I minoritet – men med högre löner och finare titel
19 nov 2021 • 3 min
Lärosätenas bibliotekschefer är vanligen kvinnor. Men männen är oftare överbibliotekarier och tjänar drygt 4000 mer än sina kvinnliga kollegor.

Överbibliotekarier: Morgan Palmqvist i Göteborg, Lars Burman i Uppsala, Håkan Carlsson i Lund och Wilhelm Widmark i Stockholm.
Biblioteksbladets granskning av villkoren för cheferna på högskole- och universitetsbiblioteken visar att kvinnor dominerar nästan lika mycket bland cheferna som bland övriga anställda. Detta bekräftas av lärosätenas tillsynsmyndighet Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som i en rapport tidigare i år visade att kvinnor utgör 71 procent av de anställda på biblioteken och 67 procent av cheferna. Bara i gruppen bibliometriker är männen i majoritet.
– Vi har ett uppdrag att jobba med jämställdhet och det är bara att konstatera att det finns många miljöer på universiteten som domineras av antingen män eller kvinnor, säger Anders Söderholm, generaldirektör på UKÄ.
I kvinnodominerade sektorer kan det bli lättare för det fåtal män som finns att snabbt avancera till chefsposter
Vid närmare anblick utkristalliserar sig andra skillnader mellan könen:
◆ De flesta manliga chefer hittas på universitetsbiblioteken, kvinnorna dominerar på högskolorna.
◆ Bland männen har över hälften titeln överbibliotekarie medan de allra flesta kvinnor kallas bibliotekschef.
◆ De manliga cheferna tjänar i snitt 69 800 kronor i månaden, drygt 4 000 mer än de kvinnliga cheferna. Utesluts Ann-Sofie Axelsson, bibliotekschef och prefekt på Chalmers och med sina nästan 96 000 kronor bäst avlönad av alla bibliotekschefer, blir lönegapet mellan män och kvinnor ännu större: drygt 6 000 kronor.
Det finns givetvis ett samband mellan tjänst, titel och lön, och dessutom är urvalet snävt. Men är det en tillfällighet att det ser ut som det gör?

Foto: Åke Ericson.
– Jag tror inte det är en tillfällighet. Det ser ut så i många sektorer. Män på chefspositioner tenderar att tjäna mer än kvinnor och så är det även i biblioteksvärlden, säger Anna Troberg, förbundsordförande i fackförbundet Dik.
– Det är ett strukturproblem och 2021 borde vi verkligen ha kommit längre.
Diks medlemmar i bibliotekssektorn arbetar i stor utsträckning i kommuner, regioner eller är statligt anställda på högskolor och universitet.
– Alla arbetsgivare har ett ansvar för detta. Men det är extra anmärkningsvärt, i världens kanske mest jämställda land, att just de här arbetsgivarna inte förmår att ta sig i kragen och värdera kvinnors arbete lika högt som mäns.
Även Veronica Magnusson, förbundsordförande på fackförbundet Vision, nämner de strukturella skillnaderna mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Vision organiserar främst kommunanställda bibliotekarier, men bilden går igen.
– I kvinnodominerade sektorer kan det bli lättare för det fåtal män som finns att snabbt avancera till chefsposter. Vi kan se det även inom den sociala sektorn, säger hon.
Det är extra anmärkningsvärt, i världens kanske mest jämställda land, att just de här arbetsgivarna inte förmår att ta sig i kragen och värdera kvinnors arbete lika högt
Att bibliotekschefer på de stora universiteten har högre lön och finare titel är i sig inte konstigt. Men hur kommer det sig att det verkar lättare för en man att både välja och få en chefstjänst?
En sak som påverkar hur lätt eller snabbt män respektive kvinnor når chefsposition är omvärldens förväntningar, hävdar Veronica Magnusson.

– Kvinnor förväntas ofta ha mer heltäckande kompetens. En man kan få glänsa lite mer i ett speciellt spår än vad många kvinnor får.
Det är inte heller ovanligt att likartat beteende värderas olika beroende på om chefen är man eller kvinna.
– En man som är bestämd ses som att han har pondus, men om en kvinna är bestämd ses hon som bossig. Man värderas på lite olika sätt.
Artikeln publicerades i Biblioteksbladet nummer 3, 2021.
1 kommentarer
Senaste nytt

Använder spel för att nå biblioteksmålen
Spel- och spelkultur står i fokus för ett nytt expertnätverk. Målet är att höja kunskapsnivån på medlemmarna i Svensk biblioteksförening.
2 feb 2023 • 2 min

Iflas ordförande skjuter på budbäraren
Avslöjandena om rötan inom Ifla fortsätter att ge eko. Den tyska tidningen BuB ägnar sin senaste utgåva åt historien och publicerar en intervju där Ifla-ordföranden Barbara Lison både bekräftar viktiga uppgifter och försöker undergräva Biblioteksbladets trovärdighet.
1 feb 2023 • 3 min
”Vi blev förvånade över Lotta Edholms svala intresse”
”Vi måste prata om skolbibliotek”, skriver 1613 personer i ett öppet brev till Lotta Edholm. Igår träffade brevets initiativtagare skolministern. De är frågande över bemötandet de fick.
31 jan 2023 • 3 min

Författare varnas för BTJ-tjänst
I höstas lanserade BTJ sin nya tjänst för författarbesök på bibliotek. Nu varnar Författarcentrum sina medlemmar för att använda den. ”Vi oroar oss för en urholkning av arvodesnivåerna.”
31 jan 2023 • 3 min

Öppet brev till Lotta Edholm: Vi måste prata om skolbiblioteken!
1613 personer från förlag, bibliotek, akademi och fackförbund skriver till skolministern: "En skola är en skola först när alla elever har ett skolbibliotek som är bemannat med en utbildad skolbibliotekarie."
30 jan 2023 • 2 min
Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
Högre arbetslöshet bland utrikesfödda bibliotekarier
Arbetslösheten är fyra gånger så hög bland bibliotekarier som är födda i utlandet än bland inrikesfödda. Det visar en granskning från Magasin K.
25 jan 2023 • < 1 min

Populärt låna elmätare i söder
Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.
24 jan 2023 • 3 min

Romskt resursbibliotek placeras i Malmö
Det blir Biblioteken i Malmö som får uppdraget att vara värd för resursbiblioteket för romani chib.
20 jan 2023 • < 1 min

Besked om skolbibliotek uteblev
Vikten av läsning lyftes på skolministerns och utbildningsministerns pressträff på fredagen. Men ingen nämnde skolbiblioteken.
20 jan 2023 • < 1 min
Här görs väl ändå ganska mycket en höna av en fjäder? Den manliga överrepresentationen är ju i själva verket näst intill obefintlig och den generellt sett högre lönen är inte så värst mycket högre.
Ska vi ändå prata om varför män oftare hamnar på maktpositioner och tjänar mer pengar borde vi också (här som överallt annars) ha hederligheten att medge som ett betydande skäl att de av kvinnor drivs till att eftersträva det. Sociologer och psykologer har trots allt klart och tydligt kunnat visa att hur attraktiv en man är i kvinnors ögon är direkt kopplat till status och inkomst. Män har alltså ett större utbyte av status och hög inkomst än vad kvinnor har, och då är det ju bara logiskt att de eftersträvar det med större iver. Fast det är givetvis lättare att i vanlig ordning skylla allt på ”patriarkatet” än att medge att samhället och mänsklig interaktion är förbaskat komplicerat …