Fler metoder för insamling av pliktexemplar och ökat digitalt fokus. Det föreslår pliktmaterialutredningen som på fredagen lämnade sitt betänkande till regeringen.

Redan i början av mars kunde Biblioteksbladet berätta att utredningen skulle föreslå att dagens mottagare av pliktexemplar – utöver Kungliga biblioteket och Lunds universitetsbibliotek handlar det om universiteten i Umeå, Stockholm, Göteborg, Linköping och Uppsala – reduceras till endast KB och Lund.

Företrädare för flera bibliotek uttryckte sig kritiskt mot det planerade förslaget att ta bort leveranserna av pliktexemplar.

– De fyller en funktion, inte bara för vår egen del, de är en viktig del av försörjningen till Bibliotekssverige, sa Mikael Sjögren, överbibliotekarie vid Umeå universitet och pekade på att universitetsbiblioteken som tar emot pliktleveranser står för många fjärrlån.

Morgan Palmqvist, överbibliotekarie vid Göteborgs universitet, framhöll att pliktexemplaren fyller en demokratisk funktion.

– Mindre universitets möjligheter att forska bygger på att några av de stora universitetsbiblioteken har det här materialet tillgängligt, sa han.

Det planerade förslaget har nu blivit verklighet och lämnades på fredagen till Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, i betänkandet Papper, poddar och … .

Ulrika Geijer, chefsrådman vid förvaltningsrätten i Malmö och utsedd till särskild utredare av regeringen, säger att hon självklart känner till synpunkter som de ovan.

– Mot det står ju syftet med politiken och belastningen för de som levererar, som inte är obetydlig.

Enligt en undersökning som utredningen gjort är det biblioteken i Umeå och Uppsala som, vid sidan av KB och Lund, sparar flest av de pliktlevererade monografierna, totalt cirka 57 procent. Allra minst, 12 procent, sparas av Stockholms universitetsbibliotek.

– Det är inte hållbart, konstaterar Ulrika Geijer.

I utredningen framhålls att Lunds pliktexemplar fortfarande kommer att vara tillgängligt i det nationella fjärrlånesystemet och att övriga bibliotek sannolikt i stället kommer att köpa in en del av det material de inte kommer att få i framtiden.

– Det finns inget riktigt stöd för påståendet att förslagen skulle sabba fjärrlånekedjorna, säger Ulrika Geijer.

KB föreslås få den framtida rollen som pliktansvarig myndighet. Utöver pliktleveranser ska KB även få möjlighet att rekvirera material samt kunna initiera egen insamling. Förutom fysiska exemplar föreslås även insamling av digitala förlagor.

– De finns redan hos tryckerierna, säger Ulrika Geijer.

Riksbibliotekarie Karin Grönvall kommenterar betänkandet i ett pressmeddelande:

– Teknikutvecklingen har sprungit ifrån den nuvarande pliktlagstiftningen och KB har under flera år lyft frågan om att förnya den. I annat fall finns risken att viktigt material inte samlas in och bevaras för framtida generationer.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft i två steg, 2023 och 2025.