"KB-labb till nytta för fler än biblioteken"

18 jan 2022 • 2 min

Kungliga biblioteket uppskattar att regeringen räknar KB och forskningsbiblioteken som en del av forskningsinfrastrukturen. Men beskrivningen av KB-labb är för begränsad, skriver KB i sitt remissvar. Riksantikvarieämbetet saknar uppdrag att skapa e-infrastrukturer.

Delar av utredningen om forskningsinfrastruktur är glädjande, säger Karin Grönvall, riksbibliotekarie. Foto: Jann Lipka

I augusti lämnade Tobias Krantz utredningen om framtidens forskningsinfrastruktur till regeringen. Uppdraget var att lämna förslag om utveckling av organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur på nationell nivå. Bland annat kom utredaren fram till att digitaliseringen liksom digitaliseringsprocessen kan bli effektivare om myndigheter och organisationer blir bättre på att dela både kunskaper och erfarenheter. Den 12 januari gick remisstiden ut.

Kungliga biblioteket är delvis kritiskt till utredningen. Inte minst efterlyser man koppling till internationell forskningsinfrastruktur. Men andra delar uppskattas av KB.

KB-labb som möjliggör för forskare att med hjälp av bland annat artificiell intelligens, göra storskaliga analyser av bibliotekets samlingar, nämns i utredningen som ett positivt exempel på innovationer som utvecklar bibliotekets framtida roll.

– Det är glädjande att utredaren konstaterar att både forskningsbibliotek och KB som expertmyndighet faller inom begreppet forskningsinfrastruktur, och att dessa har viktiga uppdrag att fylla på området, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall i ett pressmeddelande.

I sitt remissyttrande har KB några invändningar mot utredningen. Bland annat menar KB att utredningen överskattar hur stor del av forskningen som betraktar storskaliga beräkningar som standardverktyg. KB anser också att den nyss nämnda beskrivningen av KB-labb som forskningsinfrastruktur är alltför begränsad till att handla om just att möjliggöra analyser av bibliotekets samlingar. I sitt remissyttrande skriver KB att ”de modeller, metoder och förmågor som utvecklas används i dag även utanför KB.”

– Exempelvis är de förmågor som utvecklats inom KB-labb, som bygger på KB:s samlingar, användbara inom såväl forskningssektorn som samhället i stort, säger Karin Grönvall.

KB menar att utredningen saknar koppling till internationell forskningsstruktur och att utredaren inte tillräckligt tydligt har visat hur styrningen ska hantera både långsiktighet och snabb omvärldsförändring. KB är tveksamt till en mer precis styrning av forskningsinfrastrukturerna från riksdag och regering. Däremot uppskattar KB att utredningen inte föreslår en reglering av organisationen av forskningsinfrastrukturer.

Riksantikvarieämbetet framhåller i sitt yttrande att kulturarvssektorn, där även Kungliga biblioteket ingår, skapar stora mängder information avsedd för eller användbar i forskning. 

I takt med att samlingar digitaliseras skapas e-infrastrukturer inom området, men digitaliseringens finansiering är för svag och det saknas tydliga uppdrag till sektorn att skapa e-infrastruktur och forskningsinfrastruktur, framhåller Riksantikvarieämbetet och efterlyser tätare band mellan kulturarvets aktörer för att få enskilda e-infrastrukturer att verka tillsammans. ”Det behövs vidare en ökad samverkan med aktörer utanför sektorn för att på så sätt länka e-infrastrukturerna till forskningsinfrastrukturer inom olika akademiska discipliner, olika lärosäten och utanför lärosätena.”

Utredningen, Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur, beställdes av Matida Ernkrans, då minister för högre utbildning och forskning.

0 kommentarer

Senaste nytt

Debatt

Sluta göra skillnad på barn!

När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.

25 maj 2022 • 2 min

Debatt

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek

De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?

23 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Digitala böcker – varför så komplext?

Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.

19 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Statistik: stor minskning av fysiska lån

Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.

18 maj 2022 • 2 min

Nyheter

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken

Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.

17 maj 2022 • 4 min

Nyheter

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla

Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.

10 maj 2022 • 3 min