Ulf Kronman, som leder Kungliga Bibliotekets arbete med Open Access, uppskattar att cirka 80 procent av svenska vetenskapliga artiklar inte...

Ulf Kronman, som leder Kungliga Bibliotekets arbete med Open Access, uppskattar att cirka 80 procent av svenska vetenskapliga artiklar inte är fritt tillgängliga. Det säger han i Vetandets värld i Sveriges radios P1. I veckan handlade ett av Vetandets världs program om Open Access och arbetet med att göra vetenskapliga resultat fritt tillgängliga. Intervjuas gör utöver Ulf Kronman även Jonas Nordin på avdelningen för forskningsverksamhet på Kungliga biblioteket och Lars Bjørnshauge som leder det europeiska Open Access-samarbetet SPARC.Open Access som ett sätt att sprida sina resultat blir allt mer populärt bland forskare. Det pågår en långsam revolution och slagordet heter Open Access – så inleds det program om Open Access som Vetandets värld sände torsdagen den 2 maj. Trots att forskningen ofta finansieras med skattemedel har inte alla tillgång till resultaten när de publiceras i tidskrifter som t ex Science och Nature för att nämna några av de mer kända tidskrifterna. För att läsa artiklarna måste man köpa dyra prenumerationer. Ett problem inte minst för små forskningsintensiva företag som inte har råd att hålla sig med alla tidskrifter. Det för, enligt Open Access-förespråkarna, med sig att innovation och omsättning av de vetenskapliga upptäckterna försenas.

EU och USA driver på för att mer av forskningsresultaten ska bli fritt tillgängliga i en friare webbaserad form som Open Access. Och i Storbritannien är det sedan den 1 april i år lag på att forskning som finansierats med skattemedel ska vara fritt tillgänglig.

Programmet tar avstamp i den amerikanska hackaren, programmeraren och nätaktivisten Aaron Swartz tragiska bortgång tidigare i år. Endast 26 år gammal tog han livet av sig. Trots sina unga år var en välkänd profil på nätet – som tonåring var han med och skapade Creative Commons liksom nedladdningsprotokollet rss, den sociala mediasajten Reddit – kort sagt flera verktyg/företeelser som handlar om att öka den fria tillgång till information på nätet. 

Swartz led av depression men en ytterligare börda blev det åtal som hängde över honom för stöld och där han riskerade 35 år i fängelse och över 1 miljon dollar i böter. Stölden handlade om 4,8 miljoner vetenskapliga artiklar som han hade tankat ner till sin dator från ett universitetsbibliotek – artiklar som han planerade att sprida fritt på nätet.

I programmet berättas också om Researchgate med säte i Berlin – en sajt som blivit känd som ett slags Facebook för forskare och ett sätt att knyta nya kontakter, dela med sig av sin forskning och organisera sina forskningssamarbeten. Researchgate har idag, enligt uppgift i programmet, cirka 21 000 svenska användare.

Lyssna på programmet här