Genuskurs för ingenjörer ska ge appar för alla
8 mar 2021 • 3 min
Skulle apparna i telefonen se annorlunda ut om de var designade av och för kvinnor? Definitivt, säger lärare på Linköpings universitet som sedan ett par år har en genuskurs för blivande it-ingenjörer.

– Vi har krav på att de som bygger den fysiska infrastrukturen – våra bostäder, gator och bibliotek – ska bygga för alla. Vi bör ha samma tänk och förväntningar på dem som bygger vår digitala infrastruktur, säger Ericka Johnson, professor i genus och samhälle.
De som skapar våra appar och annan informationsteknologi är oftast män och teknologin skapas därmed utifrån deras normer och värderingar. Men eftersom användarna är en mer heterogen grupp utbildas blivande it-ingenjörer vid Linköpings universitet även i genusvetenskap.

– It-systemen ska utvecklas för alla. Därför är det viktigt att ha med sig ett genus- och mångfaldsperspektiv när man utvecklar framtidens teknik, säger Tea Nygren, utbildningsledare på Tekniska fakulteten på Linköpings universitet.
När it-programmet gjordes om för ett par år sedan funderade programmets ledning på vad de it-ingenjörer som kommer ut på arbetsmarknaden 2025 bör kunna.
– Vi kom fram till att vi ville förtydliga kopplingen mellan teknik och samhälle där genus och mångfald är en viktig del. Ska man utveckla framtidens teknik är det ju en teknik som ska användas av alla, säger Tea Nygren.
Den manliga dominansen är stor bland dagens ingenjörer, men så har det inte alltid varit, berättar Ericka Johnson. Vid förra sekelskiftet, alltså kring år 1900, var det mest kvinnor som satt vid räknemaskiner och gjorde matematiska beräkningar åt försäkringsbolag och militären. När de första stora datorerna kom användes till en början samma arbetskraft.
– Det var män som designade och gav namn till maskinerna, men det var oftast kvinnokroppar som jobbade vid dem.
Så är det alltså inte längre. Ericka Johnson berättar att hon på sin senaste kurs hade fem personer som hette Axel, men bara tre kvinnor. Något som kan påverka hur exempelvis appar i telefonen eller mänskliga robotar utformas.
– Design för vem? När man tänker kring en slutanvändare, vem tänker man på då, en man eller kvinna, vilken ålder, vilken etnicitet och vilken klasstillhörighet? Det är viktigt att fundera kring hur komplexa vi är.
Designen av appar och robotar kan antingen förstärka rådande normer, eller ifrågasätta dem. Exempelvis Siri, Apples virtuella assistent, som har en kvinnlig röst som ska vara behjälplig och stöttande.
Unesco har publicerat en rapport döpt till ”I’d blush if I could”, vilket var svaret som Siri gav när någon gav ”henne” en sexuell förolämpning. Enligt rapporten gör detta Siri – som är en icke-kännande, icke-mänsklig datakod – till något som verkar vara en heterosexuell kvinna som är tolerant och emellanåt inbjudande till manliga sexuella framstötar och kanske även trakasserier.
– Hon har ändrat sin röst nu sedan många kritiserade den. Vi som konsumenter har en makt som vi kan använda och som konsumentgrupp är vi kanske mer heterogen än vad designers tror.

Ett annat exempel som Ericka Johnson lyfter är de sjuksköterskerobotar som har skapats. De ska likna oss människor och skapas nästan alltid som kvinnor.
– Vilka normer förstärker det och vilka normer vill vi att den ska förstärka? Den kan användas för att analysera vilka förväntningar vi har på vårdare, men den kan också användas för att ifrågasätta varför det är viktigt att vi bekräftar de förväntningarna.
Genuskursen har tagits väl emot av studenterna och första gången den hölls fick den nästan rakt igenom högsta betyg av de blivande ingenjörerna.
– Jag hade väntat mig att de skulle vara mer i frågasättande. Men de flesta har varit förvånansvärt positiva. Det är väldigt roligt att diskutera det här med dem.
Senaste nytt

Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
Högre arbetslöshet bland utrikesfödda bibliotekarier
Arbetslösheten är fyra gånger så hög bland bibliotekarier som är födda i utlandet än bland inrikesfödda. Det visar en granskning från Magasin K.
25 jan 2023 • < 1 min

Populärt låna elmätare i söder
Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.
24 jan 2023 • 3 min

Romskt resursbibliotek placeras i Malmö
Det blir Biblioteken i Malmö som får uppdraget att vara värd för resursbiblioteket för romani chib.
20 jan 2023 • < 1 min

Besked om skolbibliotek uteblev
Vikten av läsning lyftes på skolministerns och utbildningsministerns pressträff på fredagen. Men ingen nämnde skolbiblioteken.
20 jan 2023 • < 1 min

Tror på effekt av tillträdesförbudet
I sin bok Stök på bibliotek konstaterar Gunnar Rensfeldt att varken stöket eller varianter av tillträdesförbud är något nytt. Han tror att lagen om tillträdesförbud kommer att göra skillnad.
19 jan 2023 • 4 min

Små bibliotek för alla – en rörelse över hela världen
Små bibliotekslådor, Little Free Library, är en läsfrämjande rörelse som har spridit sig över världen. Målet är att få fler barn och unga att läsa.
18 jan 2023 • < 1 min

Debatt om anmälningsplikt, armlängds avstånd och hat och hot
Bibliotek ska vara tillgängliga för alla – men skuggsamhället måste bekämpas, skriver kulturminister Parisa Liljestrand i sitt svar på Lawen Redars två interpellationer som nu debatteras i riksdagen. ”Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver utredas närmare.”
17 jan 2023 • < 1 min

Bibliotekarie i topp tio bland unga tjejers önskan om yrke
Att jobba som bibliotekarie må inte vara den största drömmen bland ungdomar, men en färsk rapport visar att yrket finns med på topp tio när unga kvinnor listar vad de kan tänka sig jobba med. Intresset är mindre bland unga män.
17 jan 2023 • 1 min

Tisdag i riksdagen med debatt om bibliotek
Kan bibliotek fortsätta vara en plats för alla om Tidöavtalets anmälningsplikt av papperslösa drivs igenom? Hur ska hat och hot mot bibliotekspersonal motverkas? I morgon, tisdag kommer frågorna att debatteras i riksdagen.
16 jan 2023 • < 1 min
0 kommentarer