Genuskurs för ingenjörer ska ge appar för alla

8 mar 2021 • 3 min

Skulle apparna i telefonen se annorlunda ut om de var designade av och för kvinnor? Definitivt, säger lärare på Linköpings universitet som sedan ett par år har en genuskurs för blivande it-ingenjörer.

Ny informationsteknologi skapas oftast av män. Sedan 2019 håller Linköpings universitet en genuskurs för blivande it-ingenjörer.

– Vi har krav på att de som bygger den fysiska infrastrukturen – våra bostäder, gator och bibliotek – ska bygga för alla. Vi bör ha samma tänk och förväntningar på dem som bygger vår digitala infrastruktur, säger Ericka Johnson, professor i genus och samhälle.

De som skapar våra appar och annan informationsteknologi är oftast män och teknologin skapas därmed utifrån deras normer och värderingar. Men eftersom användarna är en mer heterogen grupp utbildas blivande it-ingenjörer vid Linköpings universitet även i genusvetenskap.

Tea Nygren, är utbildningsledare på Tekniska fakulteten på Linköpings universitet. Foto: Kristina Bate Holmberg

– It-systemen ska utvecklas för alla. Därför är det viktigt att ha med sig ett genus- och mångfaldsperspektiv när man utvecklar framtidens teknik, säger Tea Nygren, utbildningsledare på Tekniska fakulteten på Linköpings universitet.

När it-programmet gjordes om för ett par år sedan funderade programmets ledning på vad de it-ingenjörer som kommer ut på arbetsmarknaden 2025 bör kunna.

– Vi kom fram till att vi ville förtydliga kopplingen mellan teknik och samhälle där genus och mångfald är en viktig del. Ska man utveckla framtidens teknik är det ju en teknik som ska användas av alla, säger Tea Nygren.

Den manliga dominansen är stor bland dagens ingenjörer, men så har det inte alltid varit, berättar Ericka Johnson. Vid förra sekelskiftet, alltså kring år 1900, var det mest kvinnor som satt vid räknemaskiner och gjorde matematiska beräkningar åt försäkringsbolag och militären. När de första stora datorerna kom användes till en början samma arbetskraft.

– Det var män som designade och gav namn till maskinerna, men det var oftast kvinnokroppar som jobbade vid dem.

Så är det alltså inte längre. Ericka Johnson berättar att hon på sin senaste kurs hade fem personer som hette Axel, men bara tre kvinnor. Något som kan påverka hur exempelvis appar i telefonen eller mänskliga robotar utformas.

– Design för vem? När man tänker kring en slutanvändare, vem tänker man på då, en man eller kvinna, vilken ålder, vilken etnicitet och vilken klasstillhörighet? Det är viktigt att fundera kring hur komplexa vi är.

Designen av appar och robotar kan antingen förstärka rådande normer, eller ifrågasätta dem. Exempelvis Siri, Apples virtuella assistent, som har en kvinnlig röst som ska vara behjälplig och stöttande.

Unesco har publicerat en rapport döpt till ”I’d blush if I could”, vilket var svaret som Siri gav när någon gav ”henne” en sexuell förolämpning. Enligt rapporten gör detta Siri – som är en icke-kännande, icke-mänsklig datakod – till något som verkar vara en heterosexuell kvinna som är tolerant och emellanåt inbjudande till manliga sexuella framstötar och kanske även trakasserier.

– Hon har ändrat sin röst nu sedan många kritiserade den. Vi som konsumenter har en makt som vi kan använda och som konsumentgrupp är vi kanske mer heterogen än vad designers tror.

Ericka Johnsson, professor på Linköpings universitet.

Ett annat exempel som Ericka Johnson lyfter är de sjuksköterskerobotar som har skapats. De ska likna oss människor och skapas nästan alltid som kvinnor.

– Vilka normer förstärker det och vilka normer vill vi att den ska förstärka? Den kan användas för att analysera vilka förväntningar vi har på vårdare, men den kan också användas för att ifrågasätta varför det är viktigt att vi bekräftar de förväntningarna.

Genuskursen har tagits väl emot av studenterna och första gången den hölls fick den nästan rakt igenom högsta betyg av de blivande ingenjörerna.

– Jag hade väntat mig att de skulle vara mer i frågasättande. Men de flesta har varit förvånansvärt positiva. Det är väldigt roligt att diskutera det här med dem.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min