I minoritet – men med högre löner och finare titel
19 nov 2021 • 3 min
Lärosätenas bibliotekschefer är vanligen kvinnor. Men männen är oftare överbibliotekarier och tjänar drygt 4000 mer än sina kvinnliga kollegor.

Överbibliotekarier: Morgan Palmqvist i Göteborg, Lars Burman i Uppsala, Håkan Carlsson i Lund och Wilhelm Widmark i Stockholm.
Biblioteksbladets granskning av villkoren för cheferna på högskole- och universitetsbiblioteken visar att kvinnor dominerar nästan lika mycket bland cheferna som bland övriga anställda. Detta bekräftas av lärosätenas tillsynsmyndighet Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som i en rapport tidigare i år visade att kvinnor utgör 71 procent av de anställda på biblioteken och 67 procent av cheferna. Bara i gruppen bibliometriker är männen i majoritet.
– Vi har ett uppdrag att jobba med jämställdhet och det är bara att konstatera att det finns många miljöer på universiteten som domineras av antingen män eller kvinnor, säger Anders Söderholm, generaldirektör på UKÄ.
I kvinnodominerade sektorer kan det bli lättare för det fåtal män som finns att snabbt avancera till chefsposter
Vid närmare anblick utkristalliserar sig andra skillnader mellan könen:
◆ De flesta manliga chefer hittas på universitetsbiblioteken, kvinnorna dominerar på högskolorna.
◆ Bland männen har över hälften titeln överbibliotekarie medan de allra flesta kvinnor kallas bibliotekschef.
◆ De manliga cheferna tjänar i snitt 69 800 kronor i månaden, drygt 4 000 mer än de kvinnliga cheferna. Utesluts Ann-Sofie Axelsson, bibliotekschef och prefekt på Chalmers och med sina nästan 96 000 kronor bäst avlönad av alla bibliotekschefer, blir lönegapet mellan män och kvinnor ännu större: drygt 6 000 kronor.
Det finns givetvis ett samband mellan tjänst, titel och lön, och dessutom är urvalet snävt. Men är det en tillfällighet att det ser ut som det gör?

Foto: Åke Ericson.
– Jag tror inte det är en tillfällighet. Det ser ut så i många sektorer. Män på chefspositioner tenderar att tjäna mer än kvinnor och så är det även i biblioteksvärlden, säger Anna Troberg, förbundsordförande i fackförbundet Dik.
– Det är ett strukturproblem och 2021 borde vi verkligen ha kommit längre.
Diks medlemmar i bibliotekssektorn arbetar i stor utsträckning i kommuner, regioner eller är statligt anställda på högskolor och universitet.
– Alla arbetsgivare har ett ansvar för detta. Men det är extra anmärkningsvärt, i världens kanske mest jämställda land, att just de här arbetsgivarna inte förmår att ta sig i kragen och värdera kvinnors arbete lika högt som mäns.
Även Veronica Magnusson, förbundsordförande på fackförbundet Vision, nämner de strukturella skillnaderna mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Vision organiserar främst kommunanställda bibliotekarier, men bilden går igen.
– I kvinnodominerade sektorer kan det bli lättare för det fåtal män som finns att snabbt avancera till chefsposter. Vi kan se det även inom den sociala sektorn, säger hon.
Det är extra anmärkningsvärt, i världens kanske mest jämställda land, att just de här arbetsgivarna inte förmår att ta sig i kragen och värdera kvinnors arbete lika högt
Att bibliotekschefer på de stora universiteten har högre lön och finare titel är i sig inte konstigt. Men hur kommer det sig att det verkar lättare för en man att både välja och få en chefstjänst?
En sak som påverkar hur lätt eller snabbt män respektive kvinnor når chefsposition är omvärldens förväntningar, hävdar Veronica Magnusson.

