Kungliga biblioteket uppskattar att regeringen räknar KB och forskningsbiblioteken som en del av forskningsinfrastrukturen. Men beskrivningen av KB-labb är för begränsad, skriver KB i sitt remissvar. Riksantikvarieämbetet saknar uppdrag att skapa e-infrastrukturer.

I augusti lämnade Tobias Krantz utredningen om framtidens forskningsinfrastruktur till regeringen. Uppdraget var att lämna förslag om utveckling av organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur på nationell nivå. Bland annat kom utredaren fram till att digitaliseringen liksom digitaliseringsprocessen kan bli effektivare om myndigheter och organisationer blir bättre på att dela både kunskaper och erfarenheter. Den 12 januari gick remisstiden ut.

Kungliga biblioteket är delvis kritiskt till utredningen. Inte minst efterlyser man koppling till internationell forskningsinfrastruktur. Men andra delar uppskattas av KB.

KB-labb som möjliggör för forskare att med hjälp av bland annat artificiell intelligens, göra storskaliga analyser av bibliotekets samlingar, nämns i utredningen som ett positivt exempel på innovationer som utvecklar bibliotekets framtida roll.

– Det är glädjande att utredaren konstaterar att både forskningsbibliotek och KB som expertmyndighet faller inom begreppet forskningsinfrastruktur, och att dessa har viktiga uppdrag att fylla på området, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall i ett pressmeddelande.

I sitt remissyttrande har KB några invändningar mot utredningen. Bland annat menar KB att utredningen överskattar hur stor del av forskningen som betraktar storskaliga beräkningar som standardverktyg. KB anser också att den nyss nämnda beskrivningen av KB-labb som forskningsinfrastruktur är alltför begränsad till att handla om just att möjliggöra analyser av bibliotekets samlingar. I sitt remissyttrande skriver KB att ”de modeller, metoder och förmågor som utvecklas används i dag även utanför KB.”

– Exempelvis är de förmågor som utvecklats inom KB-labb, som bygger på KB:s samlingar, användbara inom såväl forskningssektorn som samhället i stort, säger Karin Grönvall.

KB menar att utredningen saknar koppling till internationell forskningsstruktur och att utredaren inte tillräckligt tydligt har visat hur styrningen ska hantera både långsiktighet och snabb omvärldsförändring. KB är tveksamt till en mer precis styrning av forskningsinfrastrukturerna från riksdag och regering. Däremot uppskattar KB att utredningen inte föreslår en reglering av organisationen av forskningsinfrastrukturer.

Riksantikvarieämbetet framhåller i sitt yttrande att kulturarvssektorn, där även Kungliga biblioteket ingår, skapar stora mängder information avsedd för eller användbar i forskning. 

I takt med att samlingar digitaliseras skapas e-infrastrukturer inom området, men digitaliseringens finansiering är för svag och det saknas tydliga uppdrag till sektorn att skapa e-infrastruktur och forskningsinfrastruktur, framhåller Riksantikvarieämbetet och efterlyser tätare band mellan kulturarvets aktörer för att få enskilda e-infrastrukturer att verka tillsammans. ”Det behövs vidare en ökad samverkan med aktörer utanför sektorn för att på så sätt länka e-infrastrukturerna till forskningsinfrastrukturer inom olika akademiska discipliner, olika lärosäten och utanför lärosätena.”

Utredningen, Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur, beställdes av Matida Ernkrans, då minister för högre utbildning och forskning.