annons
annons

Skrivfrämjande i skymundan på folkbiblioteken

6 apr 2022 • 2 min

Det skrivfrämjande arbetet på svenska folkbibliotek, hur mår det egentligen? Det undersökte Pontus Gustafsson och kom fram till att skrivfrämjande står i läsfrämjandets skugga.

Pontus Gustafsson skrev masteruppsats om skrivfrämjande arbete på biblioteken på institutionen för ABM i Uppsala.

Sedan i höstas är Pontus Gustafsson bibliotekarie i Hagfors. Sin masteruppsats på institutionen för ABM i Uppsala skrev han delvis för att han själv är intresserad av skrivande.

– Men jag har också upplevt att folkbibliotekens skrivfrämjande roll är vag. Därför var det intressant att undersöka vilken roll folkbiblioteken har när det kommer till skrivfrämjande och vilken roll man bör ha, säger Pontus Gustafsson.

Uppsatsen Att skriva eller inte skriva?: Om skrivfrämjande arbete på svenska folkbibliotek, består av tre delar. KB:s officiella statistik visar på direkt skrivarfrämjande verksamhet, tillfällen där deltagare får skriva och utifrån statistiken kunde Pontus Gustafsson konstatera att skrivarverksamheten är lågt prioriterad jämfört med andra typer av aktiviteter.

– Jag gjorde också intervjuer och gick dessutom igenom alla regionala biblioteksplaner. 65 procent av regionerna nämnde uttryckligen skrivande. Det speglar nog hur mycket skrivande som pågår, menar Pontus Gustafsson.

I sin uppsats delade han upp skrivandet i direkt skrivfrämjande verksamhet och indirekt skrivfrämjande och folkbiblioteken, som det uttrycks i de regionala biblioteksplanerna, vill vara mer aktivt skrivfrämjande, konstaterar han.

Ändå står skrivfrämjandet i läsfrämjandets skugga på folkbiblioteken, det uttrycker han i uppsatsen.

– Det kanske är naturligt att det är så men möjligen ska man lyfta skrivfrämjandet så att det kommer fram i ljuset lite mer, säger Pontus Gustafsson.

I uppsatsen intervjuas bland annat Magnus Utvik som var kommunförfattare i Strängnäs mellan 2018 och 2021.

– Han sa det bra: Kan man hantera språket kan man vara en mer samhällsengagerad medborgare. I det långa loppet gynnar det demokratin. Men det handlar också om att förstå sig själv och om att uttrycka sina tankar.

Biblioteket i Hagfors är en del av länssamarbetet Bibliotek Värmland där det pågår skrivfrämjande projekt. I höstas skapade Bibliotek Värmland tillsammans med Värmland skriver och projektet Drömsommarjobbare, en kampanj vid namn Din röst.

– Den riktade sig till tretton- till nittonåringar med Värmlandskoppling. De fick skicka in skrivbidrag och jag, tillsammans med en bibliotekarie i Säffle och fyra Drömsommarjobbare, valde ut texter som lästes upp på Värmlands bokfestival, berättar Pontus Gustafsson och fortsätter:

– Det var väldigt kul att se ungdomarna skapa något för andra ungdomar. Sommarjobbarna höll i programpunkten på festivalen och de gjorde det fantastiskt bra.

0 kommentarer

Senaste nytt

Porträttbild på Katarina Michnik och Karin Emanuelsson 
Debatt

Satsning på skolbibliotek – grunden till framtidens forskare?

Karin Emanuelsson och Katarina Michnik har intervjuat studenter om hur de använder biblioteket på Göteborgs universitet. En slutsats är att det finns en koppling mellan tillgången till bibliotek i grundskolan och på gymnasiet, och hur väl universitetsbibliotekets resurser senare används.

10 feb 2026 • 5 min

En person läser en bok och småler på biblioteket för att illustrera en ny studie som menar att folkbibliotek är viktiga för hälsan, kontakter och tillhörighet. Speciellt bland nyanlända och familjer.
Nyheter

Studie: Folkbibliotek är viktiga för måendet

Folkbiblioteken har avgörande roll för samhällets välmående och sociala sammanhållning. Det är slutsatsen i en kanadensisk studie. Rapporten slår också fast att biblioteken är något av det mest värdefulla en stad kan bidra med till lokalsamhället.

9 feb 2026 • < 1 min

Sara Kärrholm med bakgrundsbild på mörka böcker och obskyra föremål.
Essä

Dark Academia – en genre växer fram på Booktok

Estetiska principer är centrala för bokinfluerarna på Tiktok. Kanske innebär det att synen på högt och lågt är på väg att luckras upp, skriver Sara Kärrholm, docent i litteraturvetenskap och lektor i förlags- och bokmarknads­kunskap vid Lunds universitet.

2 feb 2026 • 7 min