– Kvinnor förväntas ofta ha mer heltäckande kompetens. En man kan få glänsa lite mer i ett speciellt spår än vad många kvinnor får.
Det är inte heller ovanligt att likartat beteende värderas olika beroende på om chefen är man eller kvinna.
– En man som är bestämd ses som att han har pondus, men om en kvinna är bestämd ses hon som bossig. Man värderas på lite olika sätt.
Artikeln publicerades i Biblioteksbladet nummer 3, 2021.
1 kommentarer
Senaste nytt

Samtiden älskar berättelser – men inte sina berättare
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min

Stöd till folkbiblioteken: 40 miljoner kronor för läsfrämjande
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min

Stärkta bibliotek ersätts med stöd för läsfrämjande
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min

Nya avslöjanden i bok om jakten på KB-mannens böcker – ”Agerade inte ensam”
Efter över tolv års letande har jakten på de stulna KB-böckerna blivit en egen bok. Författarna kan nu berätta att KB-mannen till en början inte agerade ensam.
19 sep 2023 • 6 min

Inga fler avhopp att vänta
När fackförbundet Dik lämnar Ifla finns 26 svenska medlemmar kvar i den kritiserade biblioteksfederationen. Trots all kritik tyder inget på att fler kommer att lämna.
18 sep 2023 • 4 min

Ministern om anmälningsplikt för skolbibliotekarier: ”Barnkonventionen gäller”
Kommer anmälningsplikten att gälla för skolbibliotekarier? Barnkonventionen gäller, konstaterar skolminister Lotta Edholm och skolbibliotek är självklart en del av utbildningsväsendet.
15 sep 2023 • 2 min

Besked: Alla elever ska få tillgång till bemannat skolbibliotek
Från och med 2026 läggs 433 miljoner kronor per år för att garantera att alla elever får tillgång till bemannade skolbibliotek. Det meddelar arbetsmarknadsminister Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm.
15 sep 2023 • 2 min

Ola Pilerot: "Vad tycks om bibliotekariens kunskap?"
Gång på gång ställs frågan om vad den som jobbar på bibliotek bör kunna. Men för att tala om nödvändig kompetens måste verksamheten ses i relation till övergripande samhällsströmningar, skriver Ola Pilerot.
14 sep 2023 • 6 min

KB: Kostnaderna en tickande bomb
Kungliga biblioteket känner av höjd hyra och inflation. Men framåt hänger de verkligt dramatiska kostnadsökningarna ihop med den digitala lagringen, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
13 sep 2023 • 2 min

Hyreshöjningar för miljoner väntar för Stockholms stadsbibliotek
En allt större andel av Stockholms stadsbiblioteks budget går åt till hyror. "När hyrorna ökar så mycket krävs en större omprioritering", säger stadsbibliotekarie Daniel Forsman.
12 sep 2023 • 2 min

Björn Orring lämnar Svensk biblioteksförening
Han ser tillbaka på närmare åtta år av opiononsarbete för svenska bibliotek. "Det handlar om vad vi gör tillsammans."
11 sep 2023 • 2 min

Lagar med mål att skrämma lärare och bibliotekarier
En våg av statlig lagstiftning sveper över USA:s skolor. Målet är att skrämma lärare, bibliotekarier och administratörer till självcensur, menar Pen America i en ny rapport.
11 sep 2023 • < 1 min
Här görs väl ändå ganska mycket en höna av en fjäder? Den manliga överrepresentationen är ju i själva verket näst intill obefintlig och den generellt sett högre lönen är inte så värst mycket högre.
Ska vi ändå prata om varför män oftare hamnar på maktpositioner och tjänar mer pengar borde vi också (här som överallt annars) ha hederligheten att medge som ett betydande skäl att de av kvinnor drivs till att eftersträva det. Sociologer och psykologer har trots allt klart och tydligt kunnat visa att hur attraktiv en man är i kvinnors ögon är direkt kopplat till status och inkomst. Män har alltså ett större utbyte av status och hög inkomst än vad kvinnor har, och då är det ju bara logiskt att de eftersträvar det med större iver. Fast det är givetvis lättare att i vanlig ordning skylla allt på ”patriarkatet” än att medge att samhället och mänsklig interaktion är förbaskat komplicerat …