Lärosätenas bibliotekschefer är vanligen kvinnor. Men männen är oftare överbibliotekarier och tjänar drygt 4000 mer än sina kvinnliga kollegor.

Biblioteksbladets granskning av villkoren för cheferna på högskole- och universitetsbiblio­teken visar att kvinnor dominerar nästan lika mycket bland cheferna som bland övriga anställda. Detta bekräftas av lärosätenas tillsynsmyndighet Universitetskanslers­ämbetet (UKÄ) som i en rapport tidigare i år visade att kvinnor utgör 71 procent av de anställda på biblioteken och 67 procent av cheferna. Bara i gruppen bibliometriker är männen i majoritet.
– Vi har ett uppdrag att jobba med jämställdhet och det är bara att konstatera att det finns många miljöer på universiteten som domineras av antingen män eller kvinnor, säger Anders Söderholm, generaldirektör på UKÄ.

I kvinnodominerade sektorer kan det bli lättare för det fåtal män som finns att snabbt avancera till chefsposter

Veronica Magnusson, Vision

Vid närmare anblick utkristalliserar sig andra skillnader mellan könen:
◆ De flesta manliga chefer hittas på universitetsbiblioteken, kvinnorna dominerar på hög­skolorna.
◆ Bland männen har över hälften titeln överbibliotekarie medan de allra flesta kvinnor kallas bibliotekschef.
◆ De manliga cheferna tjänar i snitt 69 800 kronor i månaden, drygt 4 000 mer än de kvinnliga cheferna. Utesluts Ann-Sofie Axelsson, bibliotekschef och prefekt på Chalmers och med sina nästan 96 000 kronor bäst avlönad av alla bibliotekschefer, blir lönegapet mellan män och kvinnor ännu större: drygt 6 000 kronor.
Det finns givetvis ett samband mellan tjänst, titel och lön, och dessutom är urvalet snävt. Men är det en tillfällighet att det ser ut som det gör?

– Jag tror inte det är en tillfällighet. Det ser ut så i många sektorer. Män på chefspositioner tenderar att tjäna mer än kvinnor och så är det även i biblioteks­världen, säger Anna Troberg, förbundsordförande i fack­förbundet Dik.
– Det är ett strukturproblem och 2021 borde vi verkligen ha kommit längre.

Diks medlemmar i biblioteks­sektorn arbetar i stor utsträckning i kommuner, regioner eller är statligt anställda på högskolor och universitet.
– Alla arbetsgivare har ett ansvar för detta. Men det är extra anmärkningsvärt, i världens kanske mest jämställda land, att just de här arbetsgivarna inte förmår att ta sig i kragen och värdera kvinnors arbete lika högt som mäns.
Även Veronica Magnusson, förbundsordförande på fackförbundet Vision, nämner de strukturella skillnaderna mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Vision organiserar främst kommun­anställda bibliotekarier, men bilden går igen.
– I kvinnodominerade sektorer kan det bli lättare för det fåtal män som finns att snabbt avancera till chefsposter. Vi kan se det även inom den sociala sektorn, säger hon.

Det är extra anmärkningsvärt, i världens kanske mest jämställda land, att just de här arbetsgivarna inte förmår att ta sig i kragen och värdera kvinnors arbete lika högt

Anna Troberg, Dik

Att bibliotekschefer på de stora universiteten har högre lön och finare titel är i sig inte konstigt. Men hur kommer det sig att det verkar lättare för en man att både välja och få en chefstjänst?
En sak som påverkar hur lätt eller snabbt män respektive kvinnor når chefsposition är omvärldens förväntningar, hävdar Veronica Magnusson.

– Kvinnor förväntas ofta ha mer heltäckande kompetens. En man kan få glänsa lite mer i ett speciellt spår än vad många kvinnor får.
Det är inte heller ovanligt att likartat beteende värderas olika beroende på om chefen är man eller kvinna.
– En man som är bestämd ses som att han har pondus, men om en kvinna är bestämd ses hon som bossig. Man värderas på lite olika sätt.

Artikeln publicerades i Biblioteksbladet nummer 3, 2021.