppfattar att alla i personalgruppen är positiva. De har förberett sig i kontakt med polisen men också med workshops. Och själv ser Kajsa Åberg gärna att kampanjen väcker debatt.

– Ja, jag hoppas att det blir reaktioner. Det kommer att finnas de som frågar om biblioteken verkligen ska göra detta. Vi vet att det finns motkrafter. Men vi har stöd i de dokument som styr bibliotekens verksamhet.

Gävleborgs län var först ut med en sån här kampanj. När de startade 2014 var det också på grund av ökad aktivitet i de rasistiska kretsarna. Bibliotekskonsulenten Ann Östman vid regionbiblioteket Gävleborg var med från början. De var några som drev på och samlade texter ur styrdokumenten som skulle ligga till grund för kampanjen.

– Det var extra känsligt eftersom det var valår. Biblioteken skulle vara röstlokaler och kraven på oberoende och objektivitet var höga.

Vi vet att det finns motkrafter. Men vi har stöd i styrdokumenten.

Ann Östman säger att en del av oron handlade om personalen. Cheferna funderade över vad som kunde hända om någon jobbade ensam och det uppstod konflikter.

– Så vi fick ta det några vändor. Men till slut fick vi ja från alla bibliotekschefer. Även om vi fick sätta igång först efter valet.

Vid sidan av Varberg har Gävleborg också fått efterföljare i Västerbottens och Västernorrlands län. Och erfarenheterna från deras kampanjer är efterfrågade.

– Det finns en försiktighetstradition som ibland spökar för oss, men jag kan inte tycka annat än att vi måste kunna stå upp för våra styrdokument, säger Ann Östman. Principen om människors lika värde är hotad på många håll. Om biblioteket ska vara en trygg plats måste vi kanske visa det. Det pågår samhällsförändringar som kräver att biblioteken tänker igenom och skärper uppdraget. Vi är en demokratisk utpost. Vi måste stå starka och trygga i vårt uppdrag.

[fakta id=”14767″